Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtskydd 2020

Controlled inputs of plant protection agents are vital for achieving high yields in fresh condition. Integrated Pest Management (IPM) lays the foundation for this, in which plant protection is a very important tool for keeping the crop healthy and free from attacks by pathogens. The pathogens reduce yield as well as (indirectly) the price of the yield due to poor quality at delivery of crop yield. The chemical plant protection products should, as all inputs in agriculture, be used in the best possible way, i.e. contribute to an economically, as well as environmentally, viable agriculture, now and in the future.
Results from field trials are vital for answering a great many questions within the area of plant protection – and without these trials there would be no answers.

För att uppnå höga och friska skördar krävs det en kontrollerad insats av växtskyddsmedel. Ett integrerat växtskydd (IPM) är grunden där växtskyddsmedel är ett viktigt hjälpmedel för att bevara grödan frisk från skadegörarangrepp. Dessa sänker både avkastning och avräkningspris p.g.a. dålig kvalité vid skördeleverans. De kemiska växtskyddsmedlen ska som alla insatsmedel i jordbruket användas på bästa möjliga sätt, dvs. bidra till ett både ekonomiskt och miljömässigt hållbart jordbruk nu och i framtiden.
Utan resultat från fältförsök skulle svar på många frågor inom området växtskydd saknas, frågor som;
• När behöver en skadegörare bekämpas?
• Är beslutsstödsystem tillförlitliga?
• Vilket är skadegörarens riktvärde för bekämpning alt. bekämpningströskel?
• Vid vilken tidpunkt och med vilken dos ska grödan behandlas etc.
• I vilken mån räcker förebyggande åtgärder innan direkta åtgärder behöver sättas in?
• Hur uppnår vi IPM så kostnadseffektivt som möjligt?

Under odlingssäsongen 2019–2020 planerades elva fältförsöksserier med totalt 55 planerade fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-187). Av dessa lades 54 ut varav 48 skördades. Fältförsöken utfördes i elva län i Mellansverige och södra Sverige. Vädret 2020 började med en mild vinter, torrt mars och speciellt april, maj sval med nattfroster, juni varm, juli mer regn än normalt och augusti varm och torr. Torkskador och frånvaron av vissa skadegörare medförde att några försök kasserades eller inte alls lades ut. Totalt ett 30-tal pesticider provades på olika sätt. Resultaten från fältförsöken ger ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis; såsom val av preparat, preparatkombinationer, tidpunkter och doser. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.

I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet.
Växtskadegörarna är många i våra grödor. Växtskadegörarna begränsas och bekämpas med olika åtgärder, preventiva såväl som akuta. Preventiva åtgärder ger ett bra grundskydd mot skadegörarna. Bästa lönsamhet med akuta åtgärder som kemiska bekämpningsmedel uppnås genom att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt med rätt insats eller genom att undvika att göra insatser som inte ger ett lönsamt resultat, dvs. undvika onödiga kostnader.
Årsmånen avgör till stor del grödors vegetativa och generativa tillväxt och därmed deras avkastningspotential samt vilka växtskadegörare som gynnas och därmed blir ett akut problem. Nederbörd och temperatur är viktiga storheter i begreppet årsmån även om fler ingår. Starkt förenklat kan sägas att svampsjukdomar gynnas av hög luftfuktighet medan skadeinsekter är tydligt temperaturberoende. Vädret 2020 började med en mild vinter, torrt mars och speciellt april, maj sval med nattfroster, juni varm, juli mer regn än normalt och augusti varm och torr.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2019–2020 planerades elva fältförsöksserier med totalt 55 fältförsök med stöd från SLF. Elva fältförsöksserier genomfördes och av de planerade 55 fältförsöken skördades 48. Fältförsöken utfördes i elva län i Mellansverige och södra Sverige. Torkskador och frånvaron av vissa skadegörare medförde att några försök kasserades eller inte alls lades ut. Totalt ett 30-tal pesticider provades på olika sätt.
Mycket intressanta resultat framkom som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis. Slutsatserna från projektets fältförsök är många och presenteras i detalj i försöksrapporterna. För att visa på bredden ges här kortfattat några utvalda resultat:
• Vid sen utveckling av svartpricksjuka i höstvete i Mellansverige går det att flytta fram en svampbekämpning med SDHI–preparat till axgång.
• Resultaten från försöken ger bra information om vilken effekt olika produkter har på vetets bladfläcksjuka. Bäst effekt hade Ascra Xpro och Elatus Era.
• Alla behandlingarna gav en viss effekt mot sköldfläcksjuka i höstråg, men halv dos Priaxor hade bäst effekt och var också det försöksled som gav högst merskörd och den enda behandlingen som var lönsam.
• Stråskador av kornfluga i vårvete var överlag mer omfattande än mängden synliga skador i ax.
• Små och sena angrepp av kornets bladfläcksjuka är knappast lönsamma att bekämpa.
• Nexide hade bättre effekt än Mavrik mot stråangrepp av jordloppa. En dubbel behandling med insekticid var inte bättre än en.

Resultaten ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bonde-nyttan” och strävan mot ett hållbart jordbruk.