Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1060007 |
Kategori: | Research program | Field trial and method development |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 13 februari 2014 |
Huvudsökande: | Bodil Frankow-Lindberg |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | bodil.frankow-lindberg@slu.se |
Telefon: | 018 - 67 22 97 |
Sammanfattning av slutrapport
Två försök, placerade i Skåne samt i Västergötland anlades 2010. Försöksplanen hade sex led och utgjordes av tre fröblandningar (engelskt rajgräs, timotej, rödklöver, vitklöver och endera ängssvingel, rajsvingel eller rörsvingelhybrid), vilka skördades antingen tre eller fyra gånger per säsong. Totalt sett avkastade leden med rajsvingel mest, oavsett skördesystem, i förstaårsvallen. Detta ändrades till andra- och tredjeårsvallen då leden med rörsvingelhybrid avkastade mest, oavsett skördesystem, och leden med rajsvingel sämst. Skörden av torrsubstans minskade, oavsett fröblandning, när antalet skördar ökade från tre till fyra. Det fanns det inga skillnader mellan fröblandningarna med avseende på halten energi, råprotein eller NDF, medan halterna av iNDF vid två tillfällen (av 21) uppvisade skillnader mellan leden. Fyrskördesystemet ledde genomgående till en högre halt av omsättbar energi och råprotein och en lägre fiberhalt jämfört med treskördesystemet.
Populärvetenskaplig sammanfattning
De allt större kraven på hög smältbarhet och hög råproteinhalt i vallfodret har lett till att första skörden tas allt tidigare. Detta ger förutsättningar för, eller gör det nödvändigt, att ta fler än tre skördar i södra Sverige. Serien R6-5010 hade som mål att belysa hur avkastning, kvalitet, övervintring och botanisk sammansättning påverkas av ett intensivare skördesystem. Tre fröblandningar (engelskt rajgräs, timotej, rödklöver, vitklöver och endera ängssvingel, rajsvingel eller rörsvingelhybrid), skördades antingen tre eller fyra gånger per säsong. Kvävegödslingen till vallen var förhållandevis måttlig (200 kg/ha per säsong), fördelad till de olika delskördarna (70+60+40+30 till S1, och 80+70+50 till S2) för att även baljväxterna skulle kunna bidra till avkastningen. Två försök, placerade på Önnestad i Skåne samt Rådde i Västergötland anlades år 2010, och skördades 2011-2013. Avkastning, botanisk och kemisk sammansättning av den skördade grönmassan bestämdes.
Fröblandningen med rajsvingel var avkastningsmässigt överlägsen fröblandningarna med antingel ängssvingel eller rörsvingelhybrid i första årets vall. Detta ändrades till andraårsvallen då fröblandningen med rörsvingelhybrid gav den största skörden. Skillnaden i avkastning mellan, å ena sidan leden med rörsvingelhybrid, och leden med rajsvingel accentuerades ytterligare i tredje årets vall. Detta är i linje med vad vi vet om dessa arters etableringshastighet och uthållighet. Timotejandelen var förhållandevis hög i båda skördesystemen även i tredjeårs vallen. Fyrskördesystemet ledde till en lägre avkastning jämfört med treskördesystemet, och skillnaden var ungefär densamma alla vallår. Avkastningen minskade i alla led med tiden, vilket är normalt. Alla fröblandningar reagerade lika på ökningen av skördeintensitet.
Kvaliteten påverkades praktiskt taget inte av den använda fröblandningen. Däremot ledde fyrskördesystemet till en övervägande högre kvalitet i form av ett högre energivärde, en högre halt råprotein och lägre fiberhalter. Den något högre klöverandelen i fyrskördesystemet, speciellt i slutet av säsongen, torde ha bidragit till den högre råproteinhalten. Totalt sett blev energiavkastningen från fyrskördesystemet lägre (-6, -7 och -10% i första, andra- respektive tredjeårsvallen) jämfört med treskördesystemet. Beräkningar visar att i praktiken kan en ökad kvävegiva om drygt 50 kg/ha eliminera denna skillnad i energiavkastning mellan skördesystemen.
Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …
Läs merProjektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …
Läs merProjektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs merProjektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …
Läs merProjektnummer: H-20-47-556 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The alarming development of triple resistant Parascaris spp. is an increasing threat to foal health and the equine industry, due to the risk of increasing veterinary costs and loss of foals. A continued development of triple resistant roundworms in Sweden would be devastating for foals and …
Läs merProjektnummer: H-21-47-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
An alarmingly high number of accidents involve humans and horses and the welfare of many horses is compromised as shown by signs of discomfort specifically during ridden work. Research indicates that this is due to miscommunication between riders/handlers and horses and mismanagement caused by …
Läs merProjektnummer: H-20-47-555 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Viral infections of horses have significant impact on animal welfare and can lead to huge economic losses. One of the first early signs of a viral infection is the development of fever and to at this early step be able to identify the agent behind the infection would lead to rapid and correct …
Läs merProjektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …
Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …
Läs merProjektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …