Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Band till tunga traktorer och tröskor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133209
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 januari 2015
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 580 000 SEK

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige. Projektet hade framförallt tre syften: 1) Att mäta tryck under band och hjul på olika djup i marken under traktorer och tröskor. 2) Att jämföra slirning mellan band och hjul på traktorer vid dragkraftsuttag. 3) Att utveckla en modell för att beräkna tryckutbredning under band. På tröskor gav band lägre tryck än konventionella däck i både matjord och alv. S.k. IF-däck medger dock en stor sänkning av ringtrycket jämfört med konventionella däck och gav ungefär samma tryck som band i matjorden. Bandtraktorer gav ungefär samma eller högre tryck än traktorer med dubbelmontage men lägre tryck än traktor med enkla hjul. Band gav lägre slirning än hjul för ett givet dragkraftsuttag. Parallellt utvecklades ett kalkylark för att beräkna tryck under både hjul och band som är fritt tillgängligt (www.jordpackning.se). Vi ser det som ett utmärkt underlag för rådgivning i svenskt jordbruk.

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige, på traktorer och tröskor. En av de potentiella fördelarna med band är ett lågt marktryck på grund av en stor understödsyta. Samtidigt kan trycket utmed bandet vara ganska ojämnt fördelat, med lokalt högt tryck under de stödhjul som bär bandet. I detta projekt har vi mätt tryck under hjul och band på stora tröskor och traktorer, och slirning vid dragkraftsuttag. Vi har också utvecklat ett kalkylark där trycket i marken under både band och hjul kan beräknas. Den intresserade kan där själv lägga in förutsättningar för olika maskiner för att beräkna trycket.
Tryckmätningar gjordes vid flera tillfällen med olika maskiner. Vid varje tillfälle installerades mätsonder på olika djup i marken. Maskinerna kördes sedan över sonderna och trycket registrerades.
För tröskor gjordes bl.a. mätningar med två fullastade tröskor med band respektive hjul. Vikten per hjul var drygt 10 000 kg och per band drygt 11 000 kg, skillnaden beroende på bandens högre egenvikt. Hjultröskan var utrustad med två typer av däck, dels konventionella, dels s.k. IF-däck som medger ett lägre ringtryck med samma last (de ringtryck som användes var 2,1 respektive 1,3 bar).
Mätning av trycket gjordes på tre olika djup: 15, 40 och 60 cm. Under bandet fanns lokala trycktoppar under de hjul som bär själva bandet, fördelningen var dock jämn mellan bandets främre och bakre del. Det konventionella däcket gav högst tryck på samtliga djup. Intressant att notera är att IF-däcket gav ungefär samma tryck som band i matjorden, i alven (jorden under matjorden) var dock trycket lägre för bandet. Detta hänger samman med bandets längd – understödsytan blir mer utsträckt vilket kan liknas vid att dela upp lasten på flera axlar. På tröskor är därför band idag den bästa metoden för att minska risken för jordpackning. Däck som medger lägre ringtryck är också betydligt bättre än konventionella däck.
Mätning av tryck under traktorer gjordes på gården Valstad nära Borensberg i Östergötland. I undersökningen ingick band- och hjultraktorer av olika storlekar, bl.a. en John Deere 9330 med totalvikt på ca 20 ton. John Deere-traktorn kördes med både enkla och dubbla hjul. Bandtraktorer var en Case Quadtrack 485 med fyra lika stora band, totalvikt ca 25 ton och en CAT Challenger 765 med två band, vikt ca 16 ton kg. Dessutom testades en Valtra T191, en betydligt lättare traktor.
Trycket var klart högst på alla djup för traktorn med enkla hjul. Bandtraktorerna hade generellt något högre tryck, speciellt i alven, än John Deere-traktorn med dubbla hjul, vilket kan kopplas till den högre lasten per band/hjul. Ur packningssynpunkt är därför en traktor med dubbelmontage snarast att föredra framför motsvarande traktor med band. Trycket i alven var klart lägst för Valtratraktorn, beroende på den låga hjullasten.
Vi mätte också traktorns slirning när den drar ett redskap. Hjultraktorer slirade klart mer än bandtraktorer. I och med att bandet drar effektivare kan detta sänka energiförbrukningen vid bearbetning.
Ovan presenterades mätningar av tryck, men det finns också metoder för att beräkna trycket i marken. Man utgår då från hur trycket fördelas i markytan för att beräkna tryckutbredning på olika djup i markprofilen. Ofta presenteras resultatet i form av isobarer under hjul; ”trycklökar”. I detta projekt har vi utvecklat en metod för att beräkna tryckutbredning också under band. Metoden för att göra detta finns i ett kalkylark som kan laddas ner gratis via länken www.jordpackning.se. Vi anser att kalkylarket är ett bra verktyg för att uppskatta risken för packning med olika maskiner, och hoppas att det kommer till användning bland till exempel jordbrukare, rådgivare och jordbrukssstudenter!

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress