Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Band till tunga traktorer och tröskor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133209
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 januari 2015
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 580 000 SEK

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige. Projektet hade framförallt tre syften: 1) Att mäta tryck under band och hjul på olika djup i marken under traktorer och tröskor. 2) Att jämföra slirning mellan band och hjul på traktorer vid dragkraftsuttag. 3) Att utveckla en modell för att beräkna tryckutbredning under band. På tröskor gav band lägre tryck än konventionella däck i både matjord och alv. S.k. IF-däck medger dock en stor sänkning av ringtrycket jämfört med konventionella däck och gav ungefär samma tryck som band i matjorden. Bandtraktorer gav ungefär samma eller högre tryck än traktorer med dubbelmontage men lägre tryck än traktor med enkla hjul. Band gav lägre slirning än hjul för ett givet dragkraftsuttag. Parallellt utvecklades ett kalkylark för att beräkna tryck under både hjul och band som är fritt tillgängligt (www.jordpackning.se). Vi ser det som ett utmärkt underlag för rådgivning i svenskt jordbruk.

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige, på traktorer och tröskor. En av de potentiella fördelarna med band är ett lågt marktryck på grund av en stor understödsyta. Samtidigt kan trycket utmed bandet vara ganska ojämnt fördelat, med lokalt högt tryck under de stödhjul som bär bandet. I detta projekt har vi mätt tryck under hjul och band på stora tröskor och traktorer, och slirning vid dragkraftsuttag. Vi har också utvecklat ett kalkylark där trycket i marken under både band och hjul kan beräknas. Den intresserade kan där själv lägga in förutsättningar för olika maskiner för att beräkna trycket.
Tryckmätningar gjordes vid flera tillfällen med olika maskiner. Vid varje tillfälle installerades mätsonder på olika djup i marken. Maskinerna kördes sedan över sonderna och trycket registrerades.
För tröskor gjordes bl.a. mätningar med två fullastade tröskor med band respektive hjul. Vikten per hjul var drygt 10 000 kg och per band drygt 11 000 kg, skillnaden beroende på bandens högre egenvikt. Hjultröskan var utrustad med två typer av däck, dels konventionella, dels s.k. IF-däck som medger ett lägre ringtryck med samma last (de ringtryck som användes var 2,1 respektive 1,3 bar).
Mätning av trycket gjordes på tre olika djup: 15, 40 och 60 cm. Under bandet fanns lokala trycktoppar under de hjul som bär själva bandet, fördelningen var dock jämn mellan bandets främre och bakre del. Det konventionella däcket gav högst tryck på samtliga djup. Intressant att notera är att IF-däcket gav ungefär samma tryck som band i matjorden, i alven (jorden under matjorden) var dock trycket lägre för bandet. Detta hänger samman med bandets längd – understödsytan blir mer utsträckt vilket kan liknas vid att dela upp lasten på flera axlar. På tröskor är därför band idag den bästa metoden för att minska risken för jordpackning. Däck som medger lägre ringtryck är också betydligt bättre än konventionella däck.
Mätning av tryck under traktorer gjordes på gården Valstad nära Borensberg i Östergötland. I undersökningen ingick band- och hjultraktorer av olika storlekar, bl.a. en John Deere 9330 med totalvikt på ca 20 ton. John Deere-traktorn kördes med både enkla och dubbla hjul. Bandtraktorer var en Case Quadtrack 485 med fyra lika stora band, totalvikt ca 25 ton och en CAT Challenger 765 med två band, vikt ca 16 ton kg. Dessutom testades en Valtra T191, en betydligt lättare traktor.
Trycket var klart högst på alla djup för traktorn med enkla hjul. Bandtraktorerna hade generellt något högre tryck, speciellt i alven, än John Deere-traktorn med dubbla hjul, vilket kan kopplas till den högre lasten per band/hjul. Ur packningssynpunkt är därför en traktor med dubbelmontage snarast att föredra framför motsvarande traktor med band. Trycket i alven var klart lägst för Valtratraktorn, beroende på den låga hjullasten.
Vi mätte också traktorns slirning när den drar ett redskap. Hjultraktorer slirade klart mer än bandtraktorer. I och med att bandet drar effektivare kan detta sänka energiförbrukningen vid bearbetning.
Ovan presenterades mätningar av tryck, men det finns också metoder för att beräkna trycket i marken. Man utgår då från hur trycket fördelas i markytan för att beräkna tryckutbredning på olika djup i markprofilen. Ofta presenteras resultatet i form av isobarer under hjul; ”trycklökar”. I detta projekt har vi utvecklat en metod för att beräkna tryckutbredning också under band. Metoden för att göra detta finns i ett kalkylark som kan laddas ner gratis via länken www.jordpackning.se. Vi anser att kalkylarket är ett bra verktyg för att uppskatta risken för packning med olika maskiner, och hoppas att det kommer till användning bland till exempel jordbrukare, rådgivare och jordbrukssstudenter!

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev