Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-756
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Riccardo Bommarco
E-postadress: riccardo.bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Medsökande: Lars Danielsson
Medsökande: Ola Lundin
Beviljade medel: 2 669 000 SEK

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an ongoing research project we find that by applying principles of integrated pest management, spring oilseed rape can be grown despite the lack of effective chemical control. Important new aims in this project are to (1) test if zero tillage reduce flea beetle damage, (2) develop models that predict flea beetles damage in time and (3) space, and (4) update the economic threshold for damage in order to achieve more efficient chemical control. This project is collaboration between SLU, the Plant Protection Centers, the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies and the Swedish Seed and Oilseed Growers' Association and it will be executed in close contact with stakeholders.

Jordloppor är allvarliga skadegörare i vårraps. Effektivt kemisk växtskydd saknas sedan betning med neonikotinoider förbjudits. Växtskyddet är därför en avgörande produktionsbegränsande faktor. I ett snart avslutat SLF-projekt finner vi att det, genom tillämpning av integrerat växtskydd, går att odla vårraps trots att ett effektivt kemiskt växtskydd saknas mot jordlopporna. Viktiga nya mål i det här projektet är att (1) testa om äkta direktsådd minskar angreppen av jordloppor i vårraps, (2) utveckla modeller för att förutsäga när och (3) var i landskapet allvarliga angrepp inträffar, samt (4) uppdatera bekämpningströskeln för effektivare kemisk bekämpning. Projektet är ett samarbete mellan SLU, Växtskyddscentralen i Uppsala, Hushållningssällskapet och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Tät kommunikation med näringen kommer att bedrivas. Genom ett avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor avser vi att säkerställa en konkurrenskraftig och miljövänlig odling av vårraps i Sverige.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga insektsskadegörare i vårraps i Sverige. Målsättningarna för det här projektet var att utvärdera om direktsådd kan skydda mot angrepp av jordloppor, att undersöka möjligheterna för att förutsäga angrepp och att utveckla en bekämpningströskel för jordloppor. Vi fann att direktsådd minskade angreppen med cirka 50%. Analyser av 21 års övervakningsdata visade att risken för angrepp av jordloppor är störst i norra Mälardalen samt att angreppen varierar kraftigt från år till år, men att det inte fanns några tydliga cykler eller samband mellan temperaturen under våren och angreppen. Närhet till ett vårrapsfält under föregående år var kopplat till högre aktivitet av jordloppor i 57 fält som övervakades 2014-2018. Slutligen utvecklades en bekämpningströskel som anger att jordloppor ska bekämpas kemiskt när 10% av bladytan har skadats av jordloppor. Sammanfattningsvis har projektet bidragit till att utveckla det integrerade växtskyddet mot jordloppor.

Jordloppor skadar vårraps

Jordloppor är små skalbaggar som kan göra stor skada i nysådda vårrapsfält. De äter på groddplantorna och vid allvarliga angrepp kan vårrapsplantan duka under och hela fält ätas upp. Jordlopporna orsakar något som liknar små skotthål på hjärtbladen och plantans första örtblad, vilket gör det lätt att känna igen skadan. Man har tidigare skyddat vårrapsplantorna mot angrepp genom att tillsätta ett insektsmedel till fröet, så kallad betning. Efter ett förbud mot de insektsmedel som tidigare användes för betning har det dock inte funnits några betningsmedel mot jordloppor tillgängliga för svenska lantbrukare under de senaste åren. Det behövs därför forskning om hur man stoppa jordlopporna med andra metoder.

Hur kan vårrapsplantorna skyddas?

I ett tidigare projekt som också finansierades av Stiftelsen lantbruksforskning kom vi fram till att tidig sådd och ökade utsädesmängder minskar angreppen av jordloppor men att reducerad markbearbetning inte förändrar skadebilden i jämförelse med konventionell etablering med plöjning. I det här projektet var vår målsättning att fortsätta att utveckla växtskyddet mot jordloppor genom att (1) undersöka om direktsådd av vårraps kan stoppa jordloppornas framfart, (2) öka förståelsen av riskfaktorer för angrepp och (3) utveckla rekommendationerna för kemisk bekämpning mot jordloppor.

Direktsådd stoppar jordloppor

Våra fältförsök visade att jordlopporna minskade sin aktivitet kraftigt och att skadorna på plantorna minskade till hälften i direktsådd vårraps i jämförelse med vårraps som etablerats konventionellt genom kultivering, harvning och sådd. Vi tror att det är växtresterna från förra årets spannmålsgröda i markytan som skyddar vårrapsen mot angrepp genom att de ger ett svalare och mer fuktigt mikroklimat och försvårar för jordlopporna att hitta direktsådda vårrapsplantor.

Var och när inträffar allvarliga angrepp?

För att öka förståelsen för var och när allvarliga angrepp av jordloppor inträffar sammanställde vi data från 430 vårrapsfält 1997-2018 där Jordbruksverkets växtskyddcentraler graderat skador av orsakade av jordloppor på vårrapsplantor. Analyserna visade att angrepp av jordloppor i vårraps var vanligast i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Något som var förbryllande var att angreppen varierade kraftigt mellan olika år och vi hittade inga tydliga mönster i årsvariationen eller kopplingar mellan vädret och angreppen. Det behövs därför ytterligare forskning för att bättre förstå den här stora årsvariationen i angrepp. Vi mätte även förekomsten av jordloppor i 57 vårrapsfält 2014-2018. Analyser av dessa data visade att närhet till ett vårrapsfält under föregående år var relaterat till en högre förekomst av jordloppor i fältet. Det verkar som att fjolårsfält av vårraps utgör källor till angrepp och risken för angrepp kan därför minska genom att inte anlägga nya vårrapsfält i närheten av fjolårsfält.

Bekämpning när 10 procent av plantan ätits upp

För att avgöra när man ska sätta in kemisk bekämpning mot jordloppor sammanställde vi data från bekämpningsförsök över hur angreppsgraden relaterade till skörden och hur effektiv en kemisk bekämpning var för att minska angreppen. Vi sammanställde också ekonomiska data över kostnaderna för kemisk bekämpning mot jordloppor och jämförde dessa mot kostnaderna för det skördebortfall som jordlopporna orsakar vid olika angreppsgrader. Baserat på analyserna tog vi fram ett tröskelvärde för bekämpning som anger att jordloppor ska bekämpas när i genomsnitt 10 procent av bladytan på groddplantorna har skadats av jordloppor. För att bestämma om tröskelvärdet uppnåtts rekommenderar vi att vårrapsodlare observerar hur stora skadorna av jordloppor är i sina fält regelbundet vid grödans uppkomst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer

En svensk modell för kontroll av LA-MRSA i grisproduktionen
Susanna Sternberg Lewerin

Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …

Läs mer

Inför ändrad lagstiftning - avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier
Per Wallgren

Projektnummer: O-20-20-445 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Zinkoxid (ZnO) in feed prevents post weaning diarrhoea (PWD) and mortality in weaned piglets but, for environmental reasons, ZnO will be banned in the EU in 2022 despite that there remain herds that are dependent on the use of ZnO (or antibiotics) at weaning.

By metagenomic analysis (sequencing …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev