Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Avelsvärdering grundad på genomiska data, för en miljövänligare mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030045
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 juli 2013
Huvudsökande: Lotta Rydhmer
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lotta.rydhmer@slu.se
Telefon: +46 18 67 45 44
Beviljade medel: 1 158 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi har undersökt hur genomisk avelsvärdering kan förbättra egenskaper som är svåra att registrera i stor skala, t.ex. foderutnyttjande och utsläpp av metangas. Genom datorsimulering av ett avelsprogram där minskad klimatpåverkan ingår i avelsmålet har vi jämfört det genetiska framsteget mellan olika sätt att mäta klimatpåverkan och studerat vad som krävs för att det ska vara lönsamt att inkludera klimatpåverkan i avelsarbetet. Studien visar att genomisk avelsvärdering skulle kunna användas för att minska mjölkproduktionens klimatpåverkan utan påtagliga försämringar i mjölkproduktion och funktionella egenskaper. Uppgifter om kors hållbarhet registreras på alla kor och som indikatoregenskap kan hållbarhet ge ett stort framsteg i klimatpåverkan trots att arvbarheten för hållbarhet är låg och trots att det är ett mindre direkt mått på klimatpåverkan än t ex foderutnyttjande. På längre sikt kan metangas mätt i kons utandningsluft i mjölkroboten bli en intressant ny egenskap i avelsarbetet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Avelsvärdering grundad på genomiska data, för en miljövänligare mjölkproduktion

Syfte med studien
Vi ville besvara frågan: Hur ska nordiska avelsorganisationer använda genomisk avelsvärdering för en miljövänligare mjölkproduktion och under vilka förutsättningar är det lönsamt att använda genomisk avelsvärdering?

Genomisk avelsvärdering
Genomisk avelsvärdering (kallas också genomisk selektion) innebär att man med en högre säkerhet kan välja ut de bästa djuren redan vid ung ålder. Det börjar med att ett DNA-prov tas med tops från näsborren (eller blodprov) på det djur som ska genotypas. Cirka 50 000 genetiska markörer spridda över DNA-kedjan visar djurets avelsvärde för olika egenskaper. Värdet på markörerna för t ex mjölkproduktion är känt eftersom man redan har undersökt och avelsvärderat många djur och räknat ut vilka markörer som är kopplade till ett bra resultat och vilka som är kopplade till ett dåligt resultat i olika egenskaper. Dessa djur kallas referenspopulation och används som ett slags facit för den genomiska avelsvärderingen. Markörerna är dock bara markörer, de säger inte hela sanningen om djurens anlag. Därför måste man beakta de genomiska avelsvärdenas säkerhet. Fler registreringar och fler djur i referenspopulationen ger högre säkerhet.

Resultat
Det pågående avelsarbetet för ökad mjölkproduktion och funktionella egenskaper leder till minskad klimatpåverkan, eftersom produktionen blir effektivare. Det går dock att få ett ännu större framsteg (ännu mindre klimatpåverkan) om klimatpåverkan registreras och tas med i avelsmålet. Studien visar att genomisk avelsvärdering skulle kunna användas för att minska mjölkproduktionens klimatpåverkan utan påtagliga försämringar i mjölkproduktion och funktionella egenskaper. Olika mätegenskaper kan användas för att registrera klimatpåverkan mer eller mindre direkt, t ex kons hållbarhet, foderutnyttjande eller metangasutsläpp. Vi har studerat mjölkproduktionens klimatpåverkan, men resultaten kan överföras till andra nya egenskaper som t ex mjölkens kvalitet för osttillverkning.

Ju färre registreringar som görs desto längre räcker pengarna, men säkerheten för de genomiska avelsvärdena blir lägre och därmed minskar framsteget. Hållbarhet, som kan registreras som utslagen eller ej efter första laktation, kräver inga nya investeringar. Eftersom hållbarhet registreras på alla kor kan det ge ett stort framsteg i klimatpåverkan trots att arvbarheten för hållbarhet är låg och trots att det är ett mindre direkt mått på klimatpåverkan än t ex foderutnyttjande. På längre sikt kan metangas mätt i kons utandningsluft i mjölkroboten bli en intressant ny egenskap. Det förutsätter dock att kostnaden för den tekniska utrustningen sjunker.

Ett viktigt resultat är att referenspopulationens sammansättning spelar stor roll för om det är ekonomiskt lönsamt eller inte att börja registrera nya egenskaper. Det ekonomiska utrymmet för investeringar blir betydligt större när referenspopulationen består av genomiskt testade kor med egna registreringar av den nya egenskapen, jämfört med en referenspopulation som består av genomiskt testade tjurar vars döttrar har registreringar.

Metod
För att undersöka hur genomisk avelsvärdering för nya egenskaper kan användas i mjölkkoaveln, och vad som krävs för att det ska vara lönsamt gjorde vi datorsimuleringar. Vi byggde upp en SRB-population och studerade olika avelsmål med tre målsegenskaper som alla hade lika stort ekonomiskt värde. Målegenskaperna var mjölkproduktion, funktionella egenskaper och klimatpåverkan. Vi studerade sex olika mätegenskaper som skulle kunna användas för att mäta klimatpåverkan. Några egenskaper är lätta och några är svåra (alltså dyra) att registrera: kons hållbarhet, korshöjd, kroppsvikt, metangasutsläpp i kons utandningsluft mätt i mjölkrobot, foderutnyttjande och metangasutsläpp mätt i klimatkammare. Sedan jämförde vi det genetiska framsteget i målegenskaperna. Från det totala genetiska framsteget (i pengar) räknade vi ut hur stort det ekonomiska utrymmet för ökade registreringar blir med olika mätegenskaper. Hur mycket får registreringen av en ny egenskap (t ex metangasutsläpp) kosta som mest för att den totala vinsten av avelsarbetet ska bli större än den blir med dagens avelsprogram?

Slutsatser och råd till näringen
Ett brett avelsmål som innehåller både produktionsegenskaper och funktionella egenskaper minskar mjölkproduktionens klimatpåverkan. Men genom att använda genomisk avelsvärdering, ta med klimatpåverkan i avelsmålet och registrera en egenskap som mäter klimatpåverkan kan det genetiska framsteget i minskad klimatpåverkan bli ännu större.

Kons hållbarhet är ett bra mått på klimatpåverkan, eftersom denna mätegenskap ger en relativt stor minskning i klimatpåverkan utan att medföra några nämnvärda extra kostnader. Den avelsorganisation som vill verka för minskad klimatpåverkan kan enkelt göra det genom att lägga större vikt vid hållbarhet i avelsvärderingen. På sikt kan det finnas skäl att arbeta mer direkt för minskad klimatpåverkan genom att mäta metangasutsläpp i mjölkningsrobot.

Vidare studier
Frågor kring genotypning av kor och kornas värde i referenspopulationen samt vem som äger genomisk och fenotypisk information, vem som investerar i ny mätutrustning och vem som fattar beslut om avelsarbetet vore intressant att gå vidare med. Mer forskning kring hur foderutnyttjande och metangasutsläpp kan mätas i stor skala behövs och det är också viktigt att skatta samband mellan dessa egenskaper och funktionella egenskaper. Den svåraste forskningsuppgiften är kanske att beräkna vilken relativ vikt som ska läggas på mjölkproduktionens klimatpåverkan i avelsarbetet och vem som ska betala för livsmedelsproduktionens klimatpåverkan.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev