Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Två fältförsöksserier inom jordbearbetning i Sverigeförsökens regi har Stiftelsen lantbruksforskning gett medel till i basfinansiering 2018. I en försöksserie undersöks etablering av höstraps med olika bekämpningsstrategier mot åkersnigel och i den andra serien görs en jämförelse mellan reducerad jordbearbetning kontra konventionell jordbearbetning. I den sist nämnda jämförs Mulschaat-metoden med grund plöjning med ”Ecomat” och konventionell jordbearbetning. I serien ”Etablering av höstraps” testas konventionell jordbearbetning, olika system för reducerad bearbetning, olika system för sådd av raps samt bekämpningsstrategier mot åkersnigel. Resultat från tredje året inväntas i serien ”Etablering i höstraps och strategier mot åkersnigel” innan slutsatser kan dras. Serien Reducerad jordbearbetning har pågått sedan 2004 med varierande skillnader mellan systemen för jordbearbetningar mellan åren, serien kommer sammanställas under våren 2019.

Höstrapsetablering med bekämpningsstrategi mot åkersnigel
Fältförsök med etablering av gröda inom området fältförsök jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad för jordbruket. Att minska miljöpåverkan, minska jordpackning och att öka bördigheten är ytterligare viktiga områden att undersöka. Två försöksserier inom jordbearbetning utfördes under 2018, ”Etableringsförsök i höstraps med olika bekämpningsstrategier mot åkersnigel” och ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell jordbearbetning”. Nyttan med försöksserierna är att skapa en förståelse för hur man bäst etablerar grödor och vad man ska eftersträva i den praktiska odlingen.

I försöksserien ”Etableringsförsök i höstraps med olika bekämpningsstrategier mot åkersnigel” (L2-8080) låg det två försök i Skåne och ett i Västra Götaland. Under 2018 har bekämpningsstrategierna mot åkersnigel varit; A – Obehandlat, B – 5 kg/ha Sluxx före uppkomst och C – 5 kg/ha Sluxx före uppkomst + 5 kg/ha Sluxx efter uppkomst. Resultaten för etableringsmetoderna i årets sammanställning visar på få skillnader i oljeskörd mellan de olika etableringsmetoderna. Däremot har snigelbekämpningen varit effektiv vid förekomst av sniglar, minskat skadade plantor till 28 % plantor med snigelskador vid behandling med Sluxx före och efter uppkomst från 67 % i obehandlat, på försöksplatsen Håberg i Västra Götaland. Årets etableringsförsök visade att valet av teknik har betydelse för rapsbeståndet på våren samtidigt som en jämförelse mellan skörd och plantantal bekräftar tidigare års erfarenheter, om rapsens förmåga att kompensera avkastningen i glesa bestånd. Flerårssammanställning och slutsatser för försöksserien kommer att sammanställas efter tredje årets skörd 2019.

Tre försök ligger utlagda i Skåne i serien L2-4048 ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell bearbetning”. Årets grödor var sockerbetor, vårkorn som gav en lägre skörd på grund av torka och vitklöver till fröproduktion. Varierande grödor, torkskador, sena analyssvar för sockerbetor under 2018 innebär ingen artikel till försöksrapport Skåne 2018, utan en flerårssammanställning av försöksserien kommer att göras under vår 2019 i samband med att försöksserien avslutas. Sammanställningen ska undersöka hur olika jordbearbetningar har påverkat markprofilen och om det finns skillnader i skörderesultat mellan grödor i kombination med förfrukt och bearbetning samt utveckling av ogräsförekomst. En sammanfattning för tidigare år som försöksserien pågått visar att skörderesultaten varierat mellan jordbearbetningar, grödor, platser och år.

Artikel med resultat för försöksserie ”Etableringsförsök i höstraps och bekämpningsstrategier mot åkersnigel” finns på www.sverigeforsoken.se och i försöksrapporterna Skåneförsök och Mellansverige.