Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

ODLINGSMATERIAL - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom odlingsmaterial bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 21 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna inom sortprovningen provades olika arters och sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Arter som provades i sortprovning var höstvete, höstkorn, rågvete, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. I de odlingstekniska fältförsöken undersöks förfrukt, såtidpunkt, fusarium och kvävebehov hos olika sorter, i främst höstvete och vårkorn. I tre fältförsöksserier, en i höstvete, en i vårvete och en i havre, genomfördes undersökning av sorters mottaglighet för fusariumsmitta, här är behovet av fler analyser för att kunna dra slutsatser. För fältförsöksserierna med kvävebehov hos olika sorter i höstvete eller maltkorn visade resultaten på skillnader i råproteinhalt och avkastning vid samma kvävegiva.

Fältförsök i odlingsmaterial
I ämnet odlingsmaterial är en del att prova sorter av spannmål, trindsäd och oljeväxter i offentliga, oberoende, opartiska och objektiva fältförsök. Resultaten skall utgöra beslutsunderlag vid lantbrukarnas sortval samt ligga till grund för sortföretagens val av sorter för uppförökning. Odlingstekniska försök som belyser inverkan av förfrukt, såtidpunkt, utsädesmängd, fusarium, anpassade kvävegivor men också för nya sorttyper och odlingssituationer är betydelsefulla och viktiga försöksområden för lantbrukarna. Inom sortprovningen finansierade Stiftelsen lantbruksforskning 14 olika fältförsöksserier, i dessa serier undersöktes olika sorters avkastning, egenskaper och kärnkvalitet. Arterna som provades var höstvete, rågvete, höstkorn, höstraps, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna och kärnmajs. Sju fältförsöksserier inom ämnet odlingstekniska fältförsök utfördes under 2017. Tre av dessa undersökte sortskillnad för fusariumsmitta i arterna höstvete, vårvete och havre. Dessutom undersöktes kvävebehov hos olika sorter, en serie i maltkornssorter och en serie i höstvetesorter, för att ge underlag till kvävegödslingsrekommendationer. Undersökning av olika sorter höstvete vid förfrukt höstvete provades också för att undersöka om det fanns skillnader mellan hur sorter påverkas om det är sämre förfrukt. Samt en fältförsöksserie undersökte hur olika höstvetesorter reagerar på olika såtidpunkter och svampbehandlingar.
Den kompletterande sortprovningens bidrar till att antalet försök inte blir för lågt för att lantbrukarna ska kunna göra en rimlig bedömning av sorternas egenskaper och avkastning. För provning av åkerböna samt tidigt korn och höstraps i Mellansverige är dock den kompletterande sortprovningen nödvändig för att det ska finnas resultat att tillgå och i den norrländska provningen visar på behovet av framtagandet att moderna sorter med bibehållen tidig mognad anpassad till norra Sverige. Slutsatser från sortprovning var att nya tidiga vårkornssorter som Vanille och Rödhette överträffar de nuvarande marknadssorterna och att det kommer sexradssorter som Kaarle och Vilde med tydligt förbättrade stråegenskaper. Åkerbönan Tiffany kombinerar hög skörd med måttlig fröstorlek, viktigt vid sådd, skörd och torkning ska fungera smidigt. Leden med reducerade utsädesmängder i höstkorn visade att både linje- och hybridsorter reagerade med sänkt skörd när utsädesmängden sänktes men att den högre utsädeskostnaden för hybridutsädet blir det att optimal utsädesmängd är lägre för hybrider än för linjesorter.
I fältförsöksserien ”Kvävebehov hos olika höstvetesorter” provades ett tiotal sorter med fyra olika kvävenivåer. Resultat visade att fodersorterna Hereford och Torp når sina ekonomiska optimum vid låga proteinhalter och att användningsområdet påverkar gödslingsoptimum för sorterna väldigt olika. Reform har ett optimum som varierade från 300 kg kväve per hektar för brödsäd till 200 kg för fodersädskvalité medan Linus hade ett optimum på 300 kg oavsett användningsområde.
I fältförsöksserien ”Höstvete sort-behandling, förfrukt höstvete” gav årets resultat inga belägg för att sortens inbördes avkastningsordning avviker ifrån ordningen i de ordinarie sortförsöken med goda förfrukter. Skördenivån i dessa försök var dock lägre än i den ordinarie sortprovningen och förfruktens betydelse för avkastningen belystes på så sätt indirekt. På samma sätt som i höstvete jämförs sex olika kornsorter i fältförsöksserien ”Kvävebehov hos olika maltkornssorter” vid fyra kvävenivåer avseende avkastning och kvalité. Slutsatsen var att nya högavkastande sorter som Planet och Irina kan gödslas för hög skörd med mindre risk för att proteinhalten ska bli alltför hög.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk