Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-60-791
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 januari 2019
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-1709225
Beviljade medel: 1 211 800 SEK

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom växtnäring bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av sex fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes kvävestrategier och tidpunkter för gödsling till höstvete, maltkorn och höstraps samt övervintringsåtgärder i höstvete och höstkorn. Syftet med försöksserier var främst att undersöka hur kvävegödsling påverkar avkastning och kvalitet under olika årsmåner och på olika platser. De viktigaste slutsatserna är att behovet av kvävegödsling varierar mellan olika år och platser, framförallt beroende på skillnader i skördepotential och kväveleverans från marken, samt att kompletteringsgödsling ger effekt på avkastning och kvalitet relativt sent i grödans utvecklingsstadium.

Växtnäring
Målet med växtnäringsförsöken är att ge odlaren bättre verktyg och beslutsunderlag för att optimera tillförseln av växtnäring i sin odling samt att minska riskerna för oönskad miljöpåverkan. Försöken 2018 användes dels under säsongen i Yaras N-prognos, men framförallt efter säsongen ihop med tidigare års resultat för att skapa rådgivningsverktyg samt rekommendationer till odlare.

Kvävestrategier i höstvete bjöd 2018 på stora skillnader i skörd och kvävegödslingsoptimum mellan platserna. Variationen i skördepotential var rekordstor mellan olika lokaler i landet, med lägsta skörd på 3347 kg/ha och högsta skörd på 11 831 kg/ha. Fyra av försöken var de lägst avkastande kvävegödslingsförsöken i höstvete av alla de försök som utförts sedan 2013. Maltkornsförsöken led allihop starkt i torkan och värmen och uppvisade rekordlåga skördenivåer över i stort sett hela landet med undantag för ett försök utanför Uppsala.

Även 2018 uppvisade försöksplatserna stora skillnader i kvävemineralisering. Skillnaderna går inte att förklara med vare sig skillnader i förfrukt, stallgödselhistorik eller mullhalt. De uppkommer helt enkelt till följd av andra fysiologiska och biologiska skillnader mellan platserna. Slutsatsen av detta är att kvävebehovet hos grödan på det enskilda fältet måste undersökas i fält under säsong med hjälp av både tekniska hjälpmedel så som N-sensor och erfarenheter av fältet från tidigare år.

I försöken har användandet av N-senor i ogödslat led visat sig ge en mycket god prediktion av kväveleveransen på platsen och möjligheten för lantbrukaren att använda motsvarande verktyg i sin egen odling finns genom att lämna nollrutor vid gödsling inför stråskjutning.

Försöken visade att kompletteringsgödsling i stråskjutning (DC37) i höstvete fungerade väl även ett torrt och varmt år som 2018. Det visade sig även att kompletteringsgödsling vid senare tidpunkter, innan och efter axgång samt avslutad blomning, påverkade både skörd och proteininnehåll positivt och gav god effektivitet av tillfört kväve.

I maltkorn var kompletteringsgödsling med kväve i stråskjutningen inte aktuellt 2018, när vikande skördepotential medförde att behovet uteblev. En strategi med delning av kvävegivan medger möjligheten att inte kompletteringsgödsla när torka medför utebliven skördepotential.

Kompletteringsgödsling till höstraps undersöktes i en ny serie uppstartad 2018. Resultaten från serien 2018 får tolkas försiktigt, men totalt sett antyder resultaten att det är viktigt att tillföra en viss mängd kväve vid tillväxtstart, men att grödan har god möjlighet att ta till sig kväve även vid senare tidpunkter. Kompletteringsgödsling i grödans DC59 med kalksalpeter och i DC65 med flytande urea gav relativt god effekt.

Slutsatsen blir att en strategi med delad kvävegiva i både höstvete och maltkorn är att rekommendera, där den avslutande kompletteringsgivan ökas eller minskas beroende på grödans behov. Genom att använda försökens resultat och de verktyg för optimerad kvävegödsling som skapats från dem kan odlaren utnyttja grödans fulla skördepotential utan kvalitetstapp vilket ger stort utslag på sista raden i bidragskalkylen.

Försöken med jämförelser av olika kväveprodukter avslutades i och med försöksåret 2018. Resultaten från 2018 års försök låg i linje med resultaten från tidigare år. I sammanställningen av försöksseriens tre år finns det tydliga skillnader mellan flera av produkterna, och det är även tydligt att ju högre andel nitratkväve i produkten desto bättre effekt. Kalksalpeter gav signifikant högst kväveeffektivitet, följd av samtliga ammoniumnitratprodukter tillsammans med granulerad urea. Ytterligare något sämre var produkten Sulfammo, och ytterligare ett hack ned återfinns flytande NS 27-4 med klart lägst effektivitet.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Trädgård
Växtodling

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 maj 2018

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress