Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtskydd 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-187
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 12 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 1 555 000 SEK

Controlled inputs of plant protection agents are vital for achieving high yields in fresh condition. Integrated Pest Management (IPM) lays the foundation for this, in which plant protection is a very important tool for keeping the crop healthy and free from attacks by pathogens. The pathogens reduce yield as well as (indirectly) the price of the yield due to poor quality at delivery of crop yield. The chemical plant protection products should, as all inputs in agriculture, be used in the best possible way, i.e. contribute to an economically, as well as environmentally, viable agriculture, now and in the future.
Results from field trials are vital for answering a great many questions within the area of plant protection – and without these trials there would be no answers.

För att uppnå höga och friska skördar krävs det en kontrollerad insats av växtskyddsmedel. Ett integrerat växtskydd (IPM) är grunden där växtskyddsmedel är ett viktigt hjälpmedel för att bevara grödan frisk från skadegörarangrepp. Dessa sänker både avkastning och avräkningspris p.g.a. dålig kvalité vid skördeleverans. De kemiska växtskyddsmedlen ska som alla insatsmedel i jordbruket användas på bästa möjliga sätt, dvs. bidra till ett både ekonomiskt och miljömässigt hållbart jordbruk nu och i framtiden.
Utan resultat från fältförsök skulle svar på många frågor inom området växtskydd saknas, frågor som;
• När behöver en skadegörare bekämpas?
• Är beslutsstödsystem tillförlitliga?
• Vilket är skadegörarens riktvärde för bekämpning alt. bekämpningströskel?
• Vid vilken tidpunkt och med vilken dos ska grödan behandlas etc.
• I vilken mån räcker förebyggande åtgärder innan direkta åtgärder behöver sättas in?
• Hur uppnår vi IPM så kostnadseffektivt som möjligt?

Under odlingssäsongen 2019–2020 planerades elva fältförsöksserier med totalt 55 planerade fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-187). Av dessa lades 54 ut varav 48 skördades. Fältförsöken utfördes i elva län i Mellansverige och södra Sverige. Vädret 2020 började med en mild vinter, torrt mars och speciellt april, maj sval med nattfroster, juni varm, juli mer regn än normalt och augusti varm och torr. Torkskador och frånvaron av vissa skadegörare medförde att några försök kasserades eller inte alls lades ut. Totalt ett 30-tal pesticider provades på olika sätt. Resultaten från fältförsöken ger ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis; såsom val av preparat, preparatkombinationer, tidpunkter och doser. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.

I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet.
Växtskadegörarna är många i våra grödor. Växtskadegörarna begränsas och bekämpas med olika åtgärder, preventiva såväl som akuta. Preventiva åtgärder ger ett bra grundskydd mot skadegörarna. Bästa lönsamhet med akuta åtgärder som kemiska bekämpningsmedel uppnås genom att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt med rätt insats eller genom att undvika att göra insatser som inte ger ett lönsamt resultat, dvs. undvika onödiga kostnader.
Årsmånen avgör till stor del grödors vegetativa och generativa tillväxt och därmed deras avkastningspotential samt vilka växtskadegörare som gynnas och därmed blir ett akut problem. Nederbörd och temperatur är viktiga storheter i begreppet årsmån även om fler ingår. Starkt förenklat kan sägas att svampsjukdomar gynnas av hög luftfuktighet medan skadeinsekter är tydligt temperaturberoende. Vädret 2020 började med en mild vinter, torrt mars och speciellt april, maj sval med nattfroster, juni varm, juli mer regn än normalt och augusti varm och torr.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2019–2020 planerades elva fältförsöksserier med totalt 55 fältförsök med stöd från SLF. Elva fältförsöksserier genomfördes och av de planerade 55 fältförsöken skördades 48. Fältförsöken utfördes i elva län i Mellansverige och södra Sverige. Torkskador och frånvaron av vissa skadegörare medförde att några försök kasserades eller inte alls lades ut. Totalt ett 30-tal pesticider provades på olika sätt.
Mycket intressanta resultat framkom som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis. Slutsatserna från projektets fältförsök är många och presenteras i detalj i försöksrapporterna. För att visa på bredden ges här kortfattat några utvalda resultat:
• Vid sen utveckling av svartpricksjuka i höstvete i Mellansverige går det att flytta fram en svampbekämpning med SDHI–preparat till axgång.
• Resultaten från försöken ger bra information om vilken effekt olika produkter har på vetets bladfläcksjuka. Bäst effekt hade Ascra Xpro och Elatus Era.
• Alla behandlingarna gav en viss effekt mot sköldfläcksjuka i höstråg, men halv dos Priaxor hade bäst effekt och var också det försöksled som gav högst merskörd och den enda behandlingen som var lönsam.
• Stråskador av kornfluga i vårvete var överlag mer omfattande än mängden synliga skador i ax.
• Små och sena angrepp av kornets bladfläcksjuka är knappast lönsamma att bekämpa.
• Nexide hade bättre effekt än Mavrik mot stråangrepp av jordloppa. En dubbel behandling med insekticid var inte bättre än en.

Resultaten ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bonde-nyttan” och strävan mot ett hållbart jordbruk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev