Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V0930012 |
Kategori: | Research program | Milk |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 15 juni 2014 |
Huvudsökande: | Jan Philipsson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | jan.philipsson@slu.se |
Telefon: | 018-671976 |
Sammanfattning av slutrapport
Den ökade användningen av mjölkningsrobotar gör det möjligt att via spenkoordinater registrera spen- och juverexteriör som har betydelse för hur lätt det är för robotarmen att sätta på spenkopparna. Studierna visar dessutom att andelen ofullständiga mjölkningar, bl.a. genom avsparkningar, är ett bra indirekt mått på kornas temperament. Väl anfästade juver och lagom avstånd mellan framspenarna gör det lättare att sätta på spenkopparna. Okomplicerade mjölkningar och hög mjölkflödeshastighet är av stor ekonomisk betydelse. Dessa egenskaper har dessutom medelhöga till höga arvbarheter och lämpar sig därför för avelsurval. Snabbmjölkande kor får dock lättare mastit. Sambandet är inte linjärt utan det finns ett optimum för mjölkbarheten, där Holstein ligger närmare gränsen att få mastit än SRB. Beräkningar visar att det är möjligt att förbättra båda egenskaperna om lämpliga vikter ges på mjölkbarhet resp. mastit i indexen. Dessa resultat presenterades nyligen i en doktorsavhandling.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Nya mått på mjölkbarhet genom robotmjölkning
– men de måste kombineras med god juverhälsa i avelsarbetet
Den ökade användningen av mjölkningsrobotar gör det möjligt att via spenkoordinater registrera spen- och juverexteriör som visat sig ha betydelse för hur lätt det är för robotarmen att sätta på spenkopparna. Studierna visar dessutom att andelen ofullständiga mjölkningar, bl.a. genom avsparkningar, är ett bra indirekt mått på kornas temperament. Okomplicerade mjölkningar och hög mjölkflödeshastighet eller kort mjölkningstid är av stor ekonomisk betydelse och visar en medelhög till hög arvbarhet. De går därför att förbättra genom avelsurval. Frågan är om avel för en fortsatt förbättrad mjölkbarhet kan kombineras med en bättre juverhälsa trots att ogynnsamma samband påvisats?
Kornas mjölkbarhet allt viktigare i moderna mjölkningssystem
I början av 1980-talet hade enbart några procent av de svenska mjölkkobesättningarna lösdriftssystem, men från slutet av 1990-talet är så gott som alla nybyggnationer lösdrifter. År 2013 hade siffran ökat till ca 35% (motsvarande 57% av korna). Av dessa använder 21% av besättningarna (31% av korna) automatiska mjölkningssystem (AMS), eller mjölkningsrobotar, som de också kallas. De skandinaviska länderna är idag i topp vad gäller användningen av mjölkningsrobotar. Att införa AMS innebär stora förändringar för mjölkföretagarna, på så vis att mycket av det tidigare fysiska arbetet ersätts med management- och tillsynsuppgifter. Sensorer i mjölkningsroboten övervakar mjölkningsprocessen, och möjliggör på så vis en mer flexibel livsstil för mjölkföretagaren. Samtidigt genererar sensorerna stora mängder data om mjölkningsprocessen, vilka skulle kunna användas som registreringar av viktiga egenskaper, som t ex mjölkflödeshastighet och mjölkningstid.
Föreliggande projekt utgör en fortsättning på ett tidigare projekt där det visades att de automatiskt registrerade uppgifterna i robotmjölkningssystem är mycket värdefulla för avelsändamål men de kräver en omfattande editering innan de är användbara. Efter sådan editering visade olika mått på mjölkbarhet en medelhög till hög arvbarhet. Det bästa måttet ur ett ekonomiskt och genetiskt perspektiv föreslogs vara den tid kon uppehåller sig i mjölkningsboxen. De genetiska sambanden mellan olika mått på mjölkbarhet i robotsystemen var mycket höga liksom med de mått på mjölkbarhet som registreras i konventionella mjölkningsgropar. Det innebär att att data från båda systemen kan läggas samman för beräkning av avelsvärden.
Syftet med projektets andra del var att studera flera nya automatiskt registrerade mått på mjölkbarhet från mjölkningsroboten, t.ex. andel mjölkningar där spenkopp tappats / sparkats av och andel ofullständig mjölkningar. Dessutom kan de spen-koordinater, vilka lagras i mjölkningsroboten och som hjälper robotarmen att hitta spenarna, vara intressanta som mått på juverexteriör och spenplacering. Sambanden mellan egenskaper mätta med hjälp av spen-koordinater och motsvarande egenskaper bedömda med linjär beskrivning är därför viktiga att studera. Vidare är det av avgörande betydelse för avelsarbetets inriktning vilka genetiska samband som föreligger mellan mjölkbarhet, juverexteriör och juverhälsa i syfte att utvärdera möjligheten att förbättra såväl kornas mjölkbarhet som juverhälsa.
Automatiskt registrerade uppgifter från både robot- och gropbesättningar
Studierna om de specifika AMS-egenskaperna bygger på information från 19 AMS-besättningar i ett samarbete med DeLaval, samt från 74 besättningar med mjölkningsgrop som lämnar sina automatiskt registrerade mjölkbarhetsuppgifter via ”postmästaren” till kokontrollen. Information om juver- och spenexteriör samt temperament bedömda med linjär beskrivning fanns tillgänglig för alla 93 besättningarna. Sammanlagt fanns bedömningar för 22 tusen kor från åren 2000 till 2011. På motsvarande sätt bygger studien om sambanden med juverhälsa på information (celltal och klinisk mastit) från alla 93 ovan nämnda besättningar. Juverhälsodata var tillgängliga för ca 90 000 kor. Dessa data erhölls via ett samarbete med Svensk Mjölk/Växa Sverige.
Spenkoordinaterna ger värdefull information för aveln
Starka samband redovisades mellan de exteriöra egenskaperna registrerade genom spen-koordinater och motsvarande subjektivt bedömda egenskaper med linjär beskrivning. Det visar på en möjlig framtida användning av automatiska registreringar som tillägg till dagens linjära beskrivningar av juver- och spenexteriöra egenskaper. Vidare visade resultaten på samband mellan å ena sidan hög mjölkbarhet och å andra sidan väl anfästade juver, tät spenplacering fram samt korta och smala spenar.
Andel ofullständiga mjölkningar reflekterar kons temperament
Sensorer i mjölkningsroboten registrerar om spenkopparna släpper från spenarna innan mjölkningen är slut. Det kan dels hända under påsättningsprocessen, om robotarmen har problem att hitta spenen och tappar spenkoppen. Dels kan det hända om kon sparkar av spenkoppen under själva mjölkningen. Det visade sig finnas ett samband mellan högre andel mjölkningar där spenkopp fallit av en eller flera gånger och nervöst temperament hos kon. Resultaten visar således att det finns en möjlighet för automatiska registreringar också av temperament via uppgifter om misslyckade påsättningar eller avsparkningar av spenkopparna.
Snabbmjölkande kor – högre risk för mastit, men inte alltid!
De genetiska sambanden mellan mjölkbarhet och juverhälsa visade en tydlig koppling mellan snabbmjölkande kor och högt celltal. Motsvarande samband mellan mjölkbarhet och klinisk mastit var mer svårtydda och visade på skillnader mellan SRB och Holstein. På fenotypisk nivå verkar det även här generellt finnas ett ogynnsamt samband mellan snabbmjölkande kor och högre risk att drabbas av mastit. I början av laktationen, då korna mest drabbas av mastit, finns det också ett samband mellan trögmjölkade kor och högre förekomst av mastit. Orsak och verkan är emellertid oklar. Med andra ord verkar det finnas ett optimum för mjölkbarheten. Den skillnad som finns i nivå på mjölkbarhet mellan raserna, där SRB ligger på en något lägre nivå, framförallt tidigt under laktationen, kan vara en förklaring till skillnaderna i resultaten mellan raserna. Holstein verkar ligga närmare gränsen att drabbas av mastit på grund av hög mjölkflödeshastighet.
Avelsindex för mjölkbarhet och mastit kan leda till förbättringar av båda egenskaperna
Beräkningar av avelsindex visar att det går att förena en bättre mjölkbarhet, särskilt för den tid kon befinner sig i mjölkningsboxen, med en bättre juverhälsa förutsatt att denna ges tillräcklig vikt i indexet vid avelsvärderingen av både tjurar och kor. Eftersom det verkar finns skillnader mellan raserna är det samtidigt viktigt att fortsatt kontinuerligt analysera sambanden mellan mjölkbarhet, celltal och mastit för respektive ras, för att fortsatt kunna vidtaga lämpliga åtgärder för en bibehållen god juverhälsa och hög mjölkbarhet.
Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …
Läs merProjektnummer: O-20-20-452 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The project will develop sustainable pheromone-based methods to reduce the damage from three moth species on currants, thereby enabling profitable cultivation irrespective of management practice. During several years, the currant cultivation has decreased in Sweden and also the yield per ha has …
Läs merProjektnummer: O-20-20-456 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Spread of barnyard grass, growing in southern Sweden has accelerated during the last decade and is rapidly moving northwards. No herbicide-resistant populations have been reported from Sweden thus far, but it is only a matter of time before barnyard grass will develop herbicide resistance in …
Läs merProjektnummer: O-20-20-453 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
A sustainable use of phosphorus fertilizers has engaged a large number of researchers, especially how to measure
the soil content of available phosphorus. However, the development of results to useful methods for agriculture has
not been a priority. The recommendations are based on extraction with …
Projektnummer: O-21-23-617 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
We need to remediate the capacity of agricultural landscapes to retain water, nutrients and sediments to make them
more resilient to the increasing frequency of flooding, drought and pollution expected with the climate change. It can
be done by remediating existing narrow ditches into ditches with …
Projektnummer: O-21-23-624 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
It is well known that storage of animal manure and digestate causes emissions of methane (CH4), nitrous oxide (N2O) and ammonia (NH3). A crust on liquid manure acts both as a physical barrier for NH3 and as a biofilter that oxidize CH4 and NH3. However, N2O can be formed in some crusts, and there …
Läs merProjektnummer: H-21-47-641 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Insulin dysregulation and hyperinsulinemia is a horse welfare problem that also increase the incidence of the severely painful condition laminitis in horses. Today, no pharmacological treatment is available but recent weak evidence suggest that Sodium-glucose cotransporters (SGLT) inhibitors (e.g. …
Läs merProjektnummer: O-21-20-623 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The bacterium Lawsonia intracellularis causes the disease proliferative enteropathy. The bacterium is present in >40% of the Swedish piglet-producing herds and production losses are estimated to 2 900 SEK per sow and year. The disease is spread by faeces and the pigs are usually affected after …
Läs merProjektnummer: H-21-47-649 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
It is generally accepted that muscle enzyme activity (CK and AST) levels in plasma may increase in Standardbreds and Thoroughbreds after exercise and racing, indicating muscle damage. However, in one recent study on healthy Standardbred trotters fed a forage only diet muscle enzyme activity levels …
Läs merProjektnummer: O-21-23-622 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Structure liming on clayey soils (>15% clay) is one of the prioritized measures for mitigation of phosphorous losses to surrounding water. This project increases the knowledge about the effect of structure liming on phosphorous leaching losses on short and long term by investigating the timing and …
Läs mer