Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | S-16-60-624 |
Kategori: | Research program | Field trial and method development |
Ansökningsår: | 2016 |
Datum för slutrapport: | 14 februari 2018 |
Huvudsökande: | Anna-Karin Krijger |
Organisation: | Hushållningssällskapets förbund |
E-postadress: | anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se |
Telefon: | 070-2185449 |
A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective.
The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences
VATTEN - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt.
Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.
Inom ämnet fältförsök vatten har serien ”Tillskottsbevattning till höstvete” startats upp under 2017 i Sverigeförsökens regi. Syftet med försöksserien är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål och ta fram rekommendationer som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för höstvete samt utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet.
Resultat från årets försök visade att vid nederbördsunderskott under försommaren ger tidigt bevattnade led fler skott och ax per m2 än obevattnade led. Resultaten visade också att bevattning tidigt på säsongen vid försommartorka var en viktig förutsättning för att få en bra skörd samt att det behövs mer undersökningar innan man kan dra slutsatser om tillskottsbevattning till spannmål.
Tillskottsbevattning lyfter veteskördar
Lagom med vatten och växtnäring är en grundförutsättning för goda spannmålsskördar. Genom att kunna styra bevattningen till kritiska utvecklingsstadier i spannmålen kan man öka skördeutbytet. Nyttan med försöksserien ”Tillskottsbevattning till spannmål” är att belysa de positiva effekterna som kan uppnås med tillskottsbevattning vid tidig, sen eller optimal bevattning. Informationen från dessa försök kommer att ha betydelse när lantbrukare ska väga nyttan med bevattning mot behovet av insatser.
Två försök ingår i försöksserien L1-265 ”Tillskottsbevattning till höstvete” och ett försök i L1-266 ”Tillskottsbevattning till spannmål” har startats under 2017. Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled; obevattnat, optimal, tidig och sen bevattning. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evapotranspiration. Mätning av vattenhalten i marken utförs en gång per vecka i varje försöksruta med en Delta-T sond på sex djup ned till 1 meters djup.
Resultat från första året i försöksserien visade på att vid nederbördsunderskott under försommaren ger tidigt bevattnade led fler skott och ax per m2 än obevattnade led. Resultaten visade också att bevattning tidigt på säsongen vid försommartorka var en viktig förutsättning för att få en bra skörd och ger det bästa skördeutbytet för bevattning. Första årets resultat är sammanställda och redovisade i försöksrapporten Animaliebältet 2017, men det behövs fler försök och fleråriga analyser för att kunna dra slutsatser kring bevattning till spannmål.
Artikel med resultat för försöksserie finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk