Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avel för hållbarhet och produktiv livslängd hos de svenska köttraserna

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850390
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 28 augusti 2012
Huvudsökande: Anna Näsholm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anna.nasholm@hgen.slu.se
Telefon: 018-671972
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att undersöka möjligheterna att inkludera produktiv livslängd i avelsarbetet med de svenska köttraserna. Med data från KAP för åren 1967 till 2008 skattades genetiska parametrar och avelsvärden för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång för 2, 3 respektive 4 kalvningar. Arvbarheterna för antal kalvningar per ko var låga till medelhöga (0,18-0,31) och för kalvningsframgång låga (0,05-0,15). Skattningarna var något högre för charolais än för hereford. En slutsats är att om kons födelseår ingår i modellen kan antal kalvningar per ko användas som mått vid avelsvärdering av dikor för produktiv livslängd. En pilotstudie där dikors klövhälsa, klövmått och temperament registrerades, genomfördes också. Analys av klövmått hos dikor i tre besättningar visade att det var variation mellan kor i klövarnas slitage. Även för klövtillväxt förekom viss variation mellan kor. Resultaten visade också att det finns utrymme att förfina och precisera klövmätningarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hög hållbarhet hos dikor genom avel
Hög hållbarhet, bra klövar, gott lynne samt en funktionell exteriör främjar kornas produktiva livslängd i dikalvproduktionen. Det sänker kostnaderna för rekrytering, veterinär och medicin samt minskar risken för produktionsbortfall. Goda hållbarhets- och hälsoegenskaper hos kor och tjurar är därför viktiga i en kostnadseffektiv och uthållig produktion och de är samtidigt betydelsefulla för djurvälfärd och arbetsmiljö. För att kunna inkludera produktiv livslängd i avelsarbetet med de svenska köttraserna studerades arvets betydelse för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång. En pilotstudie där dikors klövhälsa, klövmått och temperament registrerades genomfördes också. Avsikten med pilotstudien var att skapa underlag för att inkludera egenskaper som påverkar dikornas hållbarhet och som kan registreras tidigt i djurens liv.

Studie på drygt 75 000 kor
Drygt 75 000 kor av raserna angus, blonde, charolais, hereford, highland, limousin och simmental ingick i studien. Data erhölls från Svensk Mjölk och motsvarade de som användes vid avelsvärderingen av köttraserna hösten 2008. För charolais och hereford beräknades arvbarheter för antal kalvningar per ko och kalvningsframgång för 1, 2 respektive 3 kalvningar. Kalvningsframgång betecknades med 0 eller 1, där 0 innebär att kon inte kalvat och 1 att hon kalvat. Genetiska korrelationer mellan antal kalvningar per ko och och kons ettårsvikt respektive inkalvningsålder beräknades också. Arvbarheten anger hur stor del av den mätbara variationen som är av ärftlig natur. Den genetiska korrelationen anger styrkan och riktningen i det genetiska sambandet mellan två egenskaper.

Ärftliga faktorer påverkar kons hållbarhet
Antal kalvningar per ko varierade mellan de olika raserna. Av anguskorna födda perioden 1966-2000 kalvade 55 % av korna minst fem gånger. Motsvarande siffra för charolais och hereford var 46 % och för blonde kalvade endast 35 % av korna fem gånger. Skillnaderna mellan de till antalet två största raserna, charolais och hereford, var överlag små och för kor födda 1967-2006 var det genomsnittliga antal kalvningar per ko 4,1 i båda raserna. Studien visade att arvet har betydelse för variationen i antal kalvningar per ko och kalvningsframgång även inom ras. För antal kalvningar per ko skattades arvbarheter på mellan 18 och 31 %. För kalvningsframgång var det ärftliga inflytandet lägre och arvbarheterna varierade mellan 5 och 15 %. Arvbarheterna var något högre för charolais än för hereford. Det genetiska sambandet mellan inkalvningsålder och antal kalvningar per ko var lågt medan sambandet mellan kons ettårsvikt och antalet kalvningar var medelhögt (37 % för charolais coh 45 % för hereford) och positivt, vilket innebär att kor som är tunga vid ett års ålder har en högre hållbarhet och livslängd.

Klövhälsa, klövmått och temperament
I samband med klövverkning registrerades i tre besättningar klövhälsa och klövmått enligt den klövhälsorapport som klövverkarna använder. Totalt närmare 1700 klövregistreingar på drygt 500 kor insamlades vid installning (hösten 2009, 2010 och 2011) och före betessläpp (våren 2010 och 2011). I besättningarna fanns kor av raserna angus och simmental samt korsningar mellan dessa raser. Netto- och bruttotillväxt samt slitage hos klövarna mellan olika verkningstillfällen beräknades. I en av besättningarna registrerades kornas temperament med en 3-gradig skala (1=lugn, 2=nervös, 3=aggressiv) i samband med kalvning och under betessäsongen. Kons allmänna hanterbarhet bedömdes också.

Den statistiska analysen av klövmåtten visade att det var variation mellan kor och kor av olika ålder i klövarnas slitage. Även för klövtillväxt förekom viss variation mellan kor. Resultaten visade också att det finns utrymme att förfina och precisera klövmätningarna. Analysen av temperament visade att temperament vid kalvning och allmän hanterbarhet påverkades av ras medan för temperament på bete hade året större betydelse.

Slutsatser och råd till näringen
Hållbarheten bland de svenska dikorna är för de viktigaste raserna god men för att inte denna viktiga egenskap ska försämras bör hänsyn till kons produktiva livslängd tas i avelsarbetet med köttraserna. Resultaten i studien visar att antal kalvningar per ko kan användas för detta ändamål. Antalet kalvningar per ko är ett mått med hyfsat hög arvbarhet och som väl beskriver avelsmålet för en hållbar diko. Måttet begränsas visserligen av att kor födda sent under tidsperioden som avelsvärderingen omfattar inte har samma möjlighet att uttrycka sin förmåga som de kor som är födda under tidigare år. Vid avelsvärderingen är det därför viktigt att korrigera antalet kalvningar för kons födelseår.

Pilotstudien visade att klövmått och temperament varierar mellan individer. För att kunna ta hänsyn till klövhälsa i avelsarbetet bör metodiken för registrering av dem studeras mer ingående. Vad gäller temperament bör aggressivitet vid kalvning registreras på samtliga kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev