Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Band till tunga traktorer och tröskor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133209
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 januari 2015
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 580 000 SEK

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige. Projektet hade framförallt tre syften: 1) Att mäta tryck under band och hjul på olika djup i marken under traktorer och tröskor. 2) Att jämföra slirning mellan band och hjul på traktorer vid dragkraftsuttag. 3) Att utveckla en modell för att beräkna tryckutbredning under band. På tröskor gav band lägre tryck än konventionella däck i både matjord och alv. S.k. IF-däck medger dock en stor sänkning av ringtrycket jämfört med konventionella däck och gav ungefär samma tryck som band i matjorden. Bandtraktorer gav ungefär samma eller högre tryck än traktorer med dubbelmontage men lägre tryck än traktor med enkla hjul. Band gav lägre slirning än hjul för ett givet dragkraftsuttag. Parallellt utvecklades ett kalkylark för att beräkna tryck under både hjul och band som är fritt tillgängligt (www.jordpackning.se). Vi ser det som ett utmärkt underlag för rådgivning i svenskt jordbruk.

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige, på traktorer och tröskor. En av de potentiella fördelarna med band är ett lågt marktryck på grund av en stor understödsyta. Samtidigt kan trycket utmed bandet vara ganska ojämnt fördelat, med lokalt högt tryck under de stödhjul som bär bandet. I detta projekt har vi mätt tryck under hjul och band på stora tröskor och traktorer, och slirning vid dragkraftsuttag. Vi har också utvecklat ett kalkylark där trycket i marken under både band och hjul kan beräknas. Den intresserade kan där själv lägga in förutsättningar för olika maskiner för att beräkna trycket.
Tryckmätningar gjordes vid flera tillfällen med olika maskiner. Vid varje tillfälle installerades mätsonder på olika djup i marken. Maskinerna kördes sedan över sonderna och trycket registrerades.
För tröskor gjordes bl.a. mätningar med två fullastade tröskor med band respektive hjul. Vikten per hjul var drygt 10 000 kg och per band drygt 11 000 kg, skillnaden beroende på bandens högre egenvikt. Hjultröskan var utrustad med två typer av däck, dels konventionella, dels s.k. IF-däck som medger ett lägre ringtryck med samma last (de ringtryck som användes var 2,1 respektive 1,3 bar).
Mätning av trycket gjordes på tre olika djup: 15, 40 och 60 cm. Under bandet fanns lokala trycktoppar under de hjul som bär själva bandet, fördelningen var dock jämn mellan bandets främre och bakre del. Det konventionella däcket gav högst tryck på samtliga djup. Intressant att notera är att IF-däcket gav ungefär samma tryck som band i matjorden, i alven (jorden under matjorden) var dock trycket lägre för bandet. Detta hänger samman med bandets längd – understödsytan blir mer utsträckt vilket kan liknas vid att dela upp lasten på flera axlar. På tröskor är därför band idag den bästa metoden för att minska risken för jordpackning. Däck som medger lägre ringtryck är också betydligt bättre än konventionella däck.
Mätning av tryck under traktorer gjordes på gården Valstad nära Borensberg i Östergötland. I undersökningen ingick band- och hjultraktorer av olika storlekar, bl.a. en John Deere 9330 med totalvikt på ca 20 ton. John Deere-traktorn kördes med både enkla och dubbla hjul. Bandtraktorer var en Case Quadtrack 485 med fyra lika stora band, totalvikt ca 25 ton och en CAT Challenger 765 med två band, vikt ca 16 ton kg. Dessutom testades en Valtra T191, en betydligt lättare traktor.
Trycket var klart högst på alla djup för traktorn med enkla hjul. Bandtraktorerna hade generellt något högre tryck, speciellt i alven, än John Deere-traktorn med dubbla hjul, vilket kan kopplas till den högre lasten per band/hjul. Ur packningssynpunkt är därför en traktor med dubbelmontage snarast att föredra framför motsvarande traktor med band. Trycket i alven var klart lägst för Valtratraktorn, beroende på den låga hjullasten.
Vi mätte också traktorns slirning när den drar ett redskap. Hjultraktorer slirade klart mer än bandtraktorer. I och med att bandet drar effektivare kan detta sänka energiförbrukningen vid bearbetning.
Ovan presenterades mätningar av tryck, men det finns också metoder för att beräkna trycket i marken. Man utgår då från hur trycket fördelas i markytan för att beräkna tryckutbredning på olika djup i markprofilen. Ofta presenteras resultatet i form av isobarer under hjul; ”trycklökar”. I detta projekt har vi utvecklat en metod för att beräkna tryckutbredning också under band. Metoden för att göra detta finns i ett kalkylark som kan laddas ner gratis via länken www.jordpackning.se. Vi anser att kalkylarket är ett bra verktyg för att uppskatta risken för packning med olika maskiner, och hoppas att det kommer till användning bland till exempel jordbrukare, rådgivare och jordbrukssstudenter!

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress