Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-60-793
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 31 januari 2019
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-1709225
Beviljade medel: 3 735 700 SEK

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom odlingsmaterial bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 22 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna inom sortprovningen provades olika arters och sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Arter som provades i sortprovning var höstvete, höstkorn, rågvete, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, ärter, åkerböna och kärnmajs. I de odlingstekniska fältförsöken undersöks förfrukt, såtidpunkt, fusarium och kvävebehov hos olika sorter, i främst höstvete och vårkorn. I två fältförsöksserier, en i höstvete och en i havre, genomfördes undersökning av sorters mottaglighet för fusariumsmitta. Resultaten är här osäkra och det finns behov av en mer utvecklad försöksmetodik. I försöksserierna med dålig förfrukt respektive olika såtidpunkter går det inte att påvisa att vissa sorter klarar dåliga förfrukter eller sen sådd bättre än andra, utan förhållandena mellan sorterna är i stort oförändrade.

Fältförsök i odlingsmaterial
I ämnet odlingsmaterial är en del att prova sorter av spannmål, trindsäd och oljeväxter i offentliga, oberoende, opartiska och objektiva fältförsök. Resultaten skall utgöra beslutsunderlag vid lantbrukarnas sortval samt ligga till grund för sortföretagens val av sorter för uppförökning. Odlingstekniska försök som belyser inverkan av förfrukt, såtidpunkt, utsädesmängd, fusarium och anpassade kvävegivor samt nya sorttyper och odlingssituationer är betydelsefulla och viktiga försöksområden för lantbrukarna. Inom sortprovningen finansierade Stiftelsen lantbruksforskning försök i 16 olika fältförsöksserier, i dessa serier undersöktes olika sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet. Arterna som provades var höstvete, höstråg, rågvete, höstkorn, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. Sex fältförsöksserier inom ämnet odlingstekniska fältförsök utfördes under 2018. Två av dessa undersökte sortskillnad för fusariumsmitta i arterna höstvete och havre. Dessutom undersöktes kvävebehov hos olika sorter, en serie med maltkornssorter och en serie med höstvetesorter, för att ge underlag till kvävegödslingsrekommendationer. Olika höstvetesorters avkastning vid odling med höstvete som förfrukt provades också, för att undersöka om det finns skillnader mellan hur sorter påverkas om det är sämre förfrukt. Ytterligare en serie i höstvete lades ut där det undersöktes hur olika höstvetesorter reagerar på olika såtidpunkter och svampbehandlingar.
Den kompletterande sortprovningens bidrar till att antalet försök inte blir för lågt för att lantbrukarna ska kunna göra en rimlig bedömning av sorternas egenskaper och avkastning. För provning av tidigt korn och höstraps i Mellansverige är dock den kompletterande sortprovningen nödvändig för att det ska finnas resultat att tillgå och den norrländska provningen visar på behovet av framtagandet att moderna sorter med bibehållen tidig mognad anpassad till norra Sverige.

Slutsatser från sortprovning är att det just nu kommer ständigt nya sorter som överträffar marknadssorterna, inom i stort sett alla grödor. Detta har inte mattats av denna exceptionella säsong utan nytt material, som höstvetet Informer, rågvetet Kasyno, höstkornet Astaire och vårkornet Broadway, toppar i stort alla avkastningstabeller och har goda möjlighet att inom några år vara de nya marknadssorterna om kvalitéerna håller vad de lovar.

De odlingstekniska försöken i höstvete och vårkorn med inriktning på olika sorters respons på kvävegödsling drabbades hårt av värmen och torkan detta år och endast två försök i var serie kommer att ingå i sammanställningarna. De användbara försöken visar dock på samma bild som tidigare år även om den generella proteinhaltsnivån är högre. Fodervetena Herford, Torp och Mariboss hade den högsta skörden och nådde sitt gödslingsoptimum vid en proteinhalt på drygt 11% med ”högproteinsorten” Praktik nådde sitt optimum vid drygt 13%. På kornsidan så gav flertalet sorter en proteinhalt som var lägre än mätaren Propinos. Resultaten från de användbara försöken konfirmerade tidigare rön, såsom att en procents höjning av proteinhalten kräver 45 kg N, och att nya högavkastande maltkornssorter kan gödslas för hög skörd med måttlig risk för att proteinhalten ska bli alltför hög.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Risker för exponering av luftburna mikroorganismer vid hantering av spannmål och oljeväxter inom jordbruket.
Lennart Mårtensson,

Projektnummer: 9735015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Studier för utvinning av ny kunskap för vidareutveckling av inredda burar med fokus på djurhälsa, beteende och äggkvalitet
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: 0237002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Marknadsanpassning av lantbrukskooperativ mejeriindustri
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0145009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem. Rangordning och välbefinnande.
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230076 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ekonomiska modeller för optimering av rekrytering, kalvning och gallring i mjölkbesättningar
Sven Brundin,

Projektnummer: 0230027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev