Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-756
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Riccardo Bommarco
E-postadress: riccardo.bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Medsökande: Lars Danielsson
Medsökande: Ola Lundin
Beviljade medel: 2 669 000 SEK

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an ongoing research project we find that by applying principles of integrated pest management, spring oilseed rape can be grown despite the lack of effective chemical control. Important new aims in this project are to (1) test if zero tillage reduce flea beetle damage, (2) develop models that predict flea beetles damage in time and (3) space, and (4) update the economic threshold for damage in order to achieve more efficient chemical control. This project is collaboration between SLU, the Plant Protection Centers, the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies and the Swedish Seed and Oilseed Growers' Association and it will be executed in close contact with stakeholders.

Jordloppor är allvarliga skadegörare i vårraps. Effektivt kemisk växtskydd saknas sedan betning med neonikotinoider förbjudits. Växtskyddet är därför en avgörande produktionsbegränsande faktor. I ett snart avslutat SLF-projekt finner vi att det, genom tillämpning av integrerat växtskydd, går att odla vårraps trots att ett effektivt kemiskt växtskydd saknas mot jordlopporna. Viktiga nya mål i det här projektet är att (1) testa om äkta direktsådd minskar angreppen av jordloppor i vårraps, (2) utveckla modeller för att förutsäga när och (3) var i landskapet allvarliga angrepp inträffar, samt (4) uppdatera bekämpningströskeln för effektivare kemisk bekämpning. Projektet är ett samarbete mellan SLU, Växtskyddscentralen i Uppsala, Hushållningssällskapet och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Tät kommunikation med näringen kommer att bedrivas. Genom ett avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor avser vi att säkerställa en konkurrenskraftig och miljövänlig odling av vårraps i Sverige.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga insektsskadegörare i vårraps i Sverige. Målsättningarna för det här projektet var att utvärdera om direktsådd kan skydda mot angrepp av jordloppor, att undersöka möjligheterna för att förutsäga angrepp och att utveckla en bekämpningströskel för jordloppor. Vi fann att direktsådd minskade angreppen med cirka 50%. Analyser av 21 års övervakningsdata visade att risken för angrepp av jordloppor är störst i norra Mälardalen samt att angreppen varierar kraftigt från år till år, men att det inte fanns några tydliga cykler eller samband mellan temperaturen under våren och angreppen. Närhet till ett vårrapsfält under föregående år var kopplat till högre aktivitet av jordloppor i 57 fält som övervakades 2014-2018. Slutligen utvecklades en bekämpningströskel som anger att jordloppor ska bekämpas kemiskt när 10% av bladytan har skadats av jordloppor. Sammanfattningsvis har projektet bidragit till att utveckla det integrerade växtskyddet mot jordloppor.

Jordloppor skadar vårraps

Jordloppor är små skalbaggar som kan göra stor skada i nysådda vårrapsfält. De äter på groddplantorna och vid allvarliga angrepp kan vårrapsplantan duka under och hela fält ätas upp. Jordlopporna orsakar något som liknar små skotthål på hjärtbladen och plantans första örtblad, vilket gör det lätt att känna igen skadan. Man har tidigare skyddat vårrapsplantorna mot angrepp genom att tillsätta ett insektsmedel till fröet, så kallad betning. Efter ett förbud mot de insektsmedel som tidigare användes för betning har det dock inte funnits några betningsmedel mot jordloppor tillgängliga för svenska lantbrukare under de senaste åren. Det behövs därför forskning om hur man stoppa jordlopporna med andra metoder.

Hur kan vårrapsplantorna skyddas?

I ett tidigare projekt som också finansierades av Stiftelsen lantbruksforskning kom vi fram till att tidig sådd och ökade utsädesmängder minskar angreppen av jordloppor men att reducerad markbearbetning inte förändrar skadebilden i jämförelse med konventionell etablering med plöjning. I det här projektet var vår målsättning att fortsätta att utveckla växtskyddet mot jordloppor genom att (1) undersöka om direktsådd av vårraps kan stoppa jordloppornas framfart, (2) öka förståelsen av riskfaktorer för angrepp och (3) utveckla rekommendationerna för kemisk bekämpning mot jordloppor.

Direktsådd stoppar jordloppor

Våra fältförsök visade att jordlopporna minskade sin aktivitet kraftigt och att skadorna på plantorna minskade till hälften i direktsådd vårraps i jämförelse med vårraps som etablerats konventionellt genom kultivering, harvning och sådd. Vi tror att det är växtresterna från förra årets spannmålsgröda i markytan som skyddar vårrapsen mot angrepp genom att de ger ett svalare och mer fuktigt mikroklimat och försvårar för jordlopporna att hitta direktsådda vårrapsplantor.

Var och när inträffar allvarliga angrepp?

För att öka förståelsen för var och när allvarliga angrepp av jordloppor inträffar sammanställde vi data från 430 vårrapsfält 1997-2018 där Jordbruksverkets växtskyddcentraler graderat skador av orsakade av jordloppor på vårrapsplantor. Analyserna visade att angrepp av jordloppor i vårraps var vanligast i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Något som var förbryllande var att angreppen varierade kraftigt mellan olika år och vi hittade inga tydliga mönster i årsvariationen eller kopplingar mellan vädret och angreppen. Det behövs därför ytterligare forskning för att bättre förstå den här stora årsvariationen i angrepp. Vi mätte även förekomsten av jordloppor i 57 vårrapsfält 2014-2018. Analyser av dessa data visade att närhet till ett vårrapsfält under föregående år var relaterat till en högre förekomst av jordloppor i fältet. Det verkar som att fjolårsfält av vårraps utgör källor till angrepp och risken för angrepp kan därför minska genom att inte anlägga nya vårrapsfält i närheten av fjolårsfält.

Bekämpning när 10 procent av plantan ätits upp

För att avgöra när man ska sätta in kemisk bekämpning mot jordloppor sammanställde vi data från bekämpningsförsök över hur angreppsgraden relaterade till skörden och hur effektiv en kemisk bekämpning var för att minska angreppen. Vi sammanställde också ekonomiska data över kostnaderna för kemisk bekämpning mot jordloppor och jämförde dessa mot kostnaderna för det skördebortfall som jordlopporna orsakar vid olika angreppsgrader. Baserat på analyserna tog vi fram ett tröskelvärde för bekämpning som anger att jordloppor ska bekämpas när i genomsnitt 10 procent av bladytan på groddplantorna har skadats av jordloppor. För att bestämma om tröskelvärdet uppnåtts rekommenderar vi att vårrapsodlare observerar hur stora skadorna av jordloppor är i sina fält regelbundet vid grödans uppkomst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Eldning av havre för uppvärmning
Lars Nilsson,

Projektnummer: 0446010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Fjärranalys för prediktering av torrsubstansavkastning och kvalitetsegenskaper i växande vall
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 0230001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Bostads- och anläggningsarrenden
Ulf Jensen, Lunds Universitet

Projektnummer: 0346006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Enkätundersökning rörande LRF-ungdomars syn på finaniseringssystem i lantbrukskooperativa företag
Karin Hakelius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0345002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Markmikro biell inverkan på den skördade produktens kvalitet till följd av skilda odlingsstrategier
Ingela Berggren,

Projektnummer: 0233073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev