Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an ongoing research project we find that by applying principles of integrated pest management, spring oilseed rape can be grown despite the lack of effective chemical control. Important new aims in this project are to (1) test if zero tillage reduce flea beetle damage, (2) develop models that predict flea beetles damage in time and (3) space, and (4) update the economic threshold for damage in order to achieve more efficient chemical control. This project is collaboration between SLU, the Plant Protection Centers, the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies and the Swedish Seed and Oilseed Growers' Association and it will be executed in close contact with stakeholders.

Jordloppor är allvarliga skadegörare i vårraps. Effektivt kemisk växtskydd saknas sedan betning med neonikotinoider förbjudits. Växtskyddet är därför en avgörande produktionsbegränsande faktor. I ett snart avslutat SLF-projekt finner vi att det, genom tillämpning av integrerat växtskydd, går att odla vårraps trots att ett effektivt kemiskt växtskydd saknas mot jordlopporna. Viktiga nya mål i det här projektet är att (1) testa om äkta direktsådd minskar angreppen av jordloppor i vårraps, (2) utveckla modeller för att förutsäga när och (3) var i landskapet allvarliga angrepp inträffar, samt (4) uppdatera bekämpningströskeln för effektivare kemisk bekämpning. Projektet är ett samarbete mellan SLU, Växtskyddscentralen i Uppsala, Hushållningssällskapet och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Tät kommunikation med näringen kommer att bedrivas. Genom ett avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor avser vi att säkerställa en konkurrenskraftig och miljövänlig odling av vårraps i Sverige.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga insektsskadegörare i vårraps i Sverige. Målsättningarna för det här projektet var att utvärdera om direktsådd kan skydda mot angrepp av jordloppor, att undersöka möjligheterna för att förutsäga angrepp och att utveckla en bekämpningströskel för jordloppor. Vi fann att direktsådd minskade angreppen med cirka 50%. Analyser av 21 års övervakningsdata visade att risken för angrepp av jordloppor är störst i norra Mälardalen samt att angreppen varierar kraftigt från år till år, men att det inte fanns några tydliga cykler eller samband mellan temperaturen under våren och angreppen. Närhet till ett vårrapsfält under föregående år var kopplat till högre aktivitet av jordloppor i 57 fält som övervakades 2014-2018. Slutligen utvecklades en bekämpningströskel som anger att jordloppor ska bekämpas kemiskt när 10% av bladytan har skadats av jordloppor. Sammanfattningsvis har projektet bidragit till att utveckla det integrerade växtskyddet mot jordloppor.

Jordloppor skadar vårraps

Jordloppor är små skalbaggar som kan göra stor skada i nysådda vårrapsfält. De äter på groddplantorna och vid allvarliga angrepp kan vårrapsplantan duka under och hela fält ätas upp. Jordlopporna orsakar något som liknar små skotthål på hjärtbladen och plantans första örtblad, vilket gör det lätt att känna igen skadan. Man har tidigare skyddat vårrapsplantorna mot angrepp genom att tillsätta ett insektsmedel till fröet, så kallad betning. Efter ett förbud mot de insektsmedel som tidigare användes för betning har det dock inte funnits några betningsmedel mot jordloppor tillgängliga för svenska lantbrukare under de senaste åren. Det behövs därför forskning om hur man stoppa jordlopporna med andra metoder.

Hur kan vårrapsplantorna skyddas?

I ett tidigare projekt som också finansierades av Stiftelsen lantbruksforskning kom vi fram till att tidig sådd och ökade utsädesmängder minskar angreppen av jordloppor men att reducerad markbearbetning inte förändrar skadebilden i jämförelse med konventionell etablering med plöjning. I det här projektet var vår målsättning att fortsätta att utveckla växtskyddet mot jordloppor genom att (1) undersöka om direktsådd av vårraps kan stoppa jordloppornas framfart, (2) öka förståelsen av riskfaktorer för angrepp och (3) utveckla rekommendationerna för kemisk bekämpning mot jordloppor.

Direktsådd stoppar jordloppor

Våra fältförsök visade att jordlopporna minskade sin aktivitet kraftigt och att skadorna på plantorna minskade till hälften i direktsådd vårraps i jämförelse med vårraps som etablerats konventionellt genom kultivering, harvning och sådd. Vi tror att det är växtresterna från förra årets spannmålsgröda i markytan som skyddar vårrapsen mot angrepp genom att de ger ett svalare och mer fuktigt mikroklimat och försvårar för jordlopporna att hitta direktsådda vårrapsplantor.

Var och när inträffar allvarliga angrepp?

För att öka förståelsen för var och när allvarliga angrepp av jordloppor inträffar sammanställde vi data från 430 vårrapsfält 1997-2018 där Jordbruksverkets växtskyddcentraler graderat skador av orsakade av jordloppor på vårrapsplantor. Analyserna visade att angrepp av jordloppor i vårraps var vanligast i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Något som var förbryllande var att angreppen varierade kraftigt mellan olika år och vi hittade inga tydliga mönster i årsvariationen eller kopplingar mellan vädret och angreppen. Det behövs därför ytterligare forskning för att bättre förstå den här stora årsvariationen i angrepp. Vi mätte även förekomsten av jordloppor i 57 vårrapsfält 2014-2018. Analyser av dessa data visade att närhet till ett vårrapsfält under föregående år var relaterat till en högre förekomst av jordloppor i fältet. Det verkar som att fjolårsfält av vårraps utgör källor till angrepp och risken för angrepp kan därför minska genom att inte anlägga nya vårrapsfält i närheten av fjolårsfält.

Bekämpning när 10 procent av plantan ätits upp

För att avgöra när man ska sätta in kemisk bekämpning mot jordloppor sammanställde vi data från bekämpningsförsök över hur angreppsgraden relaterade till skörden och hur effektiv en kemisk bekämpning var för att minska angreppen. Vi sammanställde också ekonomiska data över kostnaderna för kemisk bekämpning mot jordloppor och jämförde dessa mot kostnaderna för det skördebortfall som jordlopporna orsakar vid olika angreppsgrader. Baserat på analyserna tog vi fram ett tröskelvärde för bekämpning som anger att jordloppor ska bekämpas när i genomsnitt 10 procent av bladytan på groddplantorna har skadats av jordloppor. För att bestämma om tröskelvärdet uppnåtts rekommenderar vi att vårrapsodlare observerar hur stora skadorna av jordloppor är i sina fält regelbundet vid grödans uppkomst.