Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-620
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 14 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 2 127 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

VALL - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 12 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I de försöksserierna undersöktes olika sorters avkastning och kvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Det var sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver samt ensilagemajs undersöktes. Utöver detta undersöktes effekten av gödsling i två försökserier: kvävegödsling och strategi i blandvall, och svavelgödsling och strategi i vall. Dessutom genomfördes en försökserie där grässorters egenskaper när de samodlas med andra gräsarter och klöver undersöktes. Sortförsöken har funnits i många år och årets resultat redovisas med tidigare år. Under 2017 skördades första vallår för de tre sista serierna, och fleråriga analyser behövs för att kunna dra slutsatser.

Fältförsök inom vall och grovfoder
Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det kan påverka ekonomiskt utbyte av animalieproduktionen mellan enskilda lantbruksföretag och regioner samt mellan år. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja baljväxter i vallproduktionen samt att optimalt utnyttja stallgödseln.
2017 utfördes 12 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försökserier ingår i långliggande sortprovningsförsök i dessa undersöks olika vallens arters- och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet. 2017 initierades tre nya serier som kommer att skördas under ytterligare två år. I två serier undersöktes effekten av kväve- (en serie) och svavel- (en serie) gödsling. Gödslingsförsöken belyser effekter på avkastning, baljväxtandel, råproteinhalt och svavelhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till vall (kväve försök) och att utvärdera svavelgödsling till konventionell vall (svavelförsök). Dessutom undersöktes sorternas egenskaper och hur avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter i en serie.
Flerårsanalyser -inkl. av åretsresultat- av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver och ensilagemajs redovisas årligen i försöksrapporter Animaliebältet och Mellansverige.
Framkomna resultat från första året av de nya försöksserierna redovisas i rapporten, men ytterligare analyser med resultat från de kommande åren behövs för att kunna dra slutsatser. Framkomna resultat från försöksserie vallväxtsortprovning i konkurrens visar på att mindre avkastande timotejsorter i prövning renbestånd återspeglas i en lägre konkurrensförmåga i blandbestånd och blandbeståndet modererar avkastningsskillnader mellan timotejsorter. Framkomna resultat från de två gödslingsserierna visar en stark effekt av gödsling på avkastningen. I ett försök utan kvävegödsling nästan fördubblades skörden enbart genom att man hade sått in klöver i vallen jämfört med ren gräsvall. Här blev gräsvallens totala skörd för tre vallskördar 5 860 kg ts/ha jämfört med klöverblandvall som gav en skörd på 9 910 kg ts/ha. Högst totala skörd gav kvävegödsling med 270 kg kväve/ha med 12 930 kg ts/ha. Råproteinhalten blev i snitt för tre skördar 16,5 % av torrsubstans för blandvall både utan kvävegödsling och med 270 kg N/ha i kvävegödsling. Den högre råproteinhalten i blandvall utan kvävegödsling uppnås genom hög andel klöver med snitt 53 % och med variation från 36 % i första skörden till drygt 60 % i återväxtskördarna.
Svavelgödsling till vall gav en skördeökning på 900 kg ts/ha. Tidigare försök i ekologisk odling har visat på liknande skördeökning som årets resultat i konventionell vall (Svavel- och kaliumgödsling till ekologisk blandvall L3-2298-2016). Tydligaste skillnader för gödsling med svavel blev att halten svavel ökade i grönmassan och därmed minskade kväve/svavel-kvoten. I försöksleden utan tillförsel av svavel var halten svavel låg i grönmassan. Även om halten svavel var låg blev det endast signifikant säker skördeökning på en plats utav tre vilket visar behovet av ytterligare analyser med resultat från de kommande åren för att kunna dra slutsatser.
Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev