Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-622
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 13 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 1 122 722 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

VÄXTSKYDD - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Under 2017 bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till finansieringen av 13 fältförsöksserier i Sverigeförsöken Växtskydds regi. I försöksserierna ingick i genomsnitt åtta olika behandlingar eller försöksled med fyra slumpade upprepningar. I höstsäd, främst höstvete, genomfördes 24 fältförsök, med syfte att bekämpa svampsjukdomar. I vårsäd, främst vårkorn, genomfördes 28 fältförsök, med syfte att bekämpa svampsjukdomar. I höstraps genomfördes elva fältförsök med syfte att bekämpa skadedjur och svampsjukdomar. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder av Hushållningssällskapet. I god samverkan med bland annat SLU, Växtskyddscentralerna, Hushållningssällskapet och företag i lantbruksnäringen planerades, analyserades och utvärderades resultaten med hjälp av NFTS (Nordic Field Trial System). Resultaten från dessa fältförsök medverkar till ett rimligt växtskydd med god lönsamhet för lantbrukaren.

Vikten av växtskydd
Växtskyddets nytta är uppenbar i många fall. I stråsäd och oljeväxter finns skadegörare som starkt begränsar avkastningen och där direkta bekämpningsinsatser med kemiska bekämpningsmedel alltsomoftast är lönsamma. Enligt beräkningar gav en investerad krona i fältförsöksverksamheten i grödor som höstvete och vårkorn jordbrukaren i genomsnitt 15–30 kr tillbaka för några decennier sedan, en beräkning som sannolikt även gäller idag. Det är en enorm hävstång på insatsen och i detta ligger en väldig potential inbäddad, inte minst med tanke på att vi idag utför betydligt färre fältförsök än för 30 år sedan.
Nya och nygamla skadegörare kan begränsa avkastningen och kvaliteten avsevärt i våra grödor men vi känner inte alltid till hur skadegörarna bäst skall bekämpas. Dessutom medför nya motåtgärder inklusive kemiska bekämpningsmedel att behovet av forskning och utveckling är fortsatt mycket stort. I de fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet växtskydd undersöks om och hur skadegörare kan begränsas i stora grödor som höstvete, vårkorn och oljeväxter.
Vi lär mycket av resultaten från växtskyddsförsöken varje enskilt år och kan därmed förbättra bekämpningsinsatserna till kommande år. Med hjälp av flerårssammanställningar kan växtskyddet förbättras ytterligare. Olika kemiska bekämpningsmedels och kombinationers effekt mot ett flertal skadegörare har undersökts i projektet såväl som behandlingstidpunkter och doser. Många bekämpningsmedels effekt försämras efterhand eftersom skadegörarpopulationerna anpassar sig. Sådana förändringar följs och avslöjas i fältförsöken. Det är naturligtvis viktigt att kunna avråda från ett preparat när det visar sig ha sämre effekt än tidigare.
I projektet söker vi svar på frågor som om det överhuvudtaget är ekonomisk lönsamt att bekämpa en skadegörare samt hur allvarliga växtskadegörare bekämpas på bästa sätt, dvs. genom att öka lantbrukarens lönsamhet samt vara ekologiskt och politiskt godtagbara. De nya bekämpningsstrategier som undersöks omfattar bedömning av skadegörarnas betydelse, bekämpningsåtgärders aktuella effekt, fastställande av bekämpningströsklar och utveckling av beslutsstödsystem som ger besked på när bekämpning behövs.
Med hjälp av fältförsök som är en välprövad metod rangordnas behandlingsfaktorer som exempelvis olika växtskyddsmedel i olika kombinationer under olika förutsättningar och förhållanden. Från resultaten i fältförsöken beräknas lönsamhet och bedöms bondenytta för de provade behandlingsfaktorerna. De bästa rekommenderas och används i växtodlingen. Varje behandlingsfaktor upprepas vanligen i fyra försöksrutor vilket medger statistisk analys av resultatet. De olika behandlingarna eller behandlingsfaktorerna kan med statistisk säkerhet särskiljas, dvs. bland annat hur olika behandlingsfaktorer påverkar avkastningen och dess kvalitet.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten.
Slutsatserna från projektet är många. Resultaten från försöksserierna ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Sviktande effekter på grund av att skadegörarpopulationerna anpassar sig till växtskyddsmedlen upptäcks, så kallad fungicid- och insekticidresistens (motsvarande antibiotikaresistens). Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.

 

Antal träffar i projektbanken: 1610

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress