Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-620
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 14 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 2 127 713 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

VALL - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 12 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I de försöksserierna undersöktes olika sorters avkastning och kvalitet i olika områden, från södra till norra Sverige. Det var sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver samt ensilagemajs undersöktes. Utöver detta undersöktes effekten av gödsling i två försökserier: kvävegödsling och strategi i blandvall, och svavelgödsling och strategi i vall. Dessutom genomfördes en försökserie där grässorters egenskaper när de samodlas med andra gräsarter och klöver undersöktes. Sortförsöken har funnits i många år och årets resultat redovisas med tidigare år. Under 2017 skördades första vallår för de tre sista serierna, och fleråriga analyser behövs för att kunna dra slutsatser.

Fältförsök inom vall och grovfoder
Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det kan påverka ekonomiskt utbyte av animalieproduktionen mellan enskilda lantbruksföretag och regioner samt mellan år. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja baljväxter i vallproduktionen samt att optimalt utnyttja stallgödseln.
2017 utfördes 12 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försökserier ingår i långliggande sortprovningsförsök i dessa undersöks olika vallens arters- och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet. 2017 initierades tre nya serier som kommer att skördas under ytterligare två år. I två serier undersöktes effekten av kväve- (en serie) och svavel- (en serie) gödsling. Gödslingsförsöken belyser effekter på avkastning, baljväxtandel, råproteinhalt och svavelhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till vall (kväve försök) och att utvärdera svavelgödsling till konventionell vall (svavelförsök). Dessutom undersöktes sorternas egenskaper och hur avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter i en serie.
Flerårsanalyser -inkl. av åretsresultat- av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver och ensilagemajs redovisas årligen i försöksrapporter Animaliebältet och Mellansverige.
Framkomna resultat från första året av de nya försöksserierna redovisas i rapporten, men ytterligare analyser med resultat från de kommande åren behövs för att kunna dra slutsatser. Framkomna resultat från försöksserie vallväxtsortprovning i konkurrens visar på att mindre avkastande timotejsorter i prövning renbestånd återspeglas i en lägre konkurrensförmåga i blandbestånd och blandbeståndet modererar avkastningsskillnader mellan timotejsorter. Framkomna resultat från de två gödslingsserierna visar en stark effekt av gödsling på avkastningen. I ett försök utan kvävegödsling nästan fördubblades skörden enbart genom att man hade sått in klöver i vallen jämfört med ren gräsvall. Här blev gräsvallens totala skörd för tre vallskördar 5 860 kg ts/ha jämfört med klöverblandvall som gav en skörd på 9 910 kg ts/ha. Högst totala skörd gav kvävegödsling med 270 kg kväve/ha med 12 930 kg ts/ha. Råproteinhalten blev i snitt för tre skördar 16,5 % av torrsubstans för blandvall både utan kvävegödsling och med 270 kg N/ha i kvävegödsling. Den högre råproteinhalten i blandvall utan kvävegödsling uppnås genom hög andel klöver med snitt 53 % och med variation från 36 % i första skörden till drygt 60 % i återväxtskördarna.
Svavelgödsling till vall gav en skördeökning på 900 kg ts/ha. Tidigare försök i ekologisk odling har visat på liknande skördeökning som årets resultat i konventionell vall (Svavel- och kaliumgödsling till ekologisk blandvall L3-2298-2016). Tydligaste skillnader för gödsling med svavel blev att halten svavel ökade i grönmassan och därmed minskade kväve/svavel-kvoten. I försöksleden utan tillförsel av svavel var halten svavel låg i grönmassan. Även om halten svavel var låg blev det endast signifikant säker skördeökning på en plats utav tre vilket visar behovet av ytterligare analyser med resultat från de kommande åren för att kunna dra slutsatser.
Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress