Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-998
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 31 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 1 088 713 SEK

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. Furthermore, plant nutrition also relates to environmental issues, including eutrophication. This makes the usage a target for legislation, which in the end also has great impact on the crop grower. Hence, there is a need to produce more knowledge to provide guidance in plant nutrition matters, from a crop production point of view and from an environmental point of view. In addition to the purpose of the field trials to provide new knowledge for production and legislation, they also pursue an educational purpose. Exhibition of the trails during growing season and advising afterwards is an effective tool for raising the interest of crop nutrition among growers.

Växtnäring utgör en ekonomiskt mycket betydelsefull insatsvara i svensk växtodling, sett ur ett kostnadsperspektiv såväl som ett intäktsperspektiv med kvalitet och skördemängd. Att optimera utnyttjandet av växtnäringen är därför en mycket viktig fråga för att åstadkomma en god odlingsekonomi. Växtnäringsfrågan är viktig även ur ett miljöperspektiv, med koppling till bl.a. övergödning, vilket gör att användningen är föremål för regler och bestämmelser. Även detta påverkar i förlängningen den enskilde växtodlaren, och det är därför centralt att ta fram kunskap som ger vägledning utifrån ett rent produktionsperspektiv samt ett miljöperspektiv. Utöver försökens syfte att ta fram ny kunskap och ligga till grund för regler och rekommendationer, fyller de även ett utbildningssyfte där visning av försök under säsong samt vid rådgivning efter säsong utgör ett effektivt verktyg för att öka intresset för växtnäringsfrågor hos enskilda växtodlare.

Inom växtnäring bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av fem fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I dessa försöksserier undersöktes kvävestrategier och tidpunkter för gödsling till höstvete, vårvete och höstraps samt övervintringsåtgärder i höstvete och höstkorn. Syftet med försöksserierna är att undersöka hur kvävegödsling påverkar avkastning och kvalitet under olika årsmåner och på olika platser samt att undersök om det går att stärka höstgrödor inför vintern. De viktigaste slutsatserna är att behovet av kvävegödsling varierar mellan olika år och platser, beroende på skillnader i skördepotential, kväveleverans från marken, sortval och användningsområde för grödan. Det verkar också svårt att genom generella behandlingar påverka höstgrödornas vinterhärdighet, utan behandlingar ska användas när det finns dokumenterat behov.

Växtnäring
Målet med växtnäringsförsöken är att ge odlaren bättre verktyg och beslutsunderlag för att optimera tillförseln av växtnäring i sin odling samt att minska riskerna för oönskad miljöpåverkan. Försöken 2019 användes dels under säsongen i Yaras N-prognos, men framförallt efter säsongen ihop med tidigare års resultat för att skapa rådgivningsverktyg samt rekommendationer till odlare.

2019 dominerades kvävemässigt av höga markkväveleveranser, förmodligen som ett resultat av restkväve från 2018 som bevarats genom den torra vintern, höga skördar med varierande kväveoptimum i höstvete och intressanta sortskillnader i vårvetet. Merparten av höstveteförsöken hade en skörd över 10 ton och ekonomiskt kväveoptimum varierande mellan 110 kg och 261 kg!

Den nya serien i vårvete uppvisade försöksplatser med stora skillnader i kvävemineralisering och optimal gödslingsnivå. Avkastningen var mellan 6 och 9 ton och optimum varierade mellan 84 och 241 kg. Vid ekonomiskt optimal kvävegiva för brödsäd, på försöksplatserna med sorten Diskett, landar proteinhalten på 14 %, medan sorten Skye landade en procentenhet lägre.

I försöken har användandet av N-senor i ogödslat led visat sig ge en god prediktion av kväveleveransen på platsen och möjligheten för lantbrukaren att använda motsvarande verktyg i sin egen odling finns genom att lämna nollrutor vid gödsling inför stråskjutning. Delning av kvävegivor, med komplettering relativt sent i grödans utveckling, har fortsatt visat sig fungera bra sett i vete. Det gör att man med fördel kan avvakta med en ganska stor del av kvävegödslingen tills tillgängliga mätmetoder och 0-rutor kan ge bra indikationer på vilket kvävebehov grödan har.

Slutsatsen blir att en strategi med delad kvävegiva i både höst- och vårvete är att rekommendera, där den avslutande kompletteringsgivan ökas eller minskas beroende på grödans behov. Genom att använda försökens resultat och de verktyg för optimerad kvävegödsling som skapats från dem kan odlaren utnyttja grödans fulla skördepotential utan tråkiga kvalitetstapp som ger försämrat ekonomiskt utbyte.

I huvudfrågeställningen i höstrapsförsöken, optimal tidpunkt och fördelning av kvävegödslingen, är det svårt att dra några tydliga slutsatser då restkvävet från 2018 påverkar möjligheterna att utvärdera kvävegödslingstidpunktens betydelse. Positivt är att prognosverktyget ”Kvävevågen” har prognostiserat kvävebehovet väl trots att kväveoptimum landade på mellan 2 och 169 kg kväve!

Under de år som försöksserierna Winterfitness i höstvete och höstkorn har legat, har mycket få effekter av de olika behandlingarna kunnat beläggas. Ingen av höstarna har det funnits generella problem med t.ex. kraftig inflygning av bladlöss, kraftiga mjöldaggsangrepp eller tydliga växtnäringsbristsymptom. Huvudslutsatsen är att insatserna som ingår i försöksserierna inte ska vidtas, om de inte är motiverade med hjälp av t.ex. graderingar, bekämpningströsklar, analyser eller fälterfarenhet.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.nfts.dk och www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev