Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-622
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 13 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 1 122 722 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

VÄXTSKYDD - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Under 2017 bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till finansieringen av 13 fältförsöksserier i Sverigeförsöken Växtskydds regi. I försöksserierna ingick i genomsnitt åtta olika behandlingar eller försöksled med fyra slumpade upprepningar. I höstsäd, främst höstvete, genomfördes 24 fältförsök, med syfte att bekämpa svampsjukdomar. I vårsäd, främst vårkorn, genomfördes 28 fältförsök, med syfte att bekämpa svampsjukdomar. I höstraps genomfördes elva fältförsök med syfte att bekämpa skadedjur och svampsjukdomar. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder av Hushållningssällskapet. I god samverkan med bland annat SLU, Växtskyddscentralerna, Hushållningssällskapet och företag i lantbruksnäringen planerades, analyserades och utvärderades resultaten med hjälp av NFTS (Nordic Field Trial System). Resultaten från dessa fältförsök medverkar till ett rimligt växtskydd med god lönsamhet för lantbrukaren.

Vikten av växtskydd
Växtskyddets nytta är uppenbar i många fall. I stråsäd och oljeväxter finns skadegörare som starkt begränsar avkastningen och där direkta bekämpningsinsatser med kemiska bekämpningsmedel alltsomoftast är lönsamma. Enligt beräkningar gav en investerad krona i fältförsöksverksamheten i grödor som höstvete och vårkorn jordbrukaren i genomsnitt 15–30 kr tillbaka för några decennier sedan, en beräkning som sannolikt även gäller idag. Det är en enorm hävstång på insatsen och i detta ligger en väldig potential inbäddad, inte minst med tanke på att vi idag utför betydligt färre fältförsök än för 30 år sedan.
Nya och nygamla skadegörare kan begränsa avkastningen och kvaliteten avsevärt i våra grödor men vi känner inte alltid till hur skadegörarna bäst skall bekämpas. Dessutom medför nya motåtgärder inklusive kemiska bekämpningsmedel att behovet av forskning och utveckling är fortsatt mycket stort. I de fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet växtskydd undersöks om och hur skadegörare kan begränsas i stora grödor som höstvete, vårkorn och oljeväxter.
Vi lär mycket av resultaten från växtskyddsförsöken varje enskilt år och kan därmed förbättra bekämpningsinsatserna till kommande år. Med hjälp av flerårssammanställningar kan växtskyddet förbättras ytterligare. Olika kemiska bekämpningsmedels och kombinationers effekt mot ett flertal skadegörare har undersökts i projektet såväl som behandlingstidpunkter och doser. Många bekämpningsmedels effekt försämras efterhand eftersom skadegörarpopulationerna anpassar sig. Sådana förändringar följs och avslöjas i fältförsöken. Det är naturligtvis viktigt att kunna avråda från ett preparat när det visar sig ha sämre effekt än tidigare.
I projektet söker vi svar på frågor som om det överhuvudtaget är ekonomisk lönsamt att bekämpa en skadegörare samt hur allvarliga växtskadegörare bekämpas på bästa sätt, dvs. genom att öka lantbrukarens lönsamhet samt vara ekologiskt och politiskt godtagbara. De nya bekämpningsstrategier som undersöks omfattar bedömning av skadegörarnas betydelse, bekämpningsåtgärders aktuella effekt, fastställande av bekämpningströsklar och utveckling av beslutsstödsystem som ger besked på när bekämpning behövs.
Med hjälp av fältförsök som är en välprövad metod rangordnas behandlingsfaktorer som exempelvis olika växtskyddsmedel i olika kombinationer under olika förutsättningar och förhållanden. Från resultaten i fältförsöken beräknas lönsamhet och bedöms bondenytta för de provade behandlingsfaktorerna. De bästa rekommenderas och används i växtodlingen. Varje behandlingsfaktor upprepas vanligen i fyra försöksrutor vilket medger statistisk analys av resultatet. De olika behandlingarna eller behandlingsfaktorerna kan med statistisk säkerhet särskiljas, dvs. bland annat hur olika behandlingsfaktorer påverkar avkastningen och dess kvalitet.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten.
Slutsatserna från projektet är många. Resultaten från försöksserierna ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Sviktande effekter på grund av att skadegörarpopulationerna anpassar sig till växtskyddsmedlen upptäcks, så kallad fungicid- och insekticidresistens (motsvarande antibiotikaresistens). Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Från negativ till positiv - Ny diagnostik för identifiering av etiologi vid okända virusinfektioner hos häst
Anne-Lie Blomström, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-20-47-555 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Viral infections of horses have significant impact on animal welfare and can lead to huge economic losses. One of the first early signs of a viral infection is the development of fever and to at this early step be able to identify the agent behind the infection would lead to rapid and correct …

Läs mer

Anatomisk besrkivelse av den nevro-sentrale synchondrosen: strukturen som kan forklare cervical vertebral stenotisk myelopati ("wobbler") på unge hester
Kristin Olstad, Norwegian University of Life Sciences, Faculty of Veterinary Medicine

Projektnummer: H-20-47-553 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Young horses can develop cervical vertebral stenotic myelopathy and ataxia, known as "wobbler syndrome" and associated with loss of breeding value, reduced athletic potential and euthanasia. Some wobblers have osteochondrosis of their vertebral facet joints, but it is now known how this relates to …

Läs mer

Läkemedelsresistenta spolmaskar - nya metoder för kontroll och övervakning av resistenta parasiter
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-556 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The alarming development of triple resistant Parascaris spp. is an increasing threat to foal health and the equine industry, due to the risk of increasing veterinary costs and loss of foals. A continued development of triple resistant roundworms in Sweden would be devastating for foals and …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Möjlig formulering av ett vaccin mot Strongylus vulgaris
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-20-47-568 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The proposed project aims to continue research for development of a vaccine protective against the pathogenic equine parasite Strongylus vulgaris. The ongoing work to establish appropriate in vitro models to screen the effect of candidate vaccine antigens/adjuvants will be continued. Cytokine …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev