Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-623
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 20 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 1 200 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective.
The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences.

VÄXTNÄRING - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt.
Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom växtnäring bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av sju fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes kvävestrategier och tidpunkter för gödsling till höstvete och maltkorn, ”Winterfitness” i höstvete och höstkorn, avloppsslammets effekt på gröda och jord samt gödsling och tillväxtreglering av tunna höstvetebestånd. Syftet med försöksserierna var främst att undersöka hur kvävegödsling påverkar avkastning och proteinhalt i höstvete och maltkorn under olika årsmåner och på olika platser. De viktigaste slutsatserna är att behovet av kvävegödsling varierar stort mellan olika år och platser, framförallt beroende på skillnader i skördepotential och kväveleverans från marken, samt att kompletteringsgödsling relativt sent i grödans utvecklingsstadium ger god effekt på både kärnskörd och protein.

Fältförsök med växtnäring
Målet med växtnäringsförsöken är att ge odlaren bättre verktyg och beslutsunderlag för att optimera tillförseln av växtnäring i sin odling samt att minska riskerna för oönskad miljöpåverkan till följd av detta. Försöken 2017 användes dels under säsongen i Yaras N-prognos, men framförallt efter säsongen för att skapa rådgivningsverktyg samt rekommendationer till odlare.

Kvävestrategier i höstvete och maltkorn bjöd på intressanta resultat även 2017. Samtliga försöksplatser låg på mineraljord, utan stallgödselhistorik samt med spannmål som förfrukt, dvs samma teoretiska mineraliseringspotential. Med tanke på det är det anmärkningsvärt att kväveskörden i ogödslade led varierade från 28 kg N/ha till 117 kg N/ha i höstvete samt mellan 19 kg N/ha och 71 kg N/ha i maltkorn. Detta är i sig ett intressant resultat som visar att fältmässiga variationer i kvävemineralisering inte går att förutsäga med en teoretisk beräkning.

Skördepotentialen i kvävegödslingsförsöken var överlag hög, även om också denna parameter uppvisade variation. Tillsammans med kvävemineraliseringen gav skördepotentialen en god förklaring till det breda spann som den ekonomiskt optimala givan uppvisade. För höstvete låg den optimala givan, med proteinbetalning, mellan 99 och 320 kg N/ha. För maltkorn hamnade spannet mellan 76 och 185 kg N/ha. Konceptet med ”nollrutemätningar”, där N-sensormätning i nollruta i sen stråskjutning tillsammans med skördepotentialen används för att förutsäga kvävebehovet, gav även 2017 en god förklaring till den stora spridningen i kväveoptimum mellan försöksplatserna. Slutsatsen av detta är att den enskilda grödans kvävebehov måste undersökas i fält under säsong med hjälp av både tekniska hjälpmedel så som N-sensor och erfarenheter av fältet från tidigare år.

Försöken visade också att kompletteringsgödsling med upp till en tredjedel av grödans kvävebehov med fördel kunde tillföras i stråskjutning i höstvete. Det visade sig även att kompletteringsgödsling vid senare tidpunkter, innan och efter axgång samt avslutad blomning, påverkade både skörd och proteininnehåll positivt och gav god effektivitet av tillfört kväve.

I maltkorn fungerade delning av kvävegivan bra, med kombigödsling samt kompletteringsgödsling i tidig stråskjutning. Vid höga konstaterade kompletteringsbehov är det viktigt att gödslingen inte görs senare, då risken annars är att tappa skördepotential. Att komplettera mindre mängder kväve, framförallt för att klara proteinmål, går utmärkt fram till strax innan axgång.

Slutsatsen blir att en strategi med delad kvävegiva i både höstvete och maltkorn är att rekommendera, där den avslutande kompletteringsgivan ökas eller minskas beroende på grödans behov. Att lyckas pricka den optimala givan och därmed utnyttja full skördepotential utan kvalitetstapp ger stort utslag på sista raden i bidragskalkylen.

Försöken med jämförelser av olika kväveprodukter rönte stort intresse även 2017, och flera produktföreträdare medfinansierade serien med egna led. Resultaten från de sex försöken visade, precis som 2016, att kalksalpeter ger högst kväveeffektivitet. Granulerad urea och ammoniumnitratprodukter uppvisade dock bättre effektivitet 2017 än vad de gjorde året innan. Klart lägst effektivitet hade den flytande produkten NS 27-4 och vare sig tidigareläggning av givan eller tillsats av en ureasinhibitor förbättrade dess effektivitet. Vid valet av kväveprodukt är det viktigt att anpassa gödslingsnivån efter produktens effektivitet, där lägre effektivitet medför högre gödslingsbehov.

I försök med tillväxtreglering och gödsling av tunna höstvetebestånd erhölls inga skillnader mellan leden, utom för 50 kg/ha extra kväve på ena försöksplatsen. Medelskörden för två försök hamnade på 9 ton/ha, vilket visar att det finns en stor självläkningspotential i tunna vetebestånd.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder
Thomas Keller

Projektnummer: O-19-23-309 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

Climate projections for Sweden indicate higher temperatures during summer and larger variability in precipitation between years. This poses enormous challenges for Swedish agriculture. The main aim of this project is to investigate relationships between soil management, soil quality and crop yield. …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev