Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-619
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 15 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 615 213 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

OGRÄS - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom ogräs bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 11 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes olika herbicidpreparat, behandlingstidpunkter och strategier för ogräsbekämpning samt tillväxtreglering i främst höstvete och vårkorn, för att belysa skillnader i effekt på ogräs och avkastning i grödan. Specifika ogräs i försöksserier som undersöktes var åkerven, vitgröe, renkavle i höstvete. En försöksserie i örtogräs i oljelin och en serie i örtogräsbekämpning i höstraps utfördes samt startades upp en ny serie i sort och såtidsförsök i vårkorn för att bekämpa renkavle. Undersökningarna ger underlag om ogräspreparatens skillnader i effekter på ogräs och avkastning i grödan. Slutsatser är att i flera av strategierna i ogräsbehandling gav bra effekter och att behandlingar ska utförs vid rätt tidpunkt för att bli god effekt på ogräsen.

Fältförsök inom ogräs
Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka mindre grödskördar med sämre kvalitet, är därför viktigt att utveckla strategier för bekämpning av ogräs. Målet är ett konkurrenskraftigt lantbruk med tillgång på effektiva hjälpmedel för att kontrollera de olika ogräsarter som finns i lantbruksgrödorna. Fältförsöksserier som Stiftelsen lantbruksforskning bidrar till ska ge ökat ekonomiskt utbyte för växtodlingsproducenten med samtidig uppfyllelse av miljömålen och i enlighet med integrerad produktion, IPM.

2017 utfördes 11 fältförsöksserier inom försöksämnet ogräs. I dessa försöksserier undersöktes olika herbicidpreparat, behandlingstidpunkter och strategier för ogräsbekämpning samt tillväxtreglering i främst höstvete och vårkorn, för att belysa skillnader i effekt på ogräs och avkastning i grödan. Tre specifika ogräs undersöktes i var sin försöksserie, ogräsen var åkerven, vitgröe, renkavle i höstvete. Dessutom en serie i örtogräs i oljelin, en serie i örtogräsbekämpning i höstraps, två serier i örtogräs i höstvete, en serie i örtogräs i vårkorn utfördes samt startades upp en ny serie i sort och såtidsförsök i vårkorn för att bekämpa renkavle. I tillväxtreglering utfördes också två försöksserier en i höstvete och en i vårkorn för att belysa eventuella mervärdet med behandling.

Under 2017 gav gräsogräset åkerven stor skördepåverkan i försöksserierna, halverad skörd vid ingen behandling, vilket har stor ekonomisk betydelse för lantbrukaren. I försöksserien ”Renkavle och örtogräs i höstvete, vår och höst” mäter vi inte skörden i obehandlade ytor, då hela den obehandlade ytan destrueras för att inte sprida ogräset vidare eller uppförökas, då det är en invasiv art. I dessa försök skulle troligen skördepåvekan vara ännu högre än i försöken med åkerven. I försöksserien ”Vitgröe och örtogräs, höst och vår” har alla behandlingar bra effekt på vitgröe och samtliga örtogräs (>97 %) vid gradering åtta veckor efter sista behandling. Det är viktigt med hög effekt av preparaten för att förhindra uppförökning av fröförrådet samt undvika skördeförluster. Tidigt på våren bör förekomsten av ny och överlevande gräsogräs kontrolleras och vid behov bör en kompletterande vårbehandling utföras tidigt för att ge bästa effekt. Att bekämpa gräsogräs effektivt på hösten är viktigt för att säkra skörden.

I försöksserierna ”Örtogräs i höstvete, vårbehandling” som endast har vårbehandling är mer inriktad mot odlingen i Mellansverige och ”Örtogräs i höstvete, höst och vår” har både höst- och vårbehandlingar, vilket är en bra strategi när man har högre ogrästryck och vid tidig sådd. Från dessa bägge serier framkom att det var viktigt att ha kontroll på vilka ogräs och att man ska behandla fältet efter aktuella förutsättningar, men också att minska riskerna för resistens genom att använda olika preparatgrupper. Det framkom också att mer vanliga örtogräs gav stora skördeförluster till exempel har en försöksplats (Östergötland) med mycket Blåklint i höstvete haft merskörd på nästan 2 700 kg/ha för behandling jämfört med obehandlat led.

För ogräsbekämpning i vårkorn gäller det att välja en bred lösning som inte har några effektluckor på betydelsefulla ogräs. Utöver en bred effekt på ogräsen bör strategin dessutom bestå av flera grupper av aktiva substanser för att motverka resistensbildning. Exempel på sådana bekämpningsstrategier finns i försöksserien ”Bekämpning av örtogräs i vårkorn”. Trots årets regniga skördeväder blev det inga skillnader mellan behandlingarna för stråstyrkan i tillväxtreglering i höstvete och vårkorn. I försöksserierna med oljelin och höstraps behöver fler försök utföras innan man kan dra slutsatser om serierna.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress