Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-618
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapens förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 505 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

JORDBEARBETNING - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Två fältförsöksserier inom jordbearbetning i Sverigeförsökens regi, bidrog Stiftelsen lantbruksforskning med i basfinansiering 2017. En försöksserie undersöktes etablering av höstraps och i den andre serien gjordes en jämförelse mellan reducerad jordbearbetning med konventionell jordbearbetning. Etablering av höstraps testades jordbearbetning med plöjning, kultivering eller ingen bearbetning samt med olika system för sådd. I försöksserien reducerad jordbearbetning testades grund plöjning med ”Ecomat”, Mulschaat-metoden jämfört med konventionell jordbearbetning. För etablering i höstraps behövs fler försök och undersökningar innan slutsatser kan dras. För reducerad jordbearbetning som pågått sedan 2004 med varierande resultaten i avkastning mellan de olika systemen för jordbearbetningar och år.

Fältförsök jordbearbetning
Inom området fältförsök jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad för jordbruket. Att minska miljöpåverkan, minska jordpackning och att öka bördigheten är ytterligare viktiga områden att undersöka. Två försöksserier inom jordbearbetning utfördes under 2017, ”Etableringsförsök i höstraps” och ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell jordbearbetning”. Nyttan med försöksserierna är att skapa en förståelse för hur man bäst etablerar grödor och vad man ska eftersträva i den praktiska odlingen.

I försöksserien ”Etableringsförsök i höstraps” låg det två försök i Skåne och ett i Västergötland. Etableringsmetoderna skiljde sig åt mellan de olika försöksplatserna men i båda försöken som skördades gav leden med kultivator+Biodrill, kultivator+Rapid samt Claydon bättre netto. Årets etableringsförsök visade att valet av teknik har betydelse för rapsbeståndet och skörden. Kostnaden för etableringen skiljde sig mellan de olika leden och vid en lägre skördenivå spelade valet av etablering större roll för ekonomin i odlingen. I en jämförelse mellan skörd och plantantal bekräftade tidigare års erfarenheter om rapsens förmåga att kompensera glesa bestånd. De direktsådda leden hade lägre antal plantor på våren än de bearbetade leden med kultivering eller plöjning men det speglades inte i en mycket sämre skörd. Försöksserien ”Etableringsförsök i höstraps” kombinerades med försöksserien ”Strategier mot åkersnigel” för att kunna jämföra och för att se effekter av olika snigelbekämpningar i olika etableringsmetoder. Resultaten visade än så länge tvetydiga och svårtolkade, då det skiljde sig mellan de olika försöksplatserna. Resultaten för effekt av snigelbekämpning finns rapporterade i ämnet växtskydd. Nya försök med etablering blev utlagda under hösten 2017 och det behövs för att kunna dra slutsatser om etablering av höstraps.

I försöksserien ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell bearbetning” odlades sockerbetor efter höstvete på Sandby gård (Borrby), höstvete efter höstraps på Borgeby gård (Bjärred) och höstvete efter sockerbetor på Planagården (Kattarp). Höstveteskördarna på Borgeby gård och Planagården var skördenivån över 10 000 kg/ha i alla jordbearbetningsled, skördeskillnaderna mellan leden var inte signifikanta. Det fanns inga skillnader i proteinhalt och planttäthet mellan leden. I Led Mulschaat-metoden på Borgeby gård observerades en viss andel spillvete och förekomst av sandlosta. I Planagården graderades marktäckning av renkavle och förekomsten var högre men inte signifikant i led Mulchaat-metoden och led djupluckring jämför med led konventionell jordbearbetning och led grund plöjning med ”Ecomat”. Inga signifikanta skillnader mellan jordbearbetningsleden i skörd av sockerbetor på Sandby gård. Antalet plantor sockerbetor var lägre 58 % i Mulschaat-metoden jämfört med konventionell plöjning 81 % och grund plöjning med ”Ecomat” 81 %. Sammanställning för alla år som försöksserien pågått har skörderesultaten varierat mellan jordbearbetningar, grödor, platser och år. För försöksserien bör göras en djupare utvärdering för att undersöka hur olika jordbearbetningar har påverkat markprofilen, finns skillnader i skörderesultat mellan grödor i kombination med förfrukt och bearbetning samt utveckling av ogräsförekomst.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev