Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna mjölkningssystem

Status: Avslutat
Projektnummer: H0630270
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 15 juni 2014
Huvudsökande: Jan Philipsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.philipsson@slu.se
Telefon: 018-671976
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ungefär en tredjedel av landets kor mjölkas idag med robot. Syftet med studien var att undersöka hur automatiskt registrerade data om kornas mjölkbarhet kan utnyttjas i avelsarbetet. Denna egenskap har fått allt större ekonomisk betydelse. Resultaten, som baseras på över 5 miljoner mjölkningar, visar att mjölkbarhetsuppgifterna från såväl mjölkningsrobotar som mjölkningsgropar har en betydande genetisk variation och arvbarhet och kan därför användas för avelsvärdering av tjurar och kor. Data från robotsystem behöver dock editeras kraftigt för att vara användbara. Mjölkbarheten kan mätas på olika sätt, såsom flödeshastighet, mjölkningstid, och i robotsystem också som total tid som kon är i mjölkningsboxen. Det sistnämnda måttet föreslås vara det bästa att använda. Starka samband råder mellan data från de båda systemen vilket gör att de kan utnyttjas tillsammans. Resultaten har nyligen presenterats i en doktorsavhandling samt vid en rad både nationella och internationella möten.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Avelsvärdering för mjölkbarhet i moderna mjölkningssystem

Ungefär en tredjedel av landets kor mjölkas idag med robot. Frågan är hur automatiskt registrerade data om kornas mjölkbarhet i sådana system kan utnyttjas i avelsarbetet. Resultaten i denna studie baseras på över 5 miljoner mjölkningar. De visar att mjölkbarhetsuppgifterna från såväl mjölkningsrobotar som mjölkningsgropar har en betydande genetisk variation och arvbarhet och kan därför användas för avelsvärdering av tjurar och kor. Data från robotsystem behöver dock editeras kraftigt för att vara användbara.

Ökad användning av mjölkningsrobotar ger nya möjligheter

Det har skett stora strukturella förändringar inom mjölkproduktionen, såväl globalt som nationellt. Besättningsstorlekarna har ökat samtidigt som antalet besättningar minskat. År 2013 fanns det 4600 mjölkkobesättningar i Sverige, med i genomsnitt 70 kor per besättning. Utvecklingen med ökande besättningsstorlekar har varit kopplad till utvecklingen av inhysnings- och mjölkningssystem. I början av 1980-talet hade enbart några procent av de svenska mjölkkobesättningarna lösdriftssystem. Men från slutet av 1990-talet är nästan alla nybyggnationer lösdriftssystem och år 2013 hade siffran ökat till ca 35% (motsvarande 57% av korna). I 21% av besättningarna (31% av korna) används automatiska mjölkningssystem (AMS), eller mjölkningsrobotar, som de också kallas. De skandinaviska länderna är idag i topp vad gäller användningen av mjölkningsrobotar. Att införa AMS innebär stora förändringar för mjölkföretagarna på så vis att mycket av det tidigare fysiska arbetet ersätts med management- och tillsynsuppgifter. Sensorer i mjölkningsroboten övervakar mjölkningsprocessen och möjliggör på så vis en mer flexibel livsstil för mjölkföretagaren. Samtidigt genererar sensorerna stora mängder data om mjölkningsprocessen, vilka skulle kunna användas som registreringar av viktiga egenskaper, som t ex mjölkflödeshastighet, något som ännu ej till fullo nyttjats.

Olika sätt har prövats att mäta mjölkbarheten

Att mjölka kor har alltid varit ett tungt och tidskrävande arbete. Mjölkbarhet, som beskriver kons möjlighet att lätt släppa ner mjölken och bli urmjölkad, var därför tidigt en egenskap av stort intresse. Efter andra världskriget blev användningen av mjölkningsmaskiner allt vanligare och samtidigt ökade arbetskostnaderna, vilket ledde till högre krav på kortare mjölkningstider, liksom på kornas juver- och spenexteriör. Flera lyckade forskningsprojekt med syfte att utveckla metoder för att registrera mjölkbarhet startades från mitten av 1950-talet i Sverige. Från 1970 och ca 15 år framåt baserades avkommeprövningen av tjurar, och testningen av tänkbara tjurmödrar, på objektiva registreringar av mjölkningstid och procent mjölk under mjölkningens 2 första minuter. Men i början av 1990-talet introducerades den linjära beskrivningen av exteriöregenskaper, mjölkbarhet och temperament. Djurskötaren bedömer varje enskild kos mjölkbarhet på en skala från 1 (långsam, trögmjölkad) till 9 (snabb, lättmjölkad). Samtidigt, under de sista decennierna på 1900-talet, minskade intresset för mjölkbarhet allt mer. Detta berodde delvis på att mjölkbarhet verkar vara en optimumegenskap och att ett urval då skett så att de flesta kor passade för de svenska förhållandena, med relativt små och uppbundna besättningar, hade nåtts. Vid avelsmålsrevideringen 1999 togs t.o.m. mjölkbarhet bort från tjurindexet. Men, som redan nämnts, har mycket hänt sedan dess vad gäller såväl besättningsstorlekar och mjölkningssystem där utvecklingen mot mjölkningsrobotar och konventionella gropsystem gått snabbt. Detta ställer återigen stora krav på kornas mjölkbarhetsegenskaper.
Frågan är hur alla data från både robot- och gropbesättningar kan användas
Syftet med det här projektet var att undersöka om det vore möjligt att använda automatiska mjölkbarhetsregistreringar i avelsvärderingen av tjurar och kor. Det gjordes genom att analysera data på olika mjölkbarhetsegenskaper från såväl mjölkningsrobotar som konventionella mjölkningsgropar, med avseende på hur stor arvbarhet de har och hur sambanden mellan egenskaper mätta i olika system ser ut.

Studierna bygger på information från 19 AMS-besättningar och 74 besättningar med mjölkningsgrop. Från AMS-besättningarna gjordes data tillgängliga via ett samarbete med DeLaval och berörda besättningsägare och omfattade mjölkbarhetsobservationer från varje mjölkning från hösten år 2004 till våren år 2009 med sammanlagt över 5 miljoner mjölkningar av ca 5 000 kor, varav 54% Svensk Holstein och 46% SRB. Som mått på mjölkbarhet i AMS användes medelflödeshastighet (kg/min), toppflödeshastighet (kg/min), mjölkningstid (min), total tid i mjölkningsboxen (min), mjölkningsintervall (h) och mjölkningsfrekvens (antal mjölkningar/dygn). År 2007 startade möjligheten för besättningar med mjölkningsgropar att skicka in mjölkbarhetsinformation till kokontrollen via on-line systemet ”postmästaren”, tillsammans med ordinarie provmjölkningsresultat. I studierna ingick information från alla besättningar i Sverige som valt att skicka in sina uppgifter från år 2007 till år 2011. Information från två dygns mjölkningar per månad fanns tillgängliga; sammanlagt ca 475 tusen mjölkningar från ca 19 tusen kor, varav 60% Svensk Holstein och 40% SRB. Som mått på mjölkbarhet mätt i mjölkningsgrop användes medelflödeshastighet (kg/min) och mjölkningstid (min).

Robotdata mycket värdefulla men måste redigeras

Resultaten visade att det är möjligt att använda automatiska registreringar från såväl mjölkningsrobotar som konventionella mjölkningsgropar för genetiska analyser, även om data som kommer direkt från roboten kräver mycket editeringsarbete eftersom robotens dator sparar information om varje mjölkning oavsett om mjölkningen har fungerat normalt eller ej. Analyserna visade att mjölkbarhet mätt som medelflödeshastighet, mjölkningstid eller som den totala tiden som kon uppehåller sig i mjölkningsboxen har en arvbarhet på 20-55%. Vidare visade höga upprepbarheter mellan registreringar, och starka samband mellan laktationer, att det kan räcka med ett begränsat antal mjölkbarhetsregistreringar i första laktationen, per ko, för att skatta säkra avelsvärden på både tjurar och enskilda kor.

Kons tid i mjölkningsboxen viktigaste måttet på mjölkbarhet

Mjölkningsrobot och konventionella mjölkningsgropar representerar två skilda sätt att hantera korna vid mjölkning, där det ena systemet bygger på frivillig mjölkning, vanligen 2-4 ggr/dygn, medan det andra bygger på strikta mjölkningsintervall som är lika för alla kor. Dessutom definieras, och mäts, egenskaperna på olika sätt i de olika systemen. Trots olikheterna är de genetiska korrelationerna mellan uppgifterna i de båda systemen mycket höga. De starka sambanden mellan systemen visar att det fungerar bra att slå samman data från olika system i gemensamma analyser för avelsvärderingen. Dessutom var sambanden mellan de olika egenskaperna som användes som mått på mjölkbarhet starka, vilket betyder att det räcker att välja ett av måtten. För robotbesättningar föreslås att den totala tid som kon uppehåller sig i mjölkningsboxen är det bästa måttet på mjölkbarhet, tack vare egenskapens direkta påverkan på hur många kor som kan mjölkas per robot.

Mot bakgrund av resultaten från projektet håller just nu automatiska registreringar på att implementeras i den svenska avelsvärderingen av tjurar och kor för mjölkbarhet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev