Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-60-792
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 23 januari 2019
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-1709225
Beviljade medel: 1 943 700 SEK

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 13 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna med sortprovning undersöktes avkastning och kvalitet för vallväxter och majs till ensilage, i olika geografiska områden, från södra till norra Sverige. Utöver detta undersöktes effekten av gödsling i två försöksserier: kvävegödsling och strategi till blandvall, och svavelgödsling och strategi i vall. Dessutom genomfördes en försökserie där olika grässorters egenskaper, i samodling med andra gräsarter och klöver, undersöktes. I försöksserien med svavelgödsling i vall blev slutsatsen att svavelgödsling rekommenderas till vall för att man höjer halten svavel i skörden och därmed sänker kväve/svavel-kvoten, samt att brist på svavel i vallen ger lägre skörd och lägre total råproteinskörd i vallskördarna. I serien grässorters egenskaper framkom att vilka gräsarter som samodlas väger tyngre än val av sort.

Sommarens varma och torra period påverkade vallens utveckling och avkastning
Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det påverkar det ekonomiska utbytet av animalieproduktionen för enskilda lantbruksföretag och regioner. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja gräs och baljväxter i vallproduktionen, gödsla optimalt och välja rätt sorts majs till ensilage.
2018 utfördes 13 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försökserier ingår i långliggande sortprovningsförsök, där vallens olika arters och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet undersöks. Två befintliga serier som undersökte effekten av kvävegödsling och svavelgödsling i vall fortsattes också att följas. Gödslingsförsöken belyser effekter på avkastning, baljväxtandel, råproteinhalt och svavelhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till vall (kväveförsök) och att utvärdera svavelgödsling till konventionell vall (svavelförsök). Dessutom undersöktes grässorternas egenskaper under andra vallåret och hur avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter.
Flerårsanalyser av sorternas egenskaper (inklusive årets resultat), avkastning och näringskvalitet för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver, vitklöver och majs till ensilage redovisas årligen i försöksrapporterna Animaliebältet och Mellansverige samt på www.slu.se/faltforsk
Andra vallåret och sista året i försöksserien Svavelgödsling och strategi i vall blev slutsatsen att; Svavelgödsling rekommenderas till vallen för att man höjer halten svavel i skörden och därmed sänker kväve/svavel-kvoten, samt att brist på svavel i vallen ger lägre skörd och lägre total råproteinskörd i vallskördarna. Under andra vallåret i Jönköping och i Västra Götaland (påverkat av torka) hade svavelgödsling ingen effekt på totalskörden. I Örebro gav gödsling med 25 kg svavel/ha en merskörd med 770 kg ts/ha, jämfört med ledet som inte fick svavel. Under 2018, andra vallåret, skördades vallen på fem platser i försöksserien Kvävegödsling och kvävestrategi till blandvall. Försöket kommer att pågå i ytterligare ett vallår. Under andra vallåret har alla försöken påverkats av den varma försommaren och den torra och varma sommaren, vilket gjorde att det bara togs två vallskördar i Halland och Kalmar. Övriga försöksplatser påverkades genom att det blev lägre andra skörd, framförallt i Skåne, och att tredje skörd togs senare på hösten än normalt. Kvävegödsling med 180 eller 270 kg N/ha gav högre totalskörd än de ogödslade leden. Råproteinskörden var högst i kvävegödslingsledet med 270 kg N/ha med 1 440 kg råprotein/ha, vilket motsvarar en kväveskörd på 230 kg N/ha. Råproteinhalten har varierat mellan delskördar och platser, men den ökade med kvävegivan, till skillnad från förra året då leden med lägre kvävegiva hade högre klöverhalt som bidrog till att även de leden hade högre råproteinhalt.
Att välja rätt art och sort vid anläggning av vall har betydelse för torrsubstansavkastning, botanisk sammansättning och näringskvalitet vid skörd, samt vallens liggtid. Vilka gräsarter som samodlas har större betydelse för vallens sammansättning än val av sort. Vid val av sort är resultaten från vallsortprovning i renbestånd ett bra hjälpmedel för att jämföra sorters avkastnings- och konkurrensförmåga, tidpunkt för begynnande axgång i första skörd och utveckling i återväxten.
Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.nfts.dk och www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev