Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017

Status: Avslutat
Projektnummer: S-16-60-619
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 15 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapets förbund
E-postadress: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se
Telefon: 070-2185449
Beviljade medel: 615 213 SEK

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this process. The objectives for the regional trials is to utilize and coordinate national and regional needs for crop development. At the same time, it is of most importance that coordination between regions are made to use resources effective. The experimental activities will be strongly supported by both industry, farmers, advisors and researchers. Field trials must have such a scientific performance that it is possible to get answers to the questions and that a statistical analysis of the results can be implemented. Work will also include regional differences

OGRÄS - Ett säkert och väldokumenterat svenskt beslutsunderlag är nödvändigt för att nå ett så bra ekonomiskt och miljömässigt resultat för dagens svenska lantbruk. I detta arbete har försök, forskning och utveckling en viktig funktion och de regionala fältförsöken är en mycket viktig del i denna process. Drivkraften och målsättning för de regionala försöken är att tillvarata och samordna de nationella och regionala behoven av växtodlingsutveckling. Samtidigt är det av yttersta vikt att samordning mellan regionerna sker för att tillgängliga resurser utnyttjas maximalt. Den försöksverksamhet som bedrivs skall vara väl förankrad bland såväl näringens utövare, jordbrukare och rådgivare inom odling, som forskare inom området. Fältförsöken skall ha en sådan vetenskaplig utformning att det går att få svar på de ställda frågor och att en statistisk bearbetning av resultaten går att genomföra. Verksamheten skall också i möjligaste mån ta hänsyn till eventuella regionala skillnader.

Inom ogräs bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 11 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes olika herbicidpreparat, behandlingstidpunkter och strategier för ogräsbekämpning samt tillväxtreglering i främst höstvete och vårkorn, för att belysa skillnader i effekt på ogräs och avkastning i grödan. Specifika ogräs i försöksserier som undersöktes var åkerven, vitgröe, renkavle i höstvete. En försöksserie i örtogräs i oljelin och en serie i örtogräsbekämpning i höstraps utfördes samt startades upp en ny serie i sort och såtidsförsök i vårkorn för att bekämpa renkavle. Undersökningarna ger underlag om ogräspreparatens skillnader i effekter på ogräs och avkastning i grödan. Slutsatser är att i flera av strategierna i ogräsbehandling gav bra effekter och att behandlingar ska utförs vid rätt tidpunkt för att bli god effekt på ogräsen.

Fältförsök inom ogräs
Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka mindre grödskördar med sämre kvalitet, är därför viktigt att utveckla strategier för bekämpning av ogräs. Målet är ett konkurrenskraftigt lantbruk med tillgång på effektiva hjälpmedel för att kontrollera de olika ogräsarter som finns i lantbruksgrödorna. Fältförsöksserier som Stiftelsen lantbruksforskning bidrar till ska ge ökat ekonomiskt utbyte för växtodlingsproducenten med samtidig uppfyllelse av miljömålen och i enlighet med integrerad produktion, IPM.

2017 utfördes 11 fältförsöksserier inom försöksämnet ogräs. I dessa försöksserier undersöktes olika herbicidpreparat, behandlingstidpunkter och strategier för ogräsbekämpning samt tillväxtreglering i främst höstvete och vårkorn, för att belysa skillnader i effekt på ogräs och avkastning i grödan. Tre specifika ogräs undersöktes i var sin försöksserie, ogräsen var åkerven, vitgröe, renkavle i höstvete. Dessutom en serie i örtogräs i oljelin, en serie i örtogräsbekämpning i höstraps, två serier i örtogräs i höstvete, en serie i örtogräs i vårkorn utfördes samt startades upp en ny serie i sort och såtidsförsök i vårkorn för att bekämpa renkavle. I tillväxtreglering utfördes också två försöksserier en i höstvete och en i vårkorn för att belysa eventuella mervärdet med behandling.

Under 2017 gav gräsogräset åkerven stor skördepåverkan i försöksserierna, halverad skörd vid ingen behandling, vilket har stor ekonomisk betydelse för lantbrukaren. I försöksserien ”Renkavle och örtogräs i höstvete, vår och höst” mäter vi inte skörden i obehandlade ytor, då hela den obehandlade ytan destrueras för att inte sprida ogräset vidare eller uppförökas, då det är en invasiv art. I dessa försök skulle troligen skördepåvekan vara ännu högre än i försöken med åkerven. I försöksserien ”Vitgröe och örtogräs, höst och vår” har alla behandlingar bra effekt på vitgröe och samtliga örtogräs (>97 %) vid gradering åtta veckor efter sista behandling. Det är viktigt med hög effekt av preparaten för att förhindra uppförökning av fröförrådet samt undvika skördeförluster. Tidigt på våren bör förekomsten av ny och överlevande gräsogräs kontrolleras och vid behov bör en kompletterande vårbehandling utföras tidigt för att ge bästa effekt. Att bekämpa gräsogräs effektivt på hösten är viktigt för att säkra skörden.

I försöksserierna ”Örtogräs i höstvete, vårbehandling” som endast har vårbehandling är mer inriktad mot odlingen i Mellansverige och ”Örtogräs i höstvete, höst och vår” har både höst- och vårbehandlingar, vilket är en bra strategi när man har högre ogrästryck och vid tidig sådd. Från dessa bägge serier framkom att det var viktigt att ha kontroll på vilka ogräs och att man ska behandla fältet efter aktuella förutsättningar, men också att minska riskerna för resistens genom att använda olika preparatgrupper. Det framkom också att mer vanliga örtogräs gav stora skördeförluster till exempel har en försöksplats (Östergötland) med mycket Blåklint i höstvete haft merskörd på nästan 2 700 kg/ha för behandling jämfört med obehandlat led.

För ogräsbekämpning i vårkorn gäller det att välja en bred lösning som inte har några effektluckor på betydelsefulla ogräs. Utöver en bred effekt på ogräsen bör strategin dessutom bestå av flera grupper av aktiva substanser för att motverka resistensbildning. Exempel på sådana bekämpningsstrategier finns i försöksserien ”Bekämpning av örtogräs i vårkorn”. Trots årets regniga skördeväder blev det inga skillnader mellan behandlingarna för stråstyrkan i tillväxtreglering i höstvete och vårkorn. I försöksserierna med oljelin och höstraps behöver fler försök utföras innan man kan dra slutsatser om serierna.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök och seriesammanställning finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev