Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-998
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 31 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 1 088 713 SEK

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. Furthermore, plant nutrition also relates to environmental issues, including eutrophication. This makes the usage a target for legislation, which in the end also has great impact on the crop grower. Hence, there is a need to produce more knowledge to provide guidance in plant nutrition matters, from a crop production point of view and from an environmental point of view. In addition to the purpose of the field trials to provide new knowledge for production and legislation, they also pursue an educational purpose. Exhibition of the trails during growing season and advising afterwards is an effective tool for raising the interest of crop nutrition among growers.

Växtnäring utgör en ekonomiskt mycket betydelsefull insatsvara i svensk växtodling, sett ur ett kostnadsperspektiv såväl som ett intäktsperspektiv med kvalitet och skördemängd. Att optimera utnyttjandet av växtnäringen är därför en mycket viktig fråga för att åstadkomma en god odlingsekonomi. Växtnäringsfrågan är viktig även ur ett miljöperspektiv, med koppling till bl.a. övergödning, vilket gör att användningen är föremål för regler och bestämmelser. Även detta påverkar i förlängningen den enskilde växtodlaren, och det är därför centralt att ta fram kunskap som ger vägledning utifrån ett rent produktionsperspektiv samt ett miljöperspektiv. Utöver försökens syfte att ta fram ny kunskap och ligga till grund för regler och rekommendationer, fyller de även ett utbildningssyfte där visning av försök under säsong samt vid rådgivning efter säsong utgör ett effektivt verktyg för att öka intresset för växtnäringsfrågor hos enskilda växtodlare.

Inom växtnäring bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av fem fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes kvävestrategier och tidpunkter för gödsling till höstvete, vårvete och höstraps samt övervintringsåtgärder i höstvete och höstkorn. Syftet med försöksserierna är att undersöka hur kvävegödsling påverkar avkastning och kvalitet under olika årsmåner och på olika platser samt att undersök om det går att stärka höstgrödor inför vintern. De viktigaste slutsatserna är att behovet av kvävegödsling varierar mellan olika år och platser, beroende på skillnader i skördepotential, kväveleverans från marken, sortval och användningsområde för grödan. Det verkar också svårt att genom generella behandlingar påverka höstgrödornas vinterhärdighet, utan behandlingar ska användas när det finns dokumenterat behov.

Växtnäring
Målet med växtnäringsförsöken är att ge odlaren bättre verktyg och beslutsunderlag för att optimera tillförseln av växtnäring i sin odling samt att minska riskerna för oönskad miljöpåverkan. Försöken 2019 användes dels under säsongen i Yaras N-prognos, men framförallt efter säsongen ihop med tidigare års resultat för att skapa rådgivningsverktyg samt rekommendationer till odlare.

2019 dominerades kvävemässigt av höga markkväveleveranser, förmodligen som ett resultat av restkväve från 2018 som bevarats genom den torra vintern, höga skördar med varierande kväveoptimum i höstvete och intressanta sortskillnader i vårvetet. Merparten av höstveteförsöken hade en skörd över 10 ton och ekonomiskt kväveoptimum varierande mellan 110 kg och 261 kg!

Den nya serien i vårvete uppvisade försöksplatser med stora skillnader i kvävemineralisering och optimal gödslingsnivå. Avkastningen var mellan 6 och 9 ton och optimum varierade mellan 84 och 241 kg. Vid ekonomiskt optimal kvävegiva för brödsäd, på försöksplatserna med sorten Diskett, landar proteinhalten på 14 %, medan sorten Skye landade en procentenhet lägre.

I försöken har användandet av N-senor i ogödslat led visat sig ge en god prediktion av kväveleveransen på platsen och möjligheten för lantbrukaren att använda motsvarande verktyg i sin egen odling finns genom att lämna nollrutor vid gödsling inför stråskjutning. Delning av kvävegivor, med komplettering relativt sent i grödans utveckling, har fortsatt visat sig fungera bra sett i vete. Det gör att man med fördel kan avvakta med en ganska stor del av kvävegödslingen tills tillgängliga mätmetoder och 0-rutor kan ge bra indikationer på vilket kvävebehov grödan har.

Slutsatsen blir att en strategi med delad kvävegiva i både höst- och vårvete är att rekommendera, där den avslutande kompletteringsgivan ökas eller minskas beroende på grödans behov. Genom att använda försökens resultat och de verktyg för optimerad kvävegödsling som skapats från dem kan odlaren utnyttja grödans fulla skördepotential utan tråkiga kvalitetstapp som ger försämrat ekonomiskt utbyte.

I huvudfrågeställningen i höstrapsförsöken, optimal tidpunkt och fördelning av kvävegödslingen, är det svårt att dra några tydliga slutsatser då restkvävet från 2018 påverkar möjligheterna att utvärdera kvävegödslingstidpunktens betydelse. Positivt är att prognosverktyget ”Kvävevågen” har prognostiserat kvävebehovet väl trots att kväveoptimum landade på mellan 2 och 169 kg kväve!

Under de år som försöksserierna Winterfitness i höstvete och höstkorn har legat, har mycket få effekter av de olika behandlingarna kunnat beläggas. Ingen av höstarna har det funnits generella problem med t.ex. kraftig inflygning av bladlöss, kraftiga mjöldaggsangrepp eller tydliga växtnäringsbristsymptom. Huvudslutsatsen är att insatserna som ingår i försöksserierna inte ska vidtas, om de inte är motiverade med hjälp av t.ex. graderingar, bekämpningströsklar, analyser eller fälterfarenhet.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.nfts.dk och www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev