Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-623
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 1 200 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective.
The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

VÄXTNÄRING - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt.
Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom växtnäring bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av sju fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes kvävestrategier och tidpunkter för gödsling till höstvete och maltkorn, ”Winterfitness” i höstvete och höstkorn, avloppsslammets effekt på gröda och jord samt gödsling och tillväxtreglering av tunna höstvetebestånd. Syftet med försöksserierna var främst att undersöka hur kvävegödsling påverkar avkastning och proteinhalt i höstvete och maltkorn under olika årsmåner och på olika platser. De viktigaste slutsatserna är att behovet av kvävegödsling varierar stort mellan olika år och platser, framförallt beroende på skillnader i skördepotential och kväveleverans från marken, samt att kompletteringsgödsling relativt sent i grödans utvecklingsstadium ger god effekt på både kärnskörd och protein.

Fältförsök med växtnäring
Målet med växtnäringsförsöken är att ge odlaren bättre verktyg och beslutsunderlag för att optimera tillförseln av växtnäring i sin odling samt att minska riskerna för oönskad miljöpåverkan till följd av detta. Försöken 2017 användes dels under säsongen i Yaras N-prognos, men framförallt efter säsongen för att skapa rådgivningsverktyg samt rekommendationer till odlare.

Kvävestrategier i höstvete och maltkorn bjöd på intressanta resultat även 2017. Samtliga försöksplatser låg på mineraljord, utan stallgödselhistorik samt med spannmål som förfrukt, dvs samma teoretiska mineraliseringspotential. Med tanke på det är det anmärkningsvärt att kväveskörden i ogödslade led varierade från 28 kg N/ha till 117 kg N/ha i höstvete samt mellan 19 kg N/ha och 71 kg N/ha i maltkorn. Detta är i sig ett intressant resultat som visar att fältmässiga variationer i kvävemineralisering inte går att förutsäga med en teoretisk beräkning.

Skördepotentialen i kvävegödslingsförsöken var överlag hög, även om också denna parameter uppvisade variation. Tillsammans med kvävemineraliseringen gav skördepotentialen en god förklaring till det breda spann som den ekonomiskt optimala givan uppvisade. För höstvete låg den optimala givan, med proteinbetalning, mellan 99 och 320 kg N/ha. För maltkorn hamnade spannet mellan 76 och 185 kg N/ha. Konceptet med ”nollrutemätningar”, där N-sensormätning i nollruta i sen stråskjutning tillsammans med skördepotentialen används för att förutsäga kvävebehovet, gav även 2017 en god förklaring till den stora spridningen i kväveoptimum mellan försöksplatserna. Slutsatsen av detta är att den enskilda grödans kvävebehov måste undersökas i fält under säsong med hjälp av både tekniska hjälpmedel så som N-sensor och erfarenheter av fältet från tidigare år.

Försöken visade också att kompletteringsgödsling med upp till en tredjedel av grödans kvävebehov med fördel kunde tillföras i stråskjutning i höstvete. Det visade sig även att kompletteringsgödsling vid senare tidpunkter, innan och efter axgång samt avslutad blomning, påverkade både skörd och proteininnehåll positivt och gav god effektivitet av tillfört kväve.

I maltkorn fungerade delning av kvävegivan bra, med kombigödsling samt kompletteringsgödsling i tidig stråskjutning. Vid höga konstaterade kompletteringsbehov är det viktigt att gödslingen inte görs senare, då risken annars är att tappa skördepotential. Att komplettera mindre mängder kväve, framförallt för att klara proteinmål, går utmärkt fram till strax innan axgång.

Slutsatsen blir att en strategi med delad kvävegiva i både höstvete och maltkorn är att rekommendera, där den avslutande kompletteringsgivan ökas eller minskas beroende på grödans behov. Att lyckas pricka den optimala givan och därmed utnyttja full skördepotential utan kvalitetstapp ger stort utslag på sista raden i bidragskalkylen.

Försöken med jämförelser av olika kväveprodukter rönte stort intresse även 2017, och flera produktföreträdare medfinansierade serien med egna led. Resultaten från de sex försöken visade, precis som 2016, att kalksalpeter ger högst kväveeffektivitet. Granulerad urea och ammoniumnitratprodukter uppvisade dock bättre effektivitet 2017 än vad de gjorde året innan. Klart lägst effektivitet hade den flytande produkten NS 27-4 och vare sig tidigareläggning av givan eller tillsats av en ureasinhibitor förbättrade dess effektivitet. Vid valet av kväveprodukt är det viktigt att anpassa gödslingsnivån efter produktens effektivitet, där lägre effektivitet medför högre gödslingsbehov.

I försök med tillväxtreglering och gödsling av tunna höstvetebestånd erhölls inga skillnader mellan leden, utom för 50 kg/ha extra kväve på ena försöksplatsen. Medelskörden för två försök hamnade på 9 ton/ha, vilket visar att det finns en stor självläkningspotential i tunna vetebestånd.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev