Band till tunga traktorer och tröskor

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige. Projektet hade framförallt tre syften: 1) Att mäta tryck under band och hjul på olika djup i marken under traktorer och tröskor. 2) Att jämföra slirning mellan band och hjul på traktorer vid dragkraftsuttag. 3) Att utveckla en modell för att beräkna tryckutbredning under band. På tröskor gav band lägre tryck än konventionella däck i både matjord och alv. S.k. IF-däck medger dock en stor sänkning av ringtrycket jämfört med konventionella däck och gav ungefär samma tryck som band i matjorden. Bandtraktorer gav ungefär samma eller högre tryck än traktorer med dubbelmontage men lägre tryck än traktor med enkla hjul. Band gav lägre slirning än hjul för ett givet dragkraftsuttag. Parallellt utvecklades ett kalkylark för att beräkna tryck under både hjul och band som är fritt tillgängligt (www.jordpackning.se). Vi ser det som ett utmärkt underlag för rådgivning i svenskt jordbruk.

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige, på traktorer och tröskor. En av de potentiella fördelarna med band är ett lågt marktryck på grund av en stor understödsyta. Samtidigt kan trycket utmed bandet vara ganska ojämnt fördelat, med lokalt högt tryck under de stödhjul som bär bandet. I detta projekt har vi mätt tryck under hjul och band på stora tröskor och traktorer, och slirning vid dragkraftsuttag. Vi har också utvecklat ett kalkylark där trycket i marken under både band och hjul kan beräknas. Den intresserade kan där själv lägga in förutsättningar för olika maskiner för att beräkna trycket.
Tryckmätningar gjordes vid flera tillfällen med olika maskiner. Vid varje tillfälle installerades mätsonder på olika djup i marken. Maskinerna kördes sedan över sonderna och trycket registrerades.
För tröskor gjordes bl.a. mätningar med två fullastade tröskor med band respektive hjul. Vikten per hjul var drygt 10 000 kg och per band drygt 11 000 kg, skillnaden beroende på bandens högre egenvikt. Hjultröskan var utrustad med två typer av däck, dels konventionella, dels s.k. IF-däck som medger ett lägre ringtryck med samma last (de ringtryck som användes var 2,1 respektive 1,3 bar).
Mätning av trycket gjordes på tre olika djup: 15, 40 och 60 cm. Under bandet fanns lokala trycktoppar under de hjul som bär själva bandet, fördelningen var dock jämn mellan bandets främre och bakre del. Det konventionella däcket gav högst tryck på samtliga djup. Intressant att notera är att IF-däcket gav ungefär samma tryck som band i matjorden, i alven (jorden under matjorden) var dock trycket lägre för bandet. Detta hänger samman med bandets längd – understödsytan blir mer utsträckt vilket kan liknas vid att dela upp lasten på flera axlar. På tröskor är därför band idag den bästa metoden för att minska risken för jordpackning. Däck som medger lägre ringtryck är också betydligt bättre än konventionella däck.
Mätning av tryck under traktorer gjordes på gården Valstad nära Borensberg i Östergötland. I undersökningen ingick band- och hjultraktorer av olika storlekar, bl.a. en John Deere 9330 med totalvikt på ca 20 ton. John Deere-traktorn kördes med både enkla och dubbla hjul. Bandtraktorer var en Case Quadtrack 485 med fyra lika stora band, totalvikt ca 25 ton och en CAT Challenger 765 med två band, vikt ca 16 ton kg. Dessutom testades en Valtra T191, en betydligt lättare traktor.
Trycket var klart högst på alla djup för traktorn med enkla hjul. Bandtraktorerna hade generellt något högre tryck, speciellt i alven, än John Deere-traktorn med dubbla hjul, vilket kan kopplas till den högre lasten per band/hjul. Ur packningssynpunkt är därför en traktor med dubbelmontage snarast att föredra framför motsvarande traktor med band. Trycket i alven var klart lägst för Valtratraktorn, beroende på den låga hjullasten.
Vi mätte också traktorns slirning när den drar ett redskap. Hjultraktorer slirade klart mer än bandtraktorer. I och med att bandet drar effektivare kan detta sänka energiförbrukningen vid bearbetning.
Ovan presenterades mätningar av tryck, men det finns också metoder för att beräkna trycket i marken. Man utgår då från hur trycket fördelas i markytan för att beräkna tryckutbredning på olika djup i markprofilen. Ofta presenteras resultatet i form av isobarer under hjul; ”trycklökar”. I detta projekt har vi utvecklat en metod för att beräkna tryckutbredning också under band. Metoden för att göra detta finns i ett kalkylark som kan laddas ner gratis via länken www.jordpackning.se. Vi anser att kalkylarket är ett bra verktyg för att uppskatta risken för packning med olika maskiner, och hoppas att det kommer till användning bland till exempel jordbrukare, rådgivare och jordbrukssstudenter!