Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna mjölkningssystem

Status: Avslutat
Projektnummer: H0630270
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 15 juni 2014
Huvudsökande: Jan Philipsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.philipsson@slu.se
Telefon: 018-671976
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ungefär en tredjedel av landets kor mjölkas idag med robot. Syftet med studien var att undersöka hur automatiskt registrerade data om kornas mjölkbarhet kan utnyttjas i avelsarbetet. Denna egenskap har fått allt större ekonomisk betydelse. Resultaten, som baseras på över 5 miljoner mjölkningar, visar att mjölkbarhetsuppgifterna från såväl mjölkningsrobotar som mjölkningsgropar har en betydande genetisk variation och arvbarhet och kan därför användas för avelsvärdering av tjurar och kor. Data från robotsystem behöver dock editeras kraftigt för att vara användbara. Mjölkbarheten kan mätas på olika sätt, såsom flödeshastighet, mjölkningstid, och i robotsystem också som total tid som kon är i mjölkningsboxen. Det sistnämnda måttet föreslås vara det bästa att använda. Starka samband råder mellan data från de båda systemen vilket gör att de kan utnyttjas tillsammans. Resultaten har nyligen presenterats i en doktorsavhandling samt vid en rad både nationella och internationella möten.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Avelsvärdering för mjölkbarhet i moderna mjölkningssystem

Ungefär en tredjedel av landets kor mjölkas idag med robot. Frågan är hur automatiskt registrerade data om kornas mjölkbarhet i sådana system kan utnyttjas i avelsarbetet. Resultaten i denna studie baseras på över 5 miljoner mjölkningar. De visar att mjölkbarhetsuppgifterna från såväl mjölkningsrobotar som mjölkningsgropar har en betydande genetisk variation och arvbarhet och kan därför användas för avelsvärdering av tjurar och kor. Data från robotsystem behöver dock editeras kraftigt för att vara användbara.

Ökad användning av mjölkningsrobotar ger nya möjligheter

Det har skett stora strukturella förändringar inom mjölkproduktionen, såväl globalt som nationellt. Besättningsstorlekarna har ökat samtidigt som antalet besättningar minskat. År 2013 fanns det 4600 mjölkkobesättningar i Sverige, med i genomsnitt 70 kor per besättning. Utvecklingen med ökande besättningsstorlekar har varit kopplad till utvecklingen av inhysnings- och mjölkningssystem. I början av 1980-talet hade enbart några procent av de svenska mjölkkobesättningarna lösdriftssystem. Men från slutet av 1990-talet är nästan alla nybyggnationer lösdriftssystem och år 2013 hade siffran ökat till ca 35% (motsvarande 57% av korna). I 21% av besättningarna (31% av korna) används automatiska mjölkningssystem (AMS), eller mjölkningsrobotar, som de också kallas. De skandinaviska länderna är idag i topp vad gäller användningen av mjölkningsrobotar. Att införa AMS innebär stora förändringar för mjölkföretagarna på så vis att mycket av det tidigare fysiska arbetet ersätts med management- och tillsynsuppgifter. Sensorer i mjölkningsroboten övervakar mjölkningsprocessen och möjliggör på så vis en mer flexibel livsstil för mjölkföretagaren. Samtidigt genererar sensorerna stora mängder data om mjölkningsprocessen, vilka skulle kunna användas som registreringar av viktiga egenskaper, som t ex mjölkflödeshastighet, något som ännu ej till fullo nyttjats.

Olika sätt har prövats att mäta mjölkbarheten

Att mjölka kor har alltid varit ett tungt och tidskrävande arbete. Mjölkbarhet, som beskriver kons möjlighet att lätt släppa ner mjölken och bli urmjölkad, var därför tidigt en egenskap av stort intresse. Efter andra världskriget blev användningen av mjölkningsmaskiner allt vanligare och samtidigt ökade arbetskostnaderna, vilket ledde till högre krav på kortare mjölkningstider, liksom på kornas juver- och spenexteriör. Flera lyckade forskningsprojekt med syfte att utveckla metoder för att registrera mjölkbarhet startades från mitten av 1950-talet i Sverige. Från 1970 och ca 15 år framåt baserades avkommeprövningen av tjurar, och testningen av tänkbara tjurmödrar, på objektiva registreringar av mjölkningstid och procent mjölk under mjölkningens 2 första minuter. Men i början av 1990-talet introducerades den linjära beskrivningen av exteriöregenskaper, mjölkbarhet och temperament. Djurskötaren bedömer varje enskild kos mjölkbarhet på en skala från 1 (långsam, trögmjölkad) till 9 (snabb, lättmjölkad). Samtidigt, under de sista decennierna på 1900-talet, minskade intresset för mjölkbarhet allt mer. Detta berodde delvis på att mjölkbarhet verkar vara en optimumegenskap och att ett urval då skett så att de flesta kor passade för de svenska förhållandena, med relativt små och uppbundna besättningar, hade nåtts. Vid avelsmålsrevideringen 1999 togs t.o.m. mjölkbarhet bort från tjurindexet. Men, som redan nämnts, har mycket hänt sedan dess vad gäller såväl besättningsstorlekar och mjölkningssystem där utvecklingen mot mjölkningsrobotar och konventionella gropsystem gått snabbt. Detta ställer återigen stora krav på kornas mjölkbarhetsegenskaper.
Frågan är hur alla data från både robot- och gropbesättningar kan användas
Syftet med det här projektet var att undersöka om det vore möjligt att använda automatiska mjölkbarhetsregistreringar i avelsvärderingen av tjurar och kor. Det gjordes genom att analysera data på olika mjölkbarhetsegenskaper från såväl mjölkningsrobotar som konventionella mjölkningsgropar, med avseende på hur stor arvbarhet de har och hur sambanden mellan egenskaper mätta i olika system ser ut.

Studierna bygger på information från 19 AMS-besättningar och 74 besättningar med mjölkningsgrop. Från AMS-besättningarna gjordes data tillgängliga via ett samarbete med DeLaval och berörda besättningsägare och omfattade mjölkbarhetsobservationer från varje mjölkning från hösten år 2004 till våren år 2009 med sammanlagt över 5 miljoner mjölkningar av ca 5 000 kor, varav 54% Svensk Holstein och 46% SRB. Som mått på mjölkbarhet i AMS användes medelflödeshastighet (kg/min), toppflödeshastighet (kg/min), mjölkningstid (min), total tid i mjölkningsboxen (min), mjölkningsintervall (h) och mjölkningsfrekvens (antal mjölkningar/dygn). År 2007 startade möjligheten för besättningar med mjölkningsgropar att skicka in mjölkbarhetsinformation till kokontrollen via on-line systemet ”postmästaren”, tillsammans med ordinarie provmjölkningsresultat. I studierna ingick information från alla besättningar i Sverige som valt att skicka in sina uppgifter från år 2007 till år 2011. Information från två dygns mjölkningar per månad fanns tillgängliga; sammanlagt ca 475 tusen mjölkningar från ca 19 tusen kor, varav 60% Svensk Holstein och 40% SRB. Som mått på mjölkbarhet mätt i mjölkningsgrop användes medelflödeshastighet (kg/min) och mjölkningstid (min).

Robotdata mycket värdefulla men måste redigeras

Resultaten visade att det är möjligt att använda automatiska registreringar från såväl mjölkningsrobotar som konventionella mjölkningsgropar för genetiska analyser, även om data som kommer direkt från roboten kräver mycket editeringsarbete eftersom robotens dator sparar information om varje mjölkning oavsett om mjölkningen har fungerat normalt eller ej. Analyserna visade att mjölkbarhet mätt som medelflödeshastighet, mjölkningstid eller som den totala tiden som kon uppehåller sig i mjölkningsboxen har en arvbarhet på 20-55%. Vidare visade höga upprepbarheter mellan registreringar, och starka samband mellan laktationer, att det kan räcka med ett begränsat antal mjölkbarhetsregistreringar i första laktationen, per ko, för att skatta säkra avelsvärden på både tjurar och enskilda kor.

Kons tid i mjölkningsboxen viktigaste måttet på mjölkbarhet

Mjölkningsrobot och konventionella mjölkningsgropar representerar två skilda sätt att hantera korna vid mjölkning, där det ena systemet bygger på frivillig mjölkning, vanligen 2-4 ggr/dygn, medan det andra bygger på strikta mjölkningsintervall som är lika för alla kor. Dessutom definieras, och mäts, egenskaperna på olika sätt i de olika systemen. Trots olikheterna är de genetiska korrelationerna mellan uppgifterna i de båda systemen mycket höga. De starka sambanden mellan systemen visar att det fungerar bra att slå samman data från olika system i gemensamma analyser för avelsvärderingen. Dessutom var sambanden mellan de olika egenskaperna som användes som mått på mjölkbarhet starka, vilket betyder att det räcker att välja ett av måtten. För robotbesättningar föreslås att den totala tid som kon uppehåller sig i mjölkningsboxen är det bästa måttet på mjölkbarhet, tack vare egenskapens direkta påverkan på hur många kor som kan mjölkas per robot.

Mot bakgrund av resultaten från projektet håller just nu automatiska registreringar på att implementeras i den svenska avelsvärderingen av tjurar och kor för mjölkbarhet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Val av samverkansform: ekonomiska föreningars grundproblem
Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: 0245005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2002

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgården. /Metod och Teknik
Christel Cederberg, Svensk Mjölk

Projektnummer: 0248049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev