Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-60-794
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 januari 2019
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-1709225
Beviljade medel: 1 223 700 SEK

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Under odlingssäsongen 2017–2018 planerades 15 fältförsöksserier med totalt 71 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-17-60-794). Av dessa lades 66 ut varav 58 skördades. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder. Den torra och varma växtodlingssäsongen hade negativ inverkan på grödan, växtskadegörarna och bekämpningsmedlens effekt. Detta medförde att några försök inte alls lades ut och några kasserades på grund av att förekomsten av skadegörare var för liten eller på grund av torkskador, inte minst i södra Sverige. Trots dessa svårigheter har mycket intressanta resultat framkommit som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis; såsom val av preparat, preparatkombinationer, tidpunkter och doser. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.

Växtskydd
I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. En grödas avkastningspotential beror på jordens geologiska ursprung, klimat, väderlek, hävd etcetera. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet.
Växtskadegörarna är många i våra grödor. Enbart i stråsäd presenteras ett trettiotal svampsjukdomar och ett tjugotal skadeinsekter i boken Skadegörare på lantbruksgrödor (Hedene & Olofsson LTs förlag 1994). Växtskadegörarna begränsas och bekämpas med olika åtgärder, preventiva såväl som akuta. Preventiva åtgärder ger ett bra grundskydd mot skadegörarna. Bästa lönsamhet med akuta åtgärder som kemiska bekämpningsmedel uppnås genom att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt med rätt insats eller genom att undvika att göra insatser som inte ger ett lönsamt resultat, dvs. undvika onödiga kostnader.
Årsmånen avgör till stor del grödors vegetativa och generativa tillväxt och därmed deras avkastningspotential samt vilka växtskadegörare som gynnas och därmed blir ett akut problem. Nederbörd och temperatur är viktiga storheter i begreppet årsmån även om fler ingår. Starkt förenklat kan sägas att svampsjukdomar gynnas av hög luftfuktighet medan skadeinsekter är tydligt temperaturberoende.
Den torra och varma växtodlingssäsongen 2018 hade betydande negativ inverkan på grödan, växtskadegörarna och bekämpningsmedlens effekt, inte minst i södra Sverige. Skörden blev den lägsta sedan 1959. I Lund, Kristianstad, Kalmar och Halmstad var nederbörden 2018 under de för växtodlingen viktiga månaderna maj, juni och juli ≤ 50 mm mot normalt ca 150 mm. Även den genomsnittliga temperaturen skilde, ca 18 °C mot normalt ca 14 °C (1961–1990), något som naturligtvis ökade avdunstningen och försämrade tillgången på tillgängligt vatten ytterligare, vatten som är livsbetingande för både grödan och dess skadegörare.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2017–2018 planerades 15 fältförsöksserier med totalt 71 fältförsök med stöd från Stiftelsen lantbruksforskning. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder. Den extremt torra och varma växtodlingssäsongen hade negativ inverkan på grödan, växtskadegörarna och bekämpningsmedlens effekt. Detta medförde att några försök inte alls lades ut och några kasserades på grund av att förekomsten av skadegörare var för liten eller på grund av torkskador, inte minst i södra Sverige.
Trots dessa svårigheter har mycket intressanta resultat framkommit som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis. Slutsatserna från projektets fältförsök är många och presenteras i detalj i försöksrapporterna. Resultaten ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Interaktiv jordartskarta
Kristin Piikki

Projektnummer: O-15-20-566 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2018

Växtodling

In 2015, SLU in collaboration with SGU will complete the new Farm Soil Map of Sweden (FSMS), a detailed map of topsoil texture of arable land in Sweden. This new, publicly available, information will lower the threshold to start precision farming and help targeting the implementation of …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2018

Odlingsytan i växthus är en dyrbar resurs som med tanke på ekonomi och energihushållning bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Ytplaneringen är central och komplicerad vid odling av krukväxter och andra korta kulturer. Ett tidigare existerande datorprogram för produktionsplanering, som under lång …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-621 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Runs of homozygosity brukt på fjordhestpopulasjonene i Norge og Sverige
Nils Ivar Dolvik, NMBU-Norges Miljø- og Biovitenskaplige universitet

Projektnummer: H-14-47-015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 februari 2018

The project will establish a model for calculation of relationship within and between various Fjord Horse populations (by use of nose swabs to collect DNA), as basis for calculation of future international breeding values by use of BLUP. The establishment of the model is founded on utilizing data …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress