Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-998
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 31 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 1 088 713 SEK

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. Furthermore, plant nutrition also relates to environmental issues, including eutrophication. This makes the usage a target for legislation, which in the end also has great impact on the crop grower. Hence, there is a need to produce more knowledge to provide guidance in plant nutrition matters, from a crop production point of view and from an environmental point of view. In addition to the purpose of the field trials to provide new knowledge for production and legislation, they also pursue an educational purpose. Exhibition of the trails during growing season and advising afterwards is an effective tool for raising the interest of crop nutrition among growers.

Växtnäring utgör en ekonomiskt mycket betydelsefull insatsvara i svensk växtodling, sett ur ett kostnadsperspektiv såväl som ett intäktsperspektiv med kvalitet och skördemängd. Att optimera utnyttjandet av växtnäringen är därför en mycket viktig fråga för att åstadkomma en god odlingsekonomi. Växtnäringsfrågan är viktig även ur ett miljöperspektiv, med koppling till bl.a. övergödning, vilket gör att användningen är föremål för regler och bestämmelser. Även detta påverkar i förlängningen den enskilde växtodlaren, och det är därför centralt att ta fram kunskap som ger vägledning utifrån ett rent produktionsperspektiv samt ett miljöperspektiv. Utöver försökens syfte att ta fram ny kunskap och ligga till grund för regler och rekommendationer, fyller de även ett utbildningssyfte där visning av försök under säsong samt vid rådgivning efter säsong utgör ett effektivt verktyg för att öka intresset för växtnäringsfrågor hos enskilda växtodlare.

Inom växtnäring bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av fem fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes kvävestrategier och tidpunkter för gödsling till höstvete, vårvete och höstraps samt övervintringsåtgärder i höstvete och höstkorn. Syftet med försöksserierna är att undersöka hur kvävegödsling påverkar avkastning och kvalitet under olika årsmåner och på olika platser samt att undersök om det går att stärka höstgrödor inför vintern. De viktigaste slutsatserna är att behovet av kvävegödsling varierar mellan olika år och platser, beroende på skillnader i skördepotential, kväveleverans från marken, sortval och användningsområde för grödan. Det verkar också svårt att genom generella behandlingar påverka höstgrödornas vinterhärdighet, utan behandlingar ska användas när det finns dokumenterat behov.

Växtnäring
Målet med växtnäringsförsöken är att ge odlaren bättre verktyg och beslutsunderlag för att optimera tillförseln av växtnäring i sin odling samt att minska riskerna för oönskad miljöpåverkan. Försöken 2019 användes dels under säsongen i Yaras N-prognos, men framförallt efter säsongen ihop med tidigare års resultat för att skapa rådgivningsverktyg samt rekommendationer till odlare.

2019 dominerades kvävemässigt av höga markkväveleveranser, förmodligen som ett resultat av restkväve från 2018 som bevarats genom den torra vintern, höga skördar med varierande kväveoptimum i höstvete och intressanta sortskillnader i vårvetet. Merparten av höstveteförsöken hade en skörd över 10 ton och ekonomiskt kväveoptimum varierande mellan 110 kg och 261 kg!

Den nya serien i vårvete uppvisade försöksplatser med stora skillnader i kvävemineralisering och optimal gödslingsnivå. Avkastningen var mellan 6 och 9 ton och optimum varierade mellan 84 och 241 kg. Vid ekonomiskt optimal kvävegiva för brödsäd, på försöksplatserna med sorten Diskett, landar proteinhalten på 14 %, medan sorten Skye landade en procentenhet lägre.

I försöken har användandet av N-senor i ogödslat led visat sig ge en god prediktion av kväveleveransen på platsen och möjligheten för lantbrukaren att använda motsvarande verktyg i sin egen odling finns genom att lämna nollrutor vid gödsling inför stråskjutning. Delning av kvävegivor, med komplettering relativt sent i grödans utveckling, har fortsatt visat sig fungera bra sett i vete. Det gör att man med fördel kan avvakta med en ganska stor del av kvävegödslingen tills tillgängliga mätmetoder och 0-rutor kan ge bra indikationer på vilket kvävebehov grödan har.

Slutsatsen blir att en strategi med delad kvävegiva i både höst- och vårvete är att rekommendera, där den avslutande kompletteringsgivan ökas eller minskas beroende på grödans behov. Genom att använda försökens resultat och de verktyg för optimerad kvävegödsling som skapats från dem kan odlaren utnyttja grödans fulla skördepotential utan tråkiga kvalitetstapp som ger försämrat ekonomiskt utbyte.

I huvudfrågeställningen i höstrapsförsöken, optimal tidpunkt och fördelning av kvävegödslingen, är det svårt att dra några tydliga slutsatser då restkvävet från 2018 påverkar möjligheterna att utvärdera kvävegödslingstidpunktens betydelse. Positivt är att prognosverktyget ”Kvävevågen” har prognostiserat kvävebehovet väl trots att kväveoptimum landade på mellan 2 och 169 kg kväve!

Under de år som försöksserierna Winterfitness i höstvete och höstkorn har legat, har mycket få effekter av de olika behandlingarna kunnat beläggas. Ingen av höstarna har det funnits generella problem med t.ex. kraftig inflygning av bladlöss, kraftiga mjöldaggsangrepp eller tydliga växtnäringsbristsymptom. Huvudslutsatsen är att insatserna som ingår i försöksserierna inte ska vidtas, om de inte är motiverade med hjälp av t.ex. graderingar, bekämpningströsklar, analyser eller fälterfarenhet.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.nfts.dk och www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev