Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-619
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 15 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 615 213 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

OGRÄS - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom ogräs bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 11 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes olika herbicidpreparat, behandlingstidpunkter och strategier för ogräsbekämpning samt tillväxtreglering i främst höstvete och vårkorn, för att belysa skillnader i effekt på ogräs och avkastning i grödan. Specifika ogräs i försöksserier som undersöktes var åkerven, vitgröe, renkavle i höstvete. En försöksserie i örtogräs i oljelin och en serie i örtogräsbekämpning i höstraps utfördes samt startades upp en ny serie i sort och såtidsförsök i vårkorn för att bekämpa renkavle. Undersökningarna ger underlag om ogräspreparatens skillnader i effekter på ogräs och avkastning i grödan. Slutsatser är att i flera av strategierna i ogräsbehandling gav bra effekter och att behandlingar ska utförs vid rätt tidpunkt för att bli god effekt på ogräsen.

Fältförsök inom ogräs
Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka mindre grödskördar med sämre kvalitet, är därför viktigt att utveckla strategier för bekämpning av ogräs. Målet är ett konkurrenskraftigt lantbruk med tillgång på effektiva hjälpmedel för att kontrollera de olika ogräsarter som finns i lantbruksgrödorna. Fältförsöksserier som Stiftelsen lantbruksforskning bidrar till ska ge ökat ekonomiskt utbyte för växtodlingsproducenten med samtidig uppfyllelse av miljömålen och i enlighet med integrerad produktion, IPM.

2017 utfördes 11 fältförsöksserier inom försöksämnet ogräs. I dessa försöksserier undersöktes olika herbicidpreparat, behandlingstidpunkter och strategier för ogräsbekämpning samt tillväxtreglering i främst höstvete och vårkorn, för att belysa skillnader i effekt på ogräs och avkastning i grödan. Tre specifika ogräs undersöktes i var sin försöksserie, ogräsen var åkerven, vitgröe, renkavle i höstvete. Dessutom en serie i örtogräs i oljelin, en serie i örtogräsbekämpning i höstraps, två serier i örtogräs i höstvete, en serie i örtogräs i vårkorn utfördes samt startades upp en ny serie i sort och såtidsförsök i vårkorn för att bekämpa renkavle. I tillväxtreglering utfördes också två försöksserier en i höstvete och en i vårkorn för att belysa eventuella mervärdet med behandling.

Under 2017 gav gräsogräset åkerven stor skördepåverkan i försöksserierna, halverad skörd vid ingen behandling, vilket har stor ekonomisk betydelse för lantbrukaren. I försöksserien ”Renkavle och örtogräs i höstvete, vår och höst” mäter vi inte skörden i obehandlade ytor, då hela den obehandlade ytan destrueras för att inte sprida ogräset vidare eller uppförökas, då det är en invasiv art. I dessa försök skulle troligen skördepåvekan vara ännu högre än i försöken med åkerven. I försöksserien ”Vitgröe och örtogräs, höst och vår” har alla behandlingar bra effekt på vitgröe och samtliga örtogräs (>97 %) vid gradering åtta veckor efter sista behandling. Det är viktigt med hög effekt av preparaten för att förhindra uppförökning av fröförrådet samt undvika skördeförluster. Tidigt på våren bör förekomsten av ny och överlevande gräsogräs kontrolleras och vid behov bör en kompletterande vårbehandling utföras tidigt för att ge bästa effekt. Att bekämpa gräsogräs effektivt på hösten är viktigt för att säkra skörden.

I försöksserierna ”Örtogräs i höstvete, vårbehandling” som endast har vårbehandling är mer inriktad mot odlingen i Mellansverige och ”Örtogräs i höstvete, höst och vår” har både höst- och vårbehandlingar, vilket är en bra strategi när man har högre ogrästryck och vid tidig sådd. Från dessa bägge serier framkom att det var viktigt att ha kontroll på vilka ogräs och att man ska behandla fältet efter aktuella förutsättningar, men också att minska riskerna för resistens genom att använda olika preparatgrupper. Det framkom också att mer vanliga örtogräs gav stora skördeförluster till exempel har en försöksplats (Östergötland) med mycket Blåklint i höstvete haft merskörd på nästan 2 700 kg/ha för behandling jämfört med obehandlat led.

För ogräsbekämpning i vårkorn gäller det att välja en bred lösning som inte har några effektluckor på betydelsefulla ogräs. Utöver en bred effekt på ogräsen bör strategin dessutom bestå av flera grupper av aktiva substanser för att motverka resistensbildning. Exempel på sådana bekämpningsstrategier finns i försöksserien ”Bekämpning av örtogräs i vårkorn”. Trots årets regniga skördeväder blev det inga skillnader mellan behandlingarna för stråstyrkan i tillväxtreglering i höstvete och vårkorn. I försöksserierna med oljelin och höstraps behöver fler försök utföras innan man kan dra slutsatser om serierna.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress