Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-60-788
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 23 januari 2019
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-1709225
Beviljade medel: 485 700 SEK

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom ämnet fältförsök vatten har serien ”Tillskottsbevattning till höstvete” undersökts i två år. Syftet med försöksserien är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål och ta fram rekommendationer som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för höstvete samt utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet. Resultaten visar att tidig bevattning vid försommartorka och även vid torka under större delen av växtsäsongen ger en skördeökning som ligger i nivå med optimal bevattning. Samt att tidig bevattning ger den största skördeökningen per mm bevattning. Nederbördsunderskott var stort under hela vegetationssäsongen på samtliga försöksplatser. Detta tillsammans med dygnsmedeltemperaturer över det normala ledde till en tidig avmognad i alla behandlingar. Samtliga bevattnade led hade en signifikant högre skörd jämfört med obevattnade led.

Tillskottsbevattning till vete
Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Målsättningen med projektet är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål. Genom att styra bevattningen till kritiska utvecklingsstadier kan man öka skördeutbytet. Denna typ av information har stor betydelse när lantbrukare ska väga nyttan med bevattning mot behovet av insatser.
Försöken ingår i försöksserien L1-265 och L1-266 ”Tillskottsbevattning till höstvete/spannmål” med sammanlagt sex försök utlagda år 2017 och 2018 som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för vete. Utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet. Ta fram riktlinjer för bestämning av behov av tillskottsbevattning med hänsyn till utvecklingsstadier och tillgång till bevattningsvatten.
Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled. Totalt har försöken 16 försöksrutor; obevattnat, optimal, tidig och sen bevattning. Alla behandlingar slumpas inom varje block. Bevattningen utförs med en bevattningsramp. Bevattningen styrs med hjälp av en markvattenbalans som är grundad på klimatdata uppmätt på försöksplatsen.
Försöket på Gotland hade leden som fått en tidig bevattning fler skott och ax per m2 jämfört med obevattnade led, ledet med sen bevattning hade 11 % i grönskott vid skörd och övriga led 0 %. I samtliga försök hade bevattnade led en högre skörd jämfört med obevattnade led. Resultaten från åren 2017 och 2018 visar att tidig bevattning vid försommartorka och även vid torka under större delen av växtsäsongen ger en skördeökning som ligger i nivå med optimal bevattning samt att tidig bevattning ger den största skördeökningen per mm bevattning. Enbart tidig bevattning gav en skördeeffekt på 7 till 30 kg per mm bevattning säsongen 2017 och 19 till 41 kg per mm säsong 2018. Full bevattning gav en skördeökning på 5 till 23 kg per mm bevattning 2017 och 18 till 25 kg per mm bevattning 2018. Flera försöksår och analyser behövs för att kunna ge slutsatser kring bevattning till höstvete/spannmål.
Artikel med resultat för försöksserie finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar
Miia Riihimäki, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-700 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Human athletes that perform strenuous exercise in cold climates have a high prevalence of chronic airway inflammation and airway hyper-reactivity. Cold weather exercise can also cause inflammation in equine airways. The Swedish Animal Welfare Act and the equine sport industry have regulations for …

Läs mer

Bättre hov, bättre häst?
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-675 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Racing unshod improves the speed, but not all horses have sufficient hoof quality to run barefoot repeatedly without risking health problems. If measures of the ability to race barefoot based on routinely recorded data can be used as a genetic selection tool, it will improve animal health and …

Läs mer

Ergonomi och arbetsställningar hos anställda på ridskolor - en ny mätmetod med smarta arbetskläder
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-22-47-721 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The work in horse stables is commonly characterised by heavy and monotonous work, a low degree of
mechanisation and often outdated and worn facilities, and studies have shown a high prevalence of musculoskeletal
complaints for employees at riding schools. The objective of this study is to evaluate …

Läs mer

Grovfôr som et lokalprodusert protein- og energirikt fôr til hester
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-22-47-714 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The amount and nutritive content of forages has major impact on equine behaviour, health, and disease. In the Nordic countries, forages for horses consist almost exclusively of grasses, and to a limited extent of legumes. Legumes contain more crude protein than grasses, hence locally produced …

Läs mer

Är migrerande spolmasklarver en del av etiologin bakom luftvägssymptom och nedsatt prestation hos unga travhästar? Utveckling och tillämpning av ett serodiagnostiskt test för spolmaskdiagnostik.
Frida Kristina Martin, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-22-47-712 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The equine roundworm, Parascaris, is the major pathogenic parasite of foals, but has also been suggested to be involved in mild equine asthma (EA) in young Standardbreds. We intend to develop a serodiagnostic test with a saliva based sampling method for detection of early Parascaris infection. …

Läs mer

Validering av nya biomarkörer för hästens astma i flytande vätskebiopsier
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-22-47-717 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Equine asthma is a disease with a significant negative impact on horse welfare and performance. Novel biomarkers for the disease have the potential to support diagnosis and prediction of treatment response. In a previous study we discovered genes that were significantly upregulated in lung …

Läs mer

Biomarkörer för detection av våmacidos hos mjölkkor (SARA) och utveckling av nya diagnosmetoder
Horacio Leandro Gonda, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-735 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

The Swedish dairy industry has made significant improvements in welfare, feeding, disease control and management. However, diagnosis and prevention of a very common metabolic disorder, subacute ruminal acidosis (SARA), remains a challenge. Even in well-managed dairy herds 11 to 26% of SARA cases …

Läs mer

Vallsat: Satellitbaserade digitala verktyg för vallhantering
Junxiang Peng, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-758 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2023

Crop production
Meat
Milk

Forage crops occupy a dominant part of the agricultural landscape in Sweden and form the basis of ruminant diets. Farmers aim to maximize harvest yield while maintaining a high level of forage quality. The proposed project is a partnership between SLU and Dataväxt, and aims to develop a decision …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer

Tidig detektion och riktad intervention i svensk hortikultur genom selektiva lockbeten och sensorteknologi
Teun Dekker, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-21-25-516 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The rollback of insecticides exposes Swedish horticulture to a multitude of pests. Targeted and sustainable innovations are sorely needed. Here we target several pests of fruits, onion, cabbage, beans and salad and aim to develop 1) species-selective lures using a novel olfactomics platform, 2) use …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev