Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-60-792
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 23 januari 2019
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-1709225
Beviljade medel: 1 943 700 SEK

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 13 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna med sortprovning undersöktes avkastning och kvalitet för vallväxter och majs till ensilage, i olika geografiska områden, från södra till norra Sverige. Utöver detta undersöktes effekten av gödsling i två försöksserier: kvävegödsling och strategi till blandvall, och svavelgödsling och strategi i vall. Dessutom genomfördes en försökserie där olika grässorters egenskaper, i samodling med andra gräsarter och klöver, undersöktes. I försöksserien med svavelgödsling i vall blev slutsatsen att svavelgödsling rekommenderas till vall för att man höjer halten svavel i skörden och därmed sänker kväve/svavel-kvoten, samt att brist på svavel i vallen ger lägre skörd och lägre total råproteinskörd i vallskördarna. I serien grässorters egenskaper framkom att vilka gräsarter som samodlas väger tyngre än val av sort.

Sommarens varma och torra period påverkade vallens utveckling och avkastning
Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det påverkar det ekonomiska utbytet av animalieproduktionen för enskilda lantbruksföretag och regioner. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja gräs och baljväxter i vallproduktionen, gödsla optimalt och välja rätt sorts majs till ensilage.
2018 utfördes 13 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försökserier ingår i långliggande sortprovningsförsök, där vallens olika arters och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet undersöks. Två befintliga serier som undersökte effekten av kvävegödsling och svavelgödsling i vall fortsattes också att följas. Gödslingsförsöken belyser effekter på avkastning, baljväxtandel, råproteinhalt och svavelhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till vall (kväveförsök) och att utvärdera svavelgödsling till konventionell vall (svavelförsök). Dessutom undersöktes grässorternas egenskaper under andra vallåret och hur avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter.
Flerårsanalyser av sorternas egenskaper (inklusive årets resultat), avkastning och näringskvalitet för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver, vitklöver och majs till ensilage redovisas årligen i försöksrapporterna Animaliebältet och Mellansverige samt på www.slu.se/faltforsk
Andra vallåret och sista året i försöksserien Svavelgödsling och strategi i vall blev slutsatsen att; Svavelgödsling rekommenderas till vallen för att man höjer halten svavel i skörden och därmed sänker kväve/svavel-kvoten, samt att brist på svavel i vallen ger lägre skörd och lägre total råproteinskörd i vallskördarna. Under andra vallåret i Jönköping och i Västra Götaland (påverkat av torka) hade svavelgödsling ingen effekt på totalskörden. I Örebro gav gödsling med 25 kg svavel/ha en merskörd med 770 kg ts/ha, jämfört med ledet som inte fick svavel. Under 2018, andra vallåret, skördades vallen på fem platser i försöksserien Kvävegödsling och kvävestrategi till blandvall. Försöket kommer att pågå i ytterligare ett vallår. Under andra vallåret har alla försöken påverkats av den varma försommaren och den torra och varma sommaren, vilket gjorde att det bara togs två vallskördar i Halland och Kalmar. Övriga försöksplatser påverkades genom att det blev lägre andra skörd, framförallt i Skåne, och att tredje skörd togs senare på hösten än normalt. Kvävegödsling med 180 eller 270 kg N/ha gav högre totalskörd än de ogödslade leden. Råproteinskörden var högst i kvävegödslingsledet med 270 kg N/ha med 1 440 kg råprotein/ha, vilket motsvarar en kväveskörd på 230 kg N/ha. Råproteinhalten har varierat mellan delskördar och platser, men den ökade med kvävegivan, till skillnad från förra året då leden med lägre kvävegiva hade högre klöverhalt som bidrog till att även de leden hade högre råproteinhalt.
Att välja rätt art och sort vid anläggning av vall har betydelse för torrsubstansavkastning, botanisk sammansättning och näringskvalitet vid skörd, samt vallens liggtid. Vilka gräsarter som samodlas har större betydelse för vallens sammansättning än val av sort. Vid val av sort är resultaten från vallsortprovning i renbestånd ett bra hjälpmedel för att jämföra sorters avkastnings- och konkurrensförmåga, tidpunkt för begynnande axgång i första skörd och utveckling i återväxten.
Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.nfts.dk och www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Att förbereda för framtiden: uthålliga odlingssystem utan glyfosat
Alexander Menegat

Projektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Beslutsstöd och integrerade bekämpningsstrategier för rapsskadegörarna skidgallmygga och blygrå rapsvivel
Peter Anderson

Projektnummer: O-19-20-320 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

The Brassica pod midge Dasineura brassicae and its facilitator, the cabbage seed pod weevil Ceutorrhynchus obstrictus, have caused serious damage in oilseed rape crops during the last few years. No locally adapted IPM strategies exist, including pesticide management thresholds with evidentiary …

Läs mer

Innovativ salixförädling för fossilfritt drivmedel
Ann Christin Rönnberg-Wästljung

Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass

The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …

Läs mer

SamZoner 2.0 - Optimering av multifunktionella skyddszoner för ökad biologisk bekämpning och pollinering
Maria Viketoft

Projektnummer: O-19-23-298 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Horticulture

Adding flowers to the cropping system that support beneficial insects is a promising option to achieve crop protection
in Swedish agriculture and horticulture. However, the wide-spread adoption of this approach has been hampered by
limited economic benefit and the risk of propagating pests and …

Läs mer

Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder
Thomas Keller

Projektnummer: O-19-23-309 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

Climate projections for Sweden indicate higher temperatures during summer and larger variability in precipitation between years. This poses enormous challenges for Swedish agriculture. The main aim of this project is to investigate relationships between soil management, soil quality and crop yield. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress