Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-17-47-304
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 19 april 2023
Huvudsökande: Elin Hernlund
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: Elin.Hernlund@slu.se
Telefon: 0733810787
Medsökande: Pia Haubro Andersen
Medsökande: Nils Ivar Dolvik
Beviljade medel: 2 160 900 SEK

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this project is to improve both the subjective visual assessment as well as objective measurements of hind limb lameness in order to refine the diagnostic methods (e.g. by associating specific movement patterns to certain diagnoses). The project is a joint effort between the veterinary universities and clinics at SLU in Uppsala and NMBU in Oslo and will be performed in collaboration with the Royal Veterinary College in London and Utrecht University. The researchers provide competencies in clinical surgery and orthopedics, biomechanics and pedagogics that will ensure that the best possible clinical tools for subjective and objective lameness assessment will be produced.

Att korrekt bedöma bakbenshältor på hästar är svårt, även för de flesta erfarna veterinärer. Det leder till utbredda problem med felaktiga diagnoser och misslyckade behandlingsinsatser. Detta i sin tur skapar onödigt lidande för hästarna och dyra utredningskostnader för djurägare och försäkringsbolag. Projektets syfte är att förbättra både den subjektiva visuella bedömningen och objektiva mätmetoder för att detektera bakbenshältor och förfina diagnostiken genom att t.e.x. detektera specifika rörelsemönster kopplade till vissa skadetyper. Projektet är ett samverkansprojekt mellan universitet och kliniker på SLU i Uppsala och NMBU i Oslo som utförs i samarbete med the Royal Veterinary College i London och Utrech Universitet, där kompetens inom klinisk kirurgi, biomekanik, ortopedi och pedagogik samlas för att ta fram kliniska verktyg för subjektiv och objektiv hältanalys och utbildningsmaterial som ska leda till en nödvändig förbättring av diagnostiken.

I det här projektet ville vi förbättra både visuell bedömning och objektiv mätning av bakbenshälta. Genom att i detalj studera hästens rörelsemönster, med fokus på bäckenets rotation, kunde vi konstatera att det fanns en stor variation mellan olika individer (också inom samma ras) men att rörelsen var som ett fingeravtryck för varje häst. Vid hälta såg vi att bäckenets rotation förändras, även på gruppnivå. Det betyder att vi har funnit nya rörelser som är intressanta för att bedöma hälta. Flera existerande mätverktyg har redan inkluderat dessa rörelser i sina produkter, för att ge förfinad analys.
Men för att en häst ens ska komma till veterinären krävs att hältan upptäcks i träning. Därför har vi tagit fram ett pedagogiskt material för att ge hästsporternas aktiva chans att bli bättre på att upptäcka bakbenshälta. För att ge effektiv inlärning studerade vi vilken typ av feedback som ger bäst resultat och vi gör nu träningen tillgänglig digitalt.

Att korrekt bedöma bakbenshältor på hästar är svårt, även för erfarna veterinärer. Det leder till utbredda problem med felaktiga diagnoser och misslyckade behandlingar. Detta i sin tur skapar onödigt lidande för hästarna och dyra utredningskostnader för djurägare och försäkringsbolag. I det här projektet ville vi undersöka hästens rörelsemönster i detalj för att kunna öka kunskapen subjektiva visuella bedömningen och objektiva mätmetoder för att detektera bakbenshältor och förfina diagnostiken. Projektet är utfört i samverkan mellan SLU och Universitetsdjursjukhuset i Uppsala och NMBU i Oslo, Royal Veterinary College i London och Utrech Universitet. Vårt mål har varit att ta fram information som kan ge klinisk hjälp för subjektiv och objektiv hältanalys och utbildningsmaterial som ska leda till en nödvändig förbättring av diagnostiken och hjälpa hästsektorns aktiva att upptäcka hälta i ett tidigt stadium.

Projektet har fokuserat på det kroppssegment som är viktigast för att bedöma hälta, nämligen hästens bäcken.

Vi har gjort studier inom tre övergripande teman
1. Normalvariationen i bäckenets rörelse hos olika hästar mellan och inom raser och hastigheter.
2. Hur bäckenets rörelse förändras vid hälta.
3. Visuell inlärning av hältdetektion.

Vi har registrerat bäckenets rotationsrörelser hos 100 varmblodsridhästar, 30 shetlandsponnyer, 28 varmblodstravare och 24 kallblodstravare i trav på rakt spår. Vi kunde se att det fanns vissa grundläggande likheter men stora individskillnader i bäckenrörelserna. Individskillnaderna var tydliga även inom olika raser. För varmblodsridhästarna och shetlandsponnyerna hittade vi tre tydliga ”mönstertyper”. Travhästarnas rörelser är fortsatt under analys.

För att studera hur bäckenrotationerna förändras när hästen blir halt utförde vi en studie på kliniskt halta hästar. Från 350 fall av kliniskt halta hästar valde vi ut 20 hästar men en lindrig till måttlig bakbenshälta som kom från smärta i ett bakben enligt förutbestämda kriterier. Genom att jämföra detaljerade mätningar av bäckenets rörelse före och efter en bedövning som bort smärtan vilken skapade hältan kunde vi se att bäckenrotationen påverkades på ett systematiskt sätt av hälta. Efter bedövningen var bäckenet mer symmetriskt i sin rotationsrörelse. Vi försökte också att undersöka bäckenrörelse från hästar med smärta från två olika anatomiska platser i benet; hov jämfört med den stora hasleden, men hältorna var för varierande i grad för att jämförelsen skulle vara värdefull för vidare analys.

Att veterinären blir bättre på att mäta och detektera bakbenshälta hos hästar är förstås av största vikt. Men studier visar att många hästar som tränas faktiskt kan ha oupptäckt hälta (Rhodin et al. 2017, Greve & Dyson 2014). För att dessa hästar ens ska komma till veterinären för en undersökning måste tränaren /ryttaren/ kusken upptäcka tecken på hälta. Därför skapade vi ett digitalt utbildningsmaterial för att ge tränare chansen att förbättra sin förmåga att upptäcka bakbenshälta. Vi utvärderade också vilken metod för feedback som gav bäst inlärningsresultat. I en studie av 87 ridlärare / tränare kunde vi se att förbättring av hältbedömning var störst om man fick se videor med rörelsen i slowmotion som feedback. Studien pågick i 14 dagar. Vidare forskning bör göras för att utvärdera den mer långsiktiga effekten av inlärningen.

Projektet har resulterat i en ökad förståelse för det grundläggande rörelsemönstret med en kartläggning av variation och individmönster. Vi ser att bäckenets rotation har ett individuellt ”fingeravtryck”. Det ger indikationer om att det finns mycket att vinna på att följa samma individs rörelsemönster över tid.

Våra resultat visar att rotationen av bäckenet ändras hos hästar med hälta. Det fyndet är viktigt att föra ut till veterinärer via utbildning och integreras delvis redan idag flera i existerande mätverktyg för hältaanalys. Vi ser förhoppningsvis förbättrad hältdiagnostik för hästar framöver.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev