Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-62-992
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 31 januari 2020
Huvudsökande: Mats Emilson
Organisation: Agroväst Livsmedel AB
E-postadress: mats.emilson@agrovast.se
Telefon: 0706-700300
Medsökande: Katarina Arvidsson Segerkvist
Beviljade medel: 250 000 SEK

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based livestock production. The challenge is to develop indicators that detect welfare impact of helminth parasites on farms in order to target control measures. The aim of the project is to develop improved welfare indicators based on automatic registration of weight gain and activity patterns and complemented with tests to detect parasites with current molecular techniques. Secondly we will examine how antiparasitic measures such as targeted treatment can alleviate unnecessary suffering of affected animals. It will not only lead to the development and implementation of measures to actively enhance animal welfare but also strengthen animal health by sustainable methods of parasite control.

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Det får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Infektioner med parasitmaskar utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion. Utmaningen är att utveckla indikatorer som i tid upptäcker när välfärden påverkas negativt av inälvsmask för att snabbt kunna rikta in specifika åtgärder på gårdarna. Syftet med projektet är utveckla förbättrade välfärdsindikatorer baserade på automatiska registreringar av djurens tillväxt och aktivitetsmönster, vilka kompletteras med tester för att upptäcka parasiter med aktuella molekylära tekniker. Sedan kommer vi att undersöka hur åtgärder såsom riktad behovsprövad behandling kan lindra onödigt lidande hos drabbade djur. Det kommer att leda till utveckling och genomförande av åtgärder som aktivt förbättrar djurvälfärden och stärker djurskyddet genom hållbara metoder för parasitkontroll.

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Det får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Parasitinfektioner utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion. Utmaningen är att utveckla indikatorer som i tid upptäcker när välfärden påverkas negativt av inälvsmask för att snabbt kunna rikta in specifika åtgärder. Syftet med försöket var därför att, med hjälp av automatiserade registreringar, undersöka om aktivitet påverkas hos djur som exponeras för betesburna parasiter. Försöket var det första i Sverige där man kontinuerligt följt en större mängd betesdjur under en hel betesperiod med hjälp av kommersiellt tillgängliga sensorer. Vi vet nu att dessa är tillräckligt robusta för att användas på svenska naturbeten där miljöpåverkan är påtagligt större än i inomhusmiljö. Detta öppnar upp för fler försök där t.ex. olika hälsoparametrar kan följas hos betesdjur.

Kor som fridfullt betar i ett böljande pastoralt landskap är själva sinnebilden för god djurvälfärd. Djuren kan röra sig fritt över stora ytor och välja vem de för dagen vill umgås med. Dagarna ägnas åt djurens favoritsysselsättning som är att idissla maten som fritt kan väljas bland ett smörgåsbord av olika betesväxter. Betandet är också bra för de marker som används och hindrar igenväxning och förbuskning. I Sverige är så kallade naturbetesmarker de allra artrikaste miljöerna, där vi kanske ser dem som de gamla vackra steniga hagarna runt torp och gårdar eller strandängar längs vattendrag, insjöar och vid havet. Den biologiska mångfalden gör det extra viktigt att bevara de naturbetesmarker som ännu finns kvar. Till allt detta behövs rikligt med betande djur.

I detta paradis av natursköna betesmarker finns även en och annan orm, eller snarare mask, som kan ställa till problem. En parasitinfektion påverkar djurens allmänna hälsotillstånd i form av lös avföring, hosta och/eller blodbrist vilket i sin tur nedsätter djurvälfärden. När de vuxna maskarna förökar sig hos värddjuret bajsar de ut nya maskgenerationer som effektivt sprids på betet. På så vis blir masksmittan extra stor på marker som betas varje år, vilket är typiskt just för naturbetesmarker.

När betesdjur ska bli av med sina maskar kan de avmaskas. Ett bekymmer är dock att ju mer avmaskningsmedel som används, desto större är risken att maskarna utvecklar resistens vilket gör att läkemedlen blir verkningslösa. Det bästa vore alltså om djuren kunde hållas friska genom en så minimal användning av avmaskningsmedel som möjligt. För att kunna åstadkomma detta vill vi bibehålla en god djurvälfärd genom att bara behandla de djur som verkligen är i behov av avmaskning och gärna innan djuren hunnit bli sjuka av maskarna. Problemet är att hitta bra och effektiva biomarkörer som signalerar när det finns behov att avmaska.

I projektet ville vi undersöka hur hälsa och välfärd hos nötkreatur påverkas av olika maskinfektioner. V i ville samtidigt ta reda på hur det fungerar om vi bara ger maskmedel till de djur som visar tecken på nedsatt djurvälfärd. Vi ville alltså hitta olika sätt för att identifiera nedsatta djur så att de kan behandlas helst i ett så tidigt skede som möjligt. Vi använde oss av två typer av sensorer för att samla in data om djurens tillväxt och aktivitet för att se hur dessa är kopplade till maskinfektion. Försöket genomfördes på SLU Götala nöt- och lammköttsforsning i Skara mellan 2 maj och 20 september 2018. Totalt ingick 63 stutar i studien där hälften av djuren exponerades för betesparasiter och den andra hälften kontinuerligt avmaskades. Djuren utrustades med två typer av sensorer: IceQubes som kontinuerligt registrerar liggtid, antal steg och mängden rörelse, samt Heatime som kontinuerligt registrerar idisslingsmängd och mängden rörelse. Under betesperioden registrerades tillväxt och hull samt att alla djur kontinuerligt provtogs för att undersöka parasitmängden i träcken.

Sommaren 2018 var väldigt torr vilket påverkade tillväxten kraftigt hos alla djur jämfört med tidigare år och inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de parasiterade och behandlade djuren, detta trots att vi kunde se att parasitbördan var betydligt högre hos de infekterade djuren. Vi kunde däremot se att de infekterade djuren tog färre steg, spenderade mer tid liggandes samt idisslade mer de två första månaderna på bete jämfört med de behandlade djuren. Vi kan också konstatera att man måste ta hänsyn till individuell variation av beteenden eftersom dessa kan skilja mellan individer.

Försöket var det första som genomförts i Sverige där man kontinuerligt följt en större mängd betesdjur under en hel betesperiod med hjälp av kommersiellt tillgängliga sensorer. Vi vet nu att dessa är tillräckligt robusta för att användas på svenska naturbeten där miljöpåverkan är påtagligt större än i en inomhusmiljö. Detta öppnar upp för fler försök där t.ex. olika hälsoparametrar kan följas hos betesdjur.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress