Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-62-992
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 31 januari 2020
Huvudsökande: Mats Emilson
Organisation: Agroväst Livsmedel AB
E-postadress: mats.emilson@agrovast.se
Telefon: 0706-700300
Medsökande: Katarina Arvidsson Segerkvist
Beviljade medel: 250 000 SEK

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based livestock production. The challenge is to develop indicators that detect welfare impact of helminth parasites on farms in order to target control measures. The aim of the project is to develop improved welfare indicators based on automatic registration of weight gain and activity patterns and complemented with tests to detect parasites with current molecular techniques. Secondly we will examine how antiparasitic measures such as targeted treatment can alleviate unnecessary suffering of affected animals. It will not only lead to the development and implementation of measures to actively enhance animal welfare but also strengthen animal health by sustainable methods of parasite control.

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Det får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Infektioner med parasitmaskar utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion. Utmaningen är att utveckla indikatorer som i tid upptäcker när välfärden påverkas negativt av inälvsmask för att snabbt kunna rikta in specifika åtgärder på gårdarna. Syftet med projektet är utveckla förbättrade välfärdsindikatorer baserade på automatiska registreringar av djurens tillväxt och aktivitetsmönster, vilka kompletteras med tester för att upptäcka parasiter med aktuella molekylära tekniker. Sedan kommer vi att undersöka hur åtgärder såsom riktad behovsprövad behandling kan lindra onödigt lidande hos drabbade djur. Det kommer att leda till utveckling och genomförande av åtgärder som aktivt förbättrar djurvälfärden och stärker djurskyddet genom hållbara metoder för parasitkontroll.

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Det får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Parasitinfektioner utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion. Utmaningen är att utveckla indikatorer som i tid upptäcker när välfärden påverkas negativt av inälvsmask för att snabbt kunna rikta in specifika åtgärder. Syftet med försöket var därför att, med hjälp av automatiserade registreringar, undersöka om aktivitet påverkas hos djur som exponeras för betesburna parasiter. Försöket var det första i Sverige där man kontinuerligt följt en större mängd betesdjur under en hel betesperiod med hjälp av kommersiellt tillgängliga sensorer. Vi vet nu att dessa är tillräckligt robusta för att användas på svenska naturbeten där miljöpåverkan är påtagligt större än i inomhusmiljö. Detta öppnar upp för fler försök där t.ex. olika hälsoparametrar kan följas hos betesdjur.

Kor som fridfullt betar i ett böljande pastoralt landskap är själva sinnebilden för god djurvälfärd. Djuren kan röra sig fritt över stora ytor och välja vem de för dagen vill umgås med. Dagarna ägnas åt djurens favoritsysselsättning som är att idissla maten som fritt kan väljas bland ett smörgåsbord av olika betesväxter. Betandet är också bra för de marker som används och hindrar igenväxning och förbuskning. I Sverige är så kallade naturbetesmarker de allra artrikaste miljöerna, där vi kanske ser dem som de gamla vackra steniga hagarna runt torp och gårdar eller strandängar längs vattendrag, insjöar och vid havet. Den biologiska mångfalden gör det extra viktigt att bevara de naturbetesmarker som ännu finns kvar. Till allt detta behövs rikligt med betande djur.

I detta paradis av natursköna betesmarker finns även en och annan orm, eller snarare mask, som kan ställa till problem. En parasitinfektion påverkar djurens allmänna hälsotillstånd i form av lös avföring, hosta och/eller blodbrist vilket i sin tur nedsätter djurvälfärden. När de vuxna maskarna förökar sig hos värddjuret bajsar de ut nya maskgenerationer som effektivt sprids på betet. På så vis blir masksmittan extra stor på marker som betas varje år, vilket är typiskt just för naturbetesmarker.

När betesdjur ska bli av med sina maskar kan de avmaskas. Ett bekymmer är dock att ju mer avmaskningsmedel som används, desto större är risken att maskarna utvecklar resistens vilket gör att läkemedlen blir verkningslösa. Det bästa vore alltså om djuren kunde hållas friska genom en så minimal användning av avmaskningsmedel som möjligt. För att kunna åstadkomma detta vill vi bibehålla en god djurvälfärd genom att bara behandla de djur som verkligen är i behov av avmaskning och gärna innan djuren hunnit bli sjuka av maskarna. Problemet är att hitta bra och effektiva biomarkörer som signalerar när det finns behov att avmaska.

I projektet ville vi undersöka hur hälsa och välfärd hos nötkreatur påverkas av olika maskinfektioner. V i ville samtidigt ta reda på hur det fungerar om vi bara ger maskmedel till de djur som visar tecken på nedsatt djurvälfärd. Vi ville alltså hitta olika sätt för att identifiera nedsatta djur så att de kan behandlas helst i ett så tidigt skede som möjligt. Vi använde oss av två typer av sensorer för att samla in data om djurens tillväxt och aktivitet för att se hur dessa är kopplade till maskinfektion. Försöket genomfördes på SLU Götala nöt- och lammköttsforsning i Skara mellan 2 maj och 20 september 2018. Totalt ingick 63 stutar i studien där hälften av djuren exponerades för betesparasiter och den andra hälften kontinuerligt avmaskades. Djuren utrustades med två typer av sensorer: IceQubes som kontinuerligt registrerar liggtid, antal steg och mängden rörelse, samt Heatime som kontinuerligt registrerar idisslingsmängd och mängden rörelse. Under betesperioden registrerades tillväxt och hull samt att alla djur kontinuerligt provtogs för att undersöka parasitmängden i träcken.

Sommaren 2018 var väldigt torr vilket påverkade tillväxten kraftigt hos alla djur jämfört med tidigare år och inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de parasiterade och behandlade djuren, detta trots att vi kunde se att parasitbördan var betydligt högre hos de infekterade djuren. Vi kunde däremot se att de infekterade djuren tog färre steg, spenderade mer tid liggandes samt idisslade mer de två första månaderna på bete jämfört med de behandlade djuren. Vi kan också konstatera att man måste ta hänsyn till individuell variation av beteenden eftersom dessa kan skilja mellan individer.

Försöket var det första som genomförts i Sverige där man kontinuerligt följt en större mängd betesdjur under en hel betesperiod med hjälp av kommersiellt tillgängliga sensorer. Vi vet nu att dessa är tillräckligt robusta för att användas på svenska naturbeten där miljöpåverkan är påtagligt större än i en inomhusmiljö. Detta öppnar upp för fler försök där t.ex. olika hälsoparametrar kan följas hos betesdjur.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress