Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-618
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapens förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 505 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

JORDBEARBETNING - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Två fältförsöksserier inom jordbearbetning i Sverigeförsökens regi, bidrog Stiftelsen lantbruksforskning med i basfinansiering 2017. En försöksserie undersöktes etablering av höstraps och i den andre serien gjordes en jämförelse mellan reducerad jordbearbetning med konventionell jordbearbetning. Etablering av höstraps testades jordbearbetning med plöjning, kultivering eller ingen bearbetning samt med olika system för sådd. I försöksserien reducerad jordbearbetning testades grund plöjning med ”Ecomat”, Mulschaat-metoden jämfört med konventionell jordbearbetning. För etablering i höstraps behövs fler försök och undersökningar innan slutsatser kan dras. För reducerad jordbearbetning som pågått sedan 2004 med varierande resultaten i avkastning mellan de olika systemen för jordbearbetningar och år.

Fältförsök jordbearbetning
Inom området fältförsök jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad för jordbruket. Att minska miljöpåverkan, minska jordpackning och att öka bördigheten är ytterligare viktiga områden att undersöka. Två försöksserier inom jordbearbetning utfördes under 2017, ”Etableringsförsök i höstraps” och ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell jordbearbetning”. Nyttan med försöksserierna är att skapa en förståelse för hur man bäst etablerar grödor och vad man ska eftersträva i den praktiska odlingen.

I försöksserien ”Etableringsförsök i höstraps” låg det två försök i Skåne och ett i Västergötland. Etableringsmetoderna skiljde sig åt mellan de olika försöksplatserna men i båda försöken som skördades gav leden med kultivator+Biodrill, kultivator+Rapid samt Claydon bättre netto. Årets etableringsförsök visade att valet av teknik har betydelse för rapsbeståndet och skörden. Kostnaden för etableringen skiljde sig mellan de olika leden och vid en lägre skördenivå spelade valet av etablering större roll för ekonomin i odlingen. I en jämförelse mellan skörd och plantantal bekräftade tidigare års erfarenheter om rapsens förmåga att kompensera glesa bestånd. De direktsådda leden hade lägre antal plantor på våren än de bearbetade leden med kultivering eller plöjning men det speglades inte i en mycket sämre skörd. Försöksserien ”Etableringsförsök i höstraps” kombinerades med försöksserien ”Strategier mot åkersnigel” för att kunna jämföra och för att se effekter av olika snigelbekämpningar i olika etableringsmetoder. Resultaten visade än så länge tvetydiga och svårtolkade, då det skiljde sig mellan de olika försöksplatserna. Resultaten för effekt av snigelbekämpning finns rapporterade i ämnet växtskydd. Nya försök med etablering blev utlagda under hösten 2017 och det behövs för att kunna dra slutsatser om etablering av höstraps.

I försöksserien ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell bearbetning” odlades sockerbetor efter höstvete på Sandby gård (Borrby), höstvete efter höstraps på Borgeby gård (Bjärred) och höstvete efter sockerbetor på Planagården (Kattarp). Höstveteskördarna på Borgeby gård och Planagården var skördenivån över 10 000 kg/ha i alla jordbearbetningsled, skördeskillnaderna mellan leden var inte signifikanta. Det fanns inga skillnader i proteinhalt och planttäthet mellan leden. I Led Mulschaat-metoden på Borgeby gård observerades en viss andel spillvete och förekomst av sandlosta. I Planagården graderades marktäckning av renkavle och förekomsten var högre men inte signifikant i led Mulchaat-metoden och led djupluckring jämför med led konventionell jordbearbetning och led grund plöjning med ”Ecomat”. Inga signifikanta skillnader mellan jordbearbetningsleden i skörd av sockerbetor på Sandby gård. Antalet plantor sockerbetor var lägre 58 % i Mulschaat-metoden jämfört med konventionell plöjning 81 % och grund plöjning med ”Ecomat” 81 %. Sammanställning för alla år som försöksserien pågått har skörderesultaten varierat mellan jordbearbetningar, grödor, platser och år. För försöksserien bör göras en djupare utvärdering för att undersöka hur olika jordbearbetningar har påverkat markprofilen, finns skillnader i skörderesultat mellan grödor i kombination med förfrukt och bearbetning samt utveckling av ogräsförekomst.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev