Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom ämnet fältförsök vatten har serien ”Tillskottsbevattning till höstvete” undersökts i två år. Syftet med försöksserien är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål och ta fram rekommendationer som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för höstvete samt utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet. Resultaten visar att tidig bevattning vid försommartorka och även vid torka under större delen av växtsäsongen ger en skördeökning som ligger i nivå med optimal bevattning. Samt att tidig bevattning ger den största skördeökningen per mm bevattning. Nederbördsunderskott var stort under hela vegetationssäsongen på samtliga försöksplatser. Detta tillsammans med dygnsmedeltemperaturer över det normala ledde till en tidig avmognad i alla behandlingar. Samtliga bevattnade led hade en signifikant högre skörd jämfört med obevattnade led.

Tillskottsbevattning till vete
Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Målsättningen med projektet är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål. Genom att styra bevattningen till kritiska utvecklingsstadier kan man öka skördeutbytet. Denna typ av information har stor betydelse när lantbrukare ska väga nyttan med bevattning mot behovet av insatser.
Försöken ingår i försöksserien L1-265 och L1-266 ”Tillskottsbevattning till höstvete/spannmål” med sammanlagt sex försök utlagda år 2017 och 2018 som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för vete. Utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet. Ta fram riktlinjer för bestämning av behov av tillskottsbevattning med hänsyn till utvecklingsstadier och tillgång till bevattningsvatten.
Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled. Totalt har försöken 16 försöksrutor; obevattnat, optimal, tidig och sen bevattning. Alla behandlingar slumpas inom varje block. Bevattningen utförs med en bevattningsramp. Bevattningen styrs med hjälp av en markvattenbalans som är grundad på klimatdata uppmätt på försöksplatsen.
Försöket på Gotland hade leden som fått en tidig bevattning fler skott och ax per m2 jämfört med obevattnade led, ledet med sen bevattning hade 11 % i grönskott vid skörd och övriga led 0 %. I samtliga försök hade bevattnade led en högre skörd jämfört med obevattnade led. Resultaten från åren 2017 och 2018 visar att tidig bevattning vid försommartorka och även vid torka under större delen av växtsäsongen ger en skördeökning som ligger i nivå med optimal bevattning samt att tidig bevattning ger den största skördeökningen per mm bevattning. Enbart tidig bevattning gav en skördeeffekt på 7 till 30 kg per mm bevattning säsongen 2017 och 19 till 41 kg per mm säsong 2018. Full bevattning gav en skördeökning på 5 till 23 kg per mm bevattning 2017 och 18 till 25 kg per mm bevattning 2018. Flera försöksår och analyser behövs för att kunna ge slutsatser kring bevattning till höstvete/spannmål.
Artikel med resultat för försöksserie finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk