Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Band till tunga traktorer och tröskor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133209
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 januari 2015
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 580 000 SEK

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige. Projektet hade framförallt tre syften: 1) Att mäta tryck under band och hjul på olika djup i marken under traktorer och tröskor. 2) Att jämföra slirning mellan band och hjul på traktorer vid dragkraftsuttag. 3) Att utveckla en modell för att beräkna tryckutbredning under band. På tröskor gav band lägre tryck än konventionella däck i både matjord och alv. S.k. IF-däck medger dock en stor sänkning av ringtrycket jämfört med konventionella däck och gav ungefär samma tryck som band i matjorden. Bandtraktorer gav ungefär samma eller högre tryck än traktorer med dubbelmontage men lägre tryck än traktor med enkla hjul. Band gav lägre slirning än hjul för ett givet dragkraftsuttag. Parallellt utvecklades ett kalkylark för att beräkna tryck under både hjul och band som är fritt tillgängligt (www.jordpackning.se). Vi ser det som ett utmärkt underlag för rådgivning i svenskt jordbruk.

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige, på traktorer och tröskor. En av de potentiella fördelarna med band är ett lågt marktryck på grund av en stor understödsyta. Samtidigt kan trycket utmed bandet vara ganska ojämnt fördelat, med lokalt högt tryck under de stödhjul som bär bandet. I detta projekt har vi mätt tryck under hjul och band på stora tröskor och traktorer, och slirning vid dragkraftsuttag. Vi har också utvecklat ett kalkylark där trycket i marken under både band och hjul kan beräknas. Den intresserade kan där själv lägga in förutsättningar för olika maskiner för att beräkna trycket.
Tryckmätningar gjordes vid flera tillfällen med olika maskiner. Vid varje tillfälle installerades mätsonder på olika djup i marken. Maskinerna kördes sedan över sonderna och trycket registrerades.
För tröskor gjordes bl.a. mätningar med två fullastade tröskor med band respektive hjul. Vikten per hjul var drygt 10 000 kg och per band drygt 11 000 kg, skillnaden beroende på bandens högre egenvikt. Hjultröskan var utrustad med två typer av däck, dels konventionella, dels s.k. IF-däck som medger ett lägre ringtryck med samma last (de ringtryck som användes var 2,1 respektive 1,3 bar).
Mätning av trycket gjordes på tre olika djup: 15, 40 och 60 cm. Under bandet fanns lokala trycktoppar under de hjul som bär själva bandet, fördelningen var dock jämn mellan bandets främre och bakre del. Det konventionella däcket gav högst tryck på samtliga djup. Intressant att notera är att IF-däcket gav ungefär samma tryck som band i matjorden, i alven (jorden under matjorden) var dock trycket lägre för bandet. Detta hänger samman med bandets längd – understödsytan blir mer utsträckt vilket kan liknas vid att dela upp lasten på flera axlar. På tröskor är därför band idag den bästa metoden för att minska risken för jordpackning. Däck som medger lägre ringtryck är också betydligt bättre än konventionella däck.
Mätning av tryck under traktorer gjordes på gården Valstad nära Borensberg i Östergötland. I undersökningen ingick band- och hjultraktorer av olika storlekar, bl.a. en John Deere 9330 med totalvikt på ca 20 ton. John Deere-traktorn kördes med både enkla och dubbla hjul. Bandtraktorer var en Case Quadtrack 485 med fyra lika stora band, totalvikt ca 25 ton och en CAT Challenger 765 med två band, vikt ca 16 ton kg. Dessutom testades en Valtra T191, en betydligt lättare traktor.
Trycket var klart högst på alla djup för traktorn med enkla hjul. Bandtraktorerna hade generellt något högre tryck, speciellt i alven, än John Deere-traktorn med dubbla hjul, vilket kan kopplas till den högre lasten per band/hjul. Ur packningssynpunkt är därför en traktor med dubbelmontage snarast att föredra framför motsvarande traktor med band. Trycket i alven var klart lägst för Valtratraktorn, beroende på den låga hjullasten.
Vi mätte också traktorns slirning när den drar ett redskap. Hjultraktorer slirade klart mer än bandtraktorer. I och med att bandet drar effektivare kan detta sänka energiförbrukningen vid bearbetning.
Ovan presenterades mätningar av tryck, men det finns också metoder för att beräkna trycket i marken. Man utgår då från hur trycket fördelas i markytan för att beräkna tryckutbredning på olika djup i markprofilen. Ofta presenteras resultatet i form av isobarer under hjul; ”trycklökar”. I detta projekt har vi utvecklat en metod för att beräkna tryckutbredning också under band. Metoden för att göra detta finns i ett kalkylark som kan laddas ner gratis via länken www.jordpackning.se. Vi anser att kalkylarket är ett bra verktyg för att uppskatta risken för packning med olika maskiner, och hoppas att det kommer till användning bland till exempel jordbrukare, rådgivare och jordbrukssstudenter!

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev