Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna mjölkningssystem

Status: Avslutat
Projektnummer: H0630270
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 15 juni 2014
Huvudsökande: Jan Philipsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.philipsson@slu.se
Telefon: 018-671976
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ungefär en tredjedel av landets kor mjölkas idag med robot. Syftet med studien var att undersöka hur automatiskt registrerade data om kornas mjölkbarhet kan utnyttjas i avelsarbetet. Denna egenskap har fått allt större ekonomisk betydelse. Resultaten, som baseras på över 5 miljoner mjölkningar, visar att mjölkbarhetsuppgifterna från såväl mjölkningsrobotar som mjölkningsgropar har en betydande genetisk variation och arvbarhet och kan därför användas för avelsvärdering av tjurar och kor. Data från robotsystem behöver dock editeras kraftigt för att vara användbara. Mjölkbarheten kan mätas på olika sätt, såsom flödeshastighet, mjölkningstid, och i robotsystem också som total tid som kon är i mjölkningsboxen. Det sistnämnda måttet föreslås vara det bästa att använda. Starka samband råder mellan data från de båda systemen vilket gör att de kan utnyttjas tillsammans. Resultaten har nyligen presenterats i en doktorsavhandling samt vid en rad både nationella och internationella möten.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Avelsvärdering för mjölkbarhet i moderna mjölkningssystem

Ungefär en tredjedel av landets kor mjölkas idag med robot. Frågan är hur automatiskt registrerade data om kornas mjölkbarhet i sådana system kan utnyttjas i avelsarbetet. Resultaten i denna studie baseras på över 5 miljoner mjölkningar. De visar att mjölkbarhetsuppgifterna från såväl mjölkningsrobotar som mjölkningsgropar har en betydande genetisk variation och arvbarhet och kan därför användas för avelsvärdering av tjurar och kor. Data från robotsystem behöver dock editeras kraftigt för att vara användbara.

Ökad användning av mjölkningsrobotar ger nya möjligheter

Det har skett stora strukturella förändringar inom mjölkproduktionen, såväl globalt som nationellt. Besättningsstorlekarna har ökat samtidigt som antalet besättningar minskat. År 2013 fanns det 4600 mjölkkobesättningar i Sverige, med i genomsnitt 70 kor per besättning. Utvecklingen med ökande besättningsstorlekar har varit kopplad till utvecklingen av inhysnings- och mjölkningssystem. I början av 1980-talet hade enbart några procent av de svenska mjölkkobesättningarna lösdriftssystem. Men från slutet av 1990-talet är nästan alla nybyggnationer lösdriftssystem och år 2013 hade siffran ökat till ca 35% (motsvarande 57% av korna). I 21% av besättningarna (31% av korna) används automatiska mjölkningssystem (AMS), eller mjölkningsrobotar, som de också kallas. De skandinaviska länderna är idag i topp vad gäller användningen av mjölkningsrobotar. Att införa AMS innebär stora förändringar för mjölkföretagarna på så vis att mycket av det tidigare fysiska arbetet ersätts med management- och tillsynsuppgifter. Sensorer i mjölkningsroboten övervakar mjölkningsprocessen och möjliggör på så vis en mer flexibel livsstil för mjölkföretagaren. Samtidigt genererar sensorerna stora mängder data om mjölkningsprocessen, vilka skulle kunna användas som registreringar av viktiga egenskaper, som t ex mjölkflödeshastighet, något som ännu ej till fullo nyttjats.

Olika sätt har prövats att mäta mjölkbarheten

Att mjölka kor har alltid varit ett tungt och tidskrävande arbete. Mjölkbarhet, som beskriver kons möjlighet att lätt släppa ner mjölken och bli urmjölkad, var därför tidigt en egenskap av stort intresse. Efter andra världskriget blev användningen av mjölkningsmaskiner allt vanligare och samtidigt ökade arbetskostnaderna, vilket ledde till högre krav på kortare mjölkningstider, liksom på kornas juver- och spenexteriör. Flera lyckade forskningsprojekt med syfte att utveckla metoder för att registrera mjölkbarhet startades från mitten av 1950-talet i Sverige. Från 1970 och ca 15 år framåt baserades avkommeprövningen av tjurar, och testningen av tänkbara tjurmödrar, på objektiva registreringar av mjölkningstid och procent mjölk under mjölkningens 2 första minuter. Men i början av 1990-talet introducerades den linjära beskrivningen av exteriöregenskaper, mjölkbarhet och temperament. Djurskötaren bedömer varje enskild kos mjölkbarhet på en skala från 1 (långsam, trögmjölkad) till 9 (snabb, lättmjölkad). Samtidigt, under de sista decennierna på 1900-talet, minskade intresset för mjölkbarhet allt mer. Detta berodde delvis på att mjölkbarhet verkar vara en optimumegenskap och att ett urval då skett så att de flesta kor passade för de svenska förhållandena, med relativt små och uppbundna besättningar, hade nåtts. Vid avelsmålsrevideringen 1999 togs t.o.m. mjölkbarhet bort från tjurindexet. Men, som redan nämnts, har mycket hänt sedan dess vad gäller såväl besättningsstorlekar och mjölkningssystem där utvecklingen mot mjölkningsrobotar och konventionella gropsystem gått snabbt. Detta ställer återigen stora krav på kornas mjölkbarhetsegenskaper.
Frågan är hur alla data från både robot- och gropbesättningar kan användas
Syftet med det här projektet var att undersöka om det vore möjligt att använda automatiska mjölkbarhetsregistreringar i avelsvärderingen av tjurar och kor. Det gjordes genom att analysera data på olika mjölkbarhetsegenskaper från såväl mjölkningsrobotar som konventionella mjölkningsgropar, med avseende på hur stor arvbarhet de har och hur sambanden mellan egenskaper mätta i olika system ser ut.

Studierna bygger på information från 19 AMS-besättningar och 74 besättningar med mjölkningsgrop. Från AMS-besättningarna gjordes data tillgängliga via ett samarbete med DeLaval och berörda besättningsägare och omfattade mjölkbarhetsobservationer från varje mjölkning från hösten år 2004 till våren år 2009 med sammanlagt över 5 miljoner mjölkningar av ca 5 000 kor, varav 54% Svensk Holstein och 46% SRB. Som mått på mjölkbarhet i AMS användes medelflödeshastighet (kg/min), toppflödeshastighet (kg/min), mjölkningstid (min), total tid i mjölkningsboxen (min), mjölkningsintervall (h) och mjölkningsfrekvens (antal mjölkningar/dygn). År 2007 startade möjligheten för besättningar med mjölkningsgropar att skicka in mjölkbarhetsinformation till kokontrollen via on-line systemet ”postmästaren”, tillsammans med ordinarie provmjölkningsresultat. I studierna ingick information från alla besättningar i Sverige som valt att skicka in sina uppgifter från år 2007 till år 2011. Information från två dygns mjölkningar per månad fanns tillgängliga; sammanlagt ca 475 tusen mjölkningar från ca 19 tusen kor, varav 60% Svensk Holstein och 40% SRB. Som mått på mjölkbarhet mätt i mjölkningsgrop användes medelflödeshastighet (kg/min) och mjölkningstid (min).

Robotdata mycket värdefulla men måste redigeras

Resultaten visade att det är möjligt att använda automatiska registreringar från såväl mjölkningsrobotar som konventionella mjölkningsgropar för genetiska analyser, även om data som kommer direkt från roboten kräver mycket editeringsarbete eftersom robotens dator sparar information om varje mjölkning oavsett om mjölkningen har fungerat normalt eller ej. Analyserna visade att mjölkbarhet mätt som medelflödeshastighet, mjölkningstid eller som den totala tiden som kon uppehåller sig i mjölkningsboxen har en arvbarhet på 20-55%. Vidare visade höga upprepbarheter mellan registreringar, och starka samband mellan laktationer, att det kan räcka med ett begränsat antal mjölkbarhetsregistreringar i första laktationen, per ko, för att skatta säkra avelsvärden på både tjurar och enskilda kor.

Kons tid i mjölkningsboxen viktigaste måttet på mjölkbarhet

Mjölkningsrobot och konventionella mjölkningsgropar representerar två skilda sätt att hantera korna vid mjölkning, där det ena systemet bygger på frivillig mjölkning, vanligen 2-4 ggr/dygn, medan det andra bygger på strikta mjölkningsintervall som är lika för alla kor. Dessutom definieras, och mäts, egenskaperna på olika sätt i de olika systemen. Trots olikheterna är de genetiska korrelationerna mellan uppgifterna i de båda systemen mycket höga. De starka sambanden mellan systemen visar att det fungerar bra att slå samman data från olika system i gemensamma analyser för avelsvärderingen. Dessutom var sambanden mellan de olika egenskaperna som användes som mått på mjölkbarhet starka, vilket betyder att det räcker att välja ett av måtten. För robotbesättningar föreslås att den totala tid som kon uppehåller sig i mjölkningsboxen är det bästa måttet på mjölkbarhet, tack vare egenskapens direkta påverkan på hur många kor som kan mjölkas per robot.

Mot bakgrund av resultaten från projektet håller just nu automatiska registreringar på att implementeras i den svenska avelsvärderingen av tjurar och kor för mjölkbarhet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2019

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 februari 2019

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev