Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-756
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Riccardo Bommarco
E-postadress: riccardo.bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Medsökande: Lars Danielsson
Medsökande: Ola Lundin
Beviljade medel: 2 669 000 SEK

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an ongoing research project we find that by applying principles of integrated pest management, spring oilseed rape can be grown despite the lack of effective chemical control. Important new aims in this project are to (1) test if zero tillage reduce flea beetle damage, (2) develop models that predict flea beetles damage in time and (3) space, and (4) update the economic threshold for damage in order to achieve more efficient chemical control. This project is collaboration between SLU, the Plant Protection Centers, the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies and the Swedish Seed and Oilseed Growers' Association and it will be executed in close contact with stakeholders.

Jordloppor är allvarliga skadegörare i vårraps. Effektivt kemisk växtskydd saknas sedan betning med neonikotinoider förbjudits. Växtskyddet är därför en avgörande produktionsbegränsande faktor. I ett snart avslutat SLF-projekt finner vi att det, genom tillämpning av integrerat växtskydd, går att odla vårraps trots att ett effektivt kemiskt växtskydd saknas mot jordlopporna. Viktiga nya mål i det här projektet är att (1) testa om äkta direktsådd minskar angreppen av jordloppor i vårraps, (2) utveckla modeller för att förutsäga när och (3) var i landskapet allvarliga angrepp inträffar, samt (4) uppdatera bekämpningströskeln för effektivare kemisk bekämpning. Projektet är ett samarbete mellan SLU, Växtskyddscentralen i Uppsala, Hushållningssällskapet och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Tät kommunikation med näringen kommer att bedrivas. Genom ett avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor avser vi att säkerställa en konkurrenskraftig och miljövänlig odling av vårraps i Sverige.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga insektsskadegörare i vårraps i Sverige. Målsättningarna för det här projektet var att utvärdera om direktsådd kan skydda mot angrepp av jordloppor, att undersöka möjligheterna för att förutsäga angrepp och att utveckla en bekämpningströskel för jordloppor. Vi fann att direktsådd minskade angreppen med cirka 50%. Analyser av 21 års övervakningsdata visade att risken för angrepp av jordloppor är störst i norra Mälardalen samt att angreppen varierar kraftigt från år till år, men att det inte fanns några tydliga cykler eller samband mellan temperaturen under våren och angreppen. Närhet till ett vårrapsfält under föregående år var kopplat till högre aktivitet av jordloppor i 57 fält som övervakades 2014-2018. Slutligen utvecklades en bekämpningströskel som anger att jordloppor ska bekämpas kemiskt när 10% av bladytan har skadats av jordloppor. Sammanfattningsvis har projektet bidragit till att utveckla det integrerade växtskyddet mot jordloppor.

Jordloppor skadar vårraps

Jordloppor är små skalbaggar som kan göra stor skada i nysådda vårrapsfält. De äter på groddplantorna och vid allvarliga angrepp kan vårrapsplantan duka under och hela fält ätas upp. Jordlopporna orsakar något som liknar små skotthål på hjärtbladen och plantans första örtblad, vilket gör det lätt att känna igen skadan. Man har tidigare skyddat vårrapsplantorna mot angrepp genom att tillsätta ett insektsmedel till fröet, så kallad betning. Efter ett förbud mot de insektsmedel som tidigare användes för betning har det dock inte funnits några betningsmedel mot jordloppor tillgängliga för svenska lantbrukare under de senaste åren. Det behövs därför forskning om hur man stoppa jordlopporna med andra metoder.

Hur kan vårrapsplantorna skyddas?

I ett tidigare projekt som också finansierades av Stiftelsen lantbruksforskning kom vi fram till att tidig sådd och ökade utsädesmängder minskar angreppen av jordloppor men att reducerad markbearbetning inte förändrar skadebilden i jämförelse med konventionell etablering med plöjning. I det här projektet var vår målsättning att fortsätta att utveckla växtskyddet mot jordloppor genom att (1) undersöka om direktsådd av vårraps kan stoppa jordloppornas framfart, (2) öka förståelsen av riskfaktorer för angrepp och (3) utveckla rekommendationerna för kemisk bekämpning mot jordloppor.

Direktsådd stoppar jordloppor

Våra fältförsök visade att jordlopporna minskade sin aktivitet kraftigt och att skadorna på plantorna minskade till hälften i direktsådd vårraps i jämförelse med vårraps som etablerats konventionellt genom kultivering, harvning och sådd. Vi tror att det är växtresterna från förra årets spannmålsgröda i markytan som skyddar vårrapsen mot angrepp genom att de ger ett svalare och mer fuktigt mikroklimat och försvårar för jordlopporna att hitta direktsådda vårrapsplantor.

Var och när inträffar allvarliga angrepp?

För att öka förståelsen för var och när allvarliga angrepp av jordloppor inträffar sammanställde vi data från 430 vårrapsfält 1997-2018 där Jordbruksverkets växtskyddcentraler graderat skador av orsakade av jordloppor på vårrapsplantor. Analyserna visade att angrepp av jordloppor i vårraps var vanligast i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Något som var förbryllande var att angreppen varierade kraftigt mellan olika år och vi hittade inga tydliga mönster i årsvariationen eller kopplingar mellan vädret och angreppen. Det behövs därför ytterligare forskning för att bättre förstå den här stora årsvariationen i angrepp. Vi mätte även förekomsten av jordloppor i 57 vårrapsfält 2014-2018. Analyser av dessa data visade att närhet till ett vårrapsfält under föregående år var relaterat till en högre förekomst av jordloppor i fältet. Det verkar som att fjolårsfält av vårraps utgör källor till angrepp och risken för angrepp kan därför minska genom att inte anlägga nya vårrapsfält i närheten av fjolårsfält.

Bekämpning när 10 procent av plantan ätits upp

För att avgöra när man ska sätta in kemisk bekämpning mot jordloppor sammanställde vi data från bekämpningsförsök över hur angreppsgraden relaterade till skörden och hur effektiv en kemisk bekämpning var för att minska angreppen. Vi sammanställde också ekonomiska data över kostnaderna för kemisk bekämpning mot jordloppor och jämförde dessa mot kostnaderna för det skördebortfall som jordlopporna orsakar vid olika angreppsgrader. Baserat på analyserna tog vi fram ett tröskelvärde för bekämpning som anger att jordloppor ska bekämpas när i genomsnitt 10 procent av bladytan på groddplantorna har skadats av jordloppor. För att bestämma om tröskelvärdet uppnåtts rekommenderar vi att vårrapsodlare observerar hur stora skadorna av jordloppor är i sina fält regelbundet vid grödans uppkomst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev