Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-619
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 15 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 615 213 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

OGRÄS - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom ogräs bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 11 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes olika herbicidpreparat, behandlingstidpunkter och strategier för ogräsbekämpning samt tillväxtreglering i främst höstvete och vårkorn, för att belysa skillnader i effekt på ogräs och avkastning i grödan. Specifika ogräs i försöksserier som undersöktes var åkerven, vitgröe, renkavle i höstvete. En försöksserie i örtogräs i oljelin och en serie i örtogräsbekämpning i höstraps utfördes samt startades upp en ny serie i sort och såtidsförsök i vårkorn för att bekämpa renkavle. Undersökningarna ger underlag om ogräspreparatens skillnader i effekter på ogräs och avkastning i grödan. Slutsatser är att i flera av strategierna i ogräsbehandling gav bra effekter och att behandlingar ska utförs vid rätt tidpunkt för att bli god effekt på ogräsen.

Fältförsök inom ogräs
Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka mindre grödskördar med sämre kvalitet, är därför viktigt att utveckla strategier för bekämpning av ogräs. Målet är ett konkurrenskraftigt lantbruk med tillgång på effektiva hjälpmedel för att kontrollera de olika ogräsarter som finns i lantbruksgrödorna. Fältförsöksserier som Stiftelsen lantbruksforskning bidrar till ska ge ökat ekonomiskt utbyte för växtodlingsproducenten med samtidig uppfyllelse av miljömålen och i enlighet med integrerad produktion, IPM.

2017 utfördes 11 fältförsöksserier inom försöksämnet ogräs. I dessa försöksserier undersöktes olika herbicidpreparat, behandlingstidpunkter och strategier för ogräsbekämpning samt tillväxtreglering i främst höstvete och vårkorn, för att belysa skillnader i effekt på ogräs och avkastning i grödan. Tre specifika ogräs undersöktes i var sin försöksserie, ogräsen var åkerven, vitgröe, renkavle i höstvete. Dessutom en serie i örtogräs i oljelin, en serie i örtogräsbekämpning i höstraps, två serier i örtogräs i höstvete, en serie i örtogräs i vårkorn utfördes samt startades upp en ny serie i sort och såtidsförsök i vårkorn för att bekämpa renkavle. I tillväxtreglering utfördes också två försöksserier en i höstvete och en i vårkorn för att belysa eventuella mervärdet med behandling.

Under 2017 gav gräsogräset åkerven stor skördepåverkan i försöksserierna, halverad skörd vid ingen behandling, vilket har stor ekonomisk betydelse för lantbrukaren. I försöksserien ”Renkavle och örtogräs i höstvete, vår och höst” mäter vi inte skörden i obehandlade ytor, då hela den obehandlade ytan destrueras för att inte sprida ogräset vidare eller uppförökas, då det är en invasiv art. I dessa försök skulle troligen skördepåvekan vara ännu högre än i försöken med åkerven. I försöksserien ”Vitgröe och örtogräs, höst och vår” har alla behandlingar bra effekt på vitgröe och samtliga örtogräs (>97 %) vid gradering åtta veckor efter sista behandling. Det är viktigt med hög effekt av preparaten för att förhindra uppförökning av fröförrådet samt undvika skördeförluster. Tidigt på våren bör förekomsten av ny och överlevande gräsogräs kontrolleras och vid behov bör en kompletterande vårbehandling utföras tidigt för att ge bästa effekt. Att bekämpa gräsogräs effektivt på hösten är viktigt för att säkra skörden.

I försöksserierna ”Örtogräs i höstvete, vårbehandling” som endast har vårbehandling är mer inriktad mot odlingen i Mellansverige och ”Örtogräs i höstvete, höst och vår” har både höst- och vårbehandlingar, vilket är en bra strategi när man har högre ogrästryck och vid tidig sådd. Från dessa bägge serier framkom att det var viktigt att ha kontroll på vilka ogräs och att man ska behandla fältet efter aktuella förutsättningar, men också att minska riskerna för resistens genom att använda olika preparatgrupper. Det framkom också att mer vanliga örtogräs gav stora skördeförluster till exempel har en försöksplats (Östergötland) med mycket Blåklint i höstvete haft merskörd på nästan 2 700 kg/ha för behandling jämfört med obehandlat led.

För ogräsbekämpning i vårkorn gäller det att välja en bred lösning som inte har några effektluckor på betydelsefulla ogräs. Utöver en bred effekt på ogräsen bör strategin dessutom bestå av flera grupper av aktiva substanser för att motverka resistensbildning. Exempel på sådana bekämpningsstrategier finns i försöksserien ”Bekämpning av örtogräs i vårkorn”. Trots årets regniga skördeväder blev det inga skillnader mellan behandlingarna för stråstyrkan i tillväxtreglering i höstvete och vårkorn. I försöksserierna med oljelin och höstraps behöver fler försök utföras innan man kan dra slutsatser om serierna.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Eldning av havre för uppvärmning
Lars Nilsson,

Projektnummer: 0446010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev