Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-623
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 1 200 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective.
The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

VÄXTNÄRING - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt.
Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom växtnäring bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av sju fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes kvävestrategier och tidpunkter för gödsling till höstvete och maltkorn, ”Winterfitness” i höstvete och höstkorn, avloppsslammets effekt på gröda och jord samt gödsling och tillväxtreglering av tunna höstvetebestånd. Syftet med försöksserierna var främst att undersöka hur kvävegödsling påverkar avkastning och proteinhalt i höstvete och maltkorn under olika årsmåner och på olika platser. De viktigaste slutsatserna är att behovet av kvävegödsling varierar stort mellan olika år och platser, framförallt beroende på skillnader i skördepotential och kväveleverans från marken, samt att kompletteringsgödsling relativt sent i grödans utvecklingsstadium ger god effekt på både kärnskörd och protein.

Fältförsök med växtnäring
Målet med växtnäringsförsöken är att ge odlaren bättre verktyg och beslutsunderlag för att optimera tillförseln av växtnäring i sin odling samt att minska riskerna för oönskad miljöpåverkan till följd av detta. Försöken 2017 användes dels under säsongen i Yaras N-prognos, men framförallt efter säsongen för att skapa rådgivningsverktyg samt rekommendationer till odlare.

Kvävestrategier i höstvete och maltkorn bjöd på intressanta resultat även 2017. Samtliga försöksplatser låg på mineraljord, utan stallgödselhistorik samt med spannmål som förfrukt, dvs samma teoretiska mineraliseringspotential. Med tanke på det är det anmärkningsvärt att kväveskörden i ogödslade led varierade från 28 kg N/ha till 117 kg N/ha i höstvete samt mellan 19 kg N/ha och 71 kg N/ha i maltkorn. Detta är i sig ett intressant resultat som visar att fältmässiga variationer i kvävemineralisering inte går att förutsäga med en teoretisk beräkning.

Skördepotentialen i kvävegödslingsförsöken var överlag hög, även om också denna parameter uppvisade variation. Tillsammans med kvävemineraliseringen gav skördepotentialen en god förklaring till det breda spann som den ekonomiskt optimala givan uppvisade. För höstvete låg den optimala givan, med proteinbetalning, mellan 99 och 320 kg N/ha. För maltkorn hamnade spannet mellan 76 och 185 kg N/ha. Konceptet med ”nollrutemätningar”, där N-sensormätning i nollruta i sen stråskjutning tillsammans med skördepotentialen används för att förutsäga kvävebehovet, gav även 2017 en god förklaring till den stora spridningen i kväveoptimum mellan försöksplatserna. Slutsatsen av detta är att den enskilda grödans kvävebehov måste undersökas i fält under säsong med hjälp av både tekniska hjälpmedel så som N-sensor och erfarenheter av fältet från tidigare år.

Försöken visade också att kompletteringsgödsling med upp till en tredjedel av grödans kvävebehov med fördel kunde tillföras i stråskjutning i höstvete. Det visade sig även att kompletteringsgödsling vid senare tidpunkter, innan och efter axgång samt avslutad blomning, påverkade både skörd och proteininnehåll positivt och gav god effektivitet av tillfört kväve.

I maltkorn fungerade delning av kvävegivan bra, med kombigödsling samt kompletteringsgödsling i tidig stråskjutning. Vid höga konstaterade kompletteringsbehov är det viktigt att gödslingen inte görs senare, då risken annars är att tappa skördepotential. Att komplettera mindre mängder kväve, framförallt för att klara proteinmål, går utmärkt fram till strax innan axgång.

Slutsatsen blir att en strategi med delad kvävegiva i både höstvete och maltkorn är att rekommendera, där den avslutande kompletteringsgivan ökas eller minskas beroende på grödans behov. Att lyckas pricka den optimala givan och därmed utnyttja full skördepotential utan kvalitetstapp ger stort utslag på sista raden i bidragskalkylen.

Försöken med jämförelser av olika kväveprodukter rönte stort intresse även 2017, och flera produktföreträdare medfinansierade serien med egna led. Resultaten från de sex försöken visade, precis som 2016, att kalksalpeter ger högst kväveeffektivitet. Granulerad urea och ammoniumnitratprodukter uppvisade dock bättre effektivitet 2017 än vad de gjorde året innan. Klart lägst effektivitet hade den flytande produkten NS 27-4 och vare sig tidigareläggning av givan eller tillsats av en ureasinhibitor förbättrade dess effektivitet. Vid valet av kväveprodukt är det viktigt att anpassa gödslingsnivån efter produktens effektivitet, där lägre effektivitet medför högre gödslingsbehov.

I försök med tillväxtreglering och gödsling av tunna höstvetebestånd erhölls inga skillnader mellan leden, utom för 50 kg/ha extra kväve på ena försöksplatsen. Medelskörden för två försök hamnade på 9 ton/ha, vilket visar att det finns en stor självläkningspotential i tunna vetebestånd.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev