Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | S-17-60-790 |
Kategori: | Research program | Field trial and method development |
Ansökningsår: | 2017 |
Datum för slutrapport: | 31 januari 2019 |
Huvudsökande: | Ola Hallin |
Organisation: | Hushållningssällskapens Service AB |
E-postadress: | ola.hallin@hushallningssallskapet.se |
Telefon: | 070-1709225 |
A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.
Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.
Under odlingssäsongen 2017–2018 planerades nio försöksserier med totalt 31 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-17-60-790). Av dessa fältförsök utlades 28 varav 19 skördades. Den torra och varma växtodlingssäsongen påverkade grödan, ogräsen och herbicidernas effekt. Detta medförde svårigheter med att finna lämpliga försöksplatser samt att flera av försöken kasserades, inte minst i Södra Sverige. Trots dessa svårigheter har mycket intressanta resultat framkommit som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som höstvete, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etc. Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.
Fältförsök 2018, ämnesområde Ogräs (projekt S-17-60-790)
I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. En grödas avkastningspotential beror på jordens geologiska ursprung, klimat, väderlek, hävd etcetera. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högav¬kastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet.
Ogräs konkurrerar bland annat om näring, ljus och vatten med de grödor eller kulturväxter som odlas. Ogräsen minskar därmed grödornas avkastning. Antalet arter av åkerogräs är många i Sverige. I exempelvis boken Åkerogräs i Sverige (Fogelfors SLU 1989) beskrivs över hundra arter och då är inga gräsogräs medtagna. Ogräsbeståndets sammansättning varierar mellan fält och olika delar av landet. När herbicider behöver användas kan mottot vara ”rätt preparat och kvantitet till rätt ogräsart eller ogräsbestånd”. Då kan bästa lönsamhet för herbicidanvändningen uppnås. Onödiga insatser med herbicider skall naturligtvis undvikas om ogrästrycket inte kräver det.
Årsmånen avgör till stor del grödors och ogräsarters vegetativa och generativa tillväxt och därmed grödornas avkastningspotential samt förekomsten och spridningen av ogräs. Den torra och varma växtodlingssäsongen 2018 hade betydande negativ inverkan på grö¬dan, ogräsen och herbicidernas effekt, inte minst i södra Sverige. Skörden blev den lägsta sedan 1959. I Lund, Kristianstad, Kalmar och Halmstad var nederbörden 2018 under de för växtodlingen viktiga månaderna maj, juni och juli ≤ 50 mm mot normalt ca 150 mm. Även den genomsnittliga temperaturen skilde, ca 18 °C mot normalt ca 14 °C (1961–1990), något som naturligtvis ökade avdunstningen och försämrade tillgången på tillgängligt vatten ytterligare; vatten som är livsbetingande för både grödan och ogräsen.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2017–2018 planerades nio försöksserier med totalt 31 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-17-60-790). Av dessa skördades 19. Den torra och varma växtodlingssäsongen påverkade grödan, ogräsen och herbicidernas effekt. Detta medförde svårigheter med att finna lämpliga försöksplatser samt att flera av försöken kasserades, inte minst i Södra Sverige.
Trots dessa svårigheter har mycket intressanta resultat framkommit som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som höstvete, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etc. Här följer två slutsatser som exempel från 2018 års fältförsök:
- Grunden för en långsiktig strategi mot vitgröe bör vara en höstbehandling med i första hand prosulfokarb. Behandling på våren är de flesta år onödig.
- Det är inte möjligt att lösa problematiken med renkavle med enbart herbicider. Icke-kemiska odlingstekniska lösningar behövs för att hålla förekomsten av renkavle på rimlig nivå.
Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten inom området ogräs spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk. Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten.