Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avel för hållbarhet och produktiv livslängd hos de svenska köttraserna

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850390
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 28 augusti 2012
Huvudsökande: Anna Näsholm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anna.nasholm@hgen.slu.se
Telefon: 018-671972
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att undersöka möjligheterna att inkludera produktiv livslängd i avelsarbetet med de svenska köttraserna. Med data från KAP för åren 1967 till 2008 skattades genetiska parametrar och avelsvärden för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång för 2, 3 respektive 4 kalvningar. Arvbarheterna för antal kalvningar per ko var låga till medelhöga (0,18-0,31) och för kalvningsframgång låga (0,05-0,15). Skattningarna var något högre för charolais än för hereford. En slutsats är att om kons födelseår ingår i modellen kan antal kalvningar per ko användas som mått vid avelsvärdering av dikor för produktiv livslängd. En pilotstudie där dikors klövhälsa, klövmått och temperament registrerades, genomfördes också. Analys av klövmått hos dikor i tre besättningar visade att det var variation mellan kor i klövarnas slitage. Även för klövtillväxt förekom viss variation mellan kor. Resultaten visade också att det finns utrymme att förfina och precisera klövmätningarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hög hållbarhet hos dikor genom avel
Hög hållbarhet, bra klövar, gott lynne samt en funktionell exteriör främjar kornas produktiva livslängd i dikalvproduktionen. Det sänker kostnaderna för rekrytering, veterinär och medicin samt minskar risken för produktionsbortfall. Goda hållbarhets- och hälsoegenskaper hos kor och tjurar är därför viktiga i en kostnadseffektiv och uthållig produktion och de är samtidigt betydelsefulla för djurvälfärd och arbetsmiljö. För att kunna inkludera produktiv livslängd i avelsarbetet med de svenska köttraserna studerades arvets betydelse för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång. En pilotstudie där dikors klövhälsa, klövmått och temperament registrerades genomfördes också. Avsikten med pilotstudien var att skapa underlag för att inkludera egenskaper som påverkar dikornas hållbarhet och som kan registreras tidigt i djurens liv.

Studie på drygt 75 000 kor
Drygt 75 000 kor av raserna angus, blonde, charolais, hereford, highland, limousin och simmental ingick i studien. Data erhölls från Svensk Mjölk och motsvarade de som användes vid avelsvärderingen av köttraserna hösten 2008. För charolais och hereford beräknades arvbarheter för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång för 1, 2 respektive 3 kalvningar. Kalvningsframgång betecknades med 0 eller 1, där 0 innebär att kon inte kalvat och 1 att hon kalvat. Genetiska korrelationer mellan antal kalvningar per ko och och kons ettårsvikt respektive inkalvningsålder beräknades också. Arvbarheten anger hur stor del av den mätbara variationen som är av ärftlig natur. Den genetiska korrelationen anger styrkan och riktningen i det genetiska sambandet mellan två egenskaper.

Ärftliga faktorer påverkar kons hållbarhet
Antal kalvningar per ko varierade mellan de olika raserna. Av anguskorna födda perioden 1966-2000 kalvade 55 % av korna minst fem gånger. Motsvarande siffra för charolais och hereford var 46 % och för blonde kalvade endast 35 % av korna fem gånger. Skillnaderna mellan de till antalet två största raserna, charolais och hereford, var överlag små och för kor födda 1967-2006 var det genomsnittliga antal kalvningar per ko 4,1 i båda raserna. Studien visade att arvet har betydelse för variationen i antal kalvningar per ko och kalvningsframgång även inom ras. För antal kalvningar per ko skattades arvbarheter på mellan 18 och 31 %. För kalvningsframgång var det ärftliga inflytandet lägre och arvbarheterna varierade mellan 5 och 15 %. Arvbarheterna var något högre för charolais än för hereford. Det genetiska sambandet mellan inkalvningsålder och antal kalvningar per ko var lågt medan sambandet mellan kons ettårsvikt och antalet kalvningar var medelhögt (37 % för charolais coh 45 % för hereford) och positivt, vilket innebär att kor som är tunga vid ett års ålder har en högre hållbarhet och livslängd.

Klövhälsa, klövmått och temperament
I samband med klövverkning registrerades i tre besättningar klövhälsa och klövmått enligt den klövhälsorapport som klövverkarna använder. Totalt närmare 1700 klövregistreingar på drygt 500 kor insamlades vid installning (hösten 2009, 2010 och 2011) och före betessläpp (våren 2010 och 2011). I besättningarna fanns kor av raserna angus och simmental samt korsningar mellan dessa raser. Netto- och bruttotillväxt samt slitage hos klövarna mellan olika verkningstillfällen beräknades. I en av besättningarna registrerades kornas temperament med en 3-gradig skala (1=lugn, 2=nervös, 3=aggressiv) i samband med kalvning och under betessäsongen. Kons allmänna hanterbarhet bedömdes också.

Den statistiska analysen av klövmåtten visade att det var variation mellan kor och kor av olika ålder i klövarnas slitage. Även för klövtillväxt förekom viss variation mellan kor. Resultaten visade också att det finns utrymme att förfina och precisera klövmätningarna. Analysen av temperament visade att temperament vid kalvning och allmän hanterbarhet påverkades av ras medan för temperament på bete hade året större betydelse.

Slutsatser och råd till näringen
Hållbarheten bland de svenska dikorna är för de viktigaste raserna god men för att inte denna viktiga egenskap ska försämras bör hänsyn till kons produktiva livslängd tas i avelsarbetet med köttraserna. Resultaten i studien visar att antal kalvningar per ko kan användas för detta ändamål. Antalet kalvningar per ko är ett mått med hyfsat hög arvbarhet och som väl beskriver avelsmålet för en hållbar diko. Måttet begränsas visserligen av att kor födda sent under tidsperioden som avelsvärderingen omfattar inte har samma möjlighet att uttrycka sin förmåga som de kor som är födda under tidigare år. Vid avelsvärderingen är det därför viktigt att korrigera antalet kalvningar för kons födelseår.

Pilotstudien visade att klövmått och temperament varierar mellan individer. För att kunna ta hänsyn till klövhälsa i avelsarbetet bör metodiken för registrering av dem studeras mer ingående. Vad gäller temperament bör aggressivitet vid kalvning registreras på samtliga kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

SamZoner 2.0 - Optimering av multifunktionella skyddszoner för ökad biologisk bekämpning och pollinering
Maria Viketoft

Projektnummer: O-19-23-298 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Horticulture

Adding flowers to the cropping system that support beneficial insects is a promising option to achieve crop protection
in Swedish agriculture and horticulture. However, the wide-spread adoption of this approach has been hampered by
limited economic benefit and the risk of propagating pests and …

Läs mer

Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder
Thomas Keller

Projektnummer: O-19-23-309 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

Climate projections for Sweden indicate higher temperatures during summer and larger variability in precipitation between years. This poses enormous challenges for Swedish agriculture. The main aim of this project is to investigate relationships between soil management, soil quality and crop yield. …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev