Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtskydd 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-187
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 12 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 1 555 000 SEK

Controlled inputs of plant protection agents are vital for achieving high yields in fresh condition. Integrated Pest Management (IPM) lays the foundation for this, in which plant protection is a very important tool for keeping the crop healthy and free from attacks by pathogens. The pathogens reduce yield as well as (indirectly) the price of the yield due to poor quality at delivery of crop yield. The chemical plant protection products should, as all inputs in agriculture, be used in the best possible way, i.e. contribute to an economically, as well as environmentally, viable agriculture, now and in the future.
Results from field trials are vital for answering a great many questions within the area of plant protection – and without these trials there would be no answers.

För att uppnå höga och friska skördar krävs det en kontrollerad insats av växtskyddsmedel. Ett integrerat växtskydd (IPM) är grunden där växtskyddsmedel är ett viktigt hjälpmedel för att bevara grödan frisk från skadegörarangrepp. Dessa sänker både avkastning och avräkningspris p.g.a. dålig kvalité vid skördeleverans. De kemiska växtskyddsmedlen ska som alla insatsmedel i jordbruket användas på bästa möjliga sätt, dvs. bidra till ett både ekonomiskt och miljömässigt hållbart jordbruk nu och i framtiden.
Utan resultat från fältförsök skulle svar på många frågor inom området växtskydd saknas, frågor som;
• När behöver en skadegörare bekämpas?
• Är beslutsstödsystem tillförlitliga?
• Vilket är skadegörarens riktvärde för bekämpning alt. bekämpningströskel?
• Vid vilken tidpunkt och med vilken dos ska grödan behandlas etc.
• I vilken mån räcker förebyggande åtgärder innan direkta åtgärder behöver sättas in?
• Hur uppnår vi IPM så kostnadseffektivt som möjligt?

Under odlingssäsongen 2019–2020 planerades elva fältförsöksserier med totalt 55 planerade fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-187). Av dessa lades 54 ut varav 48 skördades. Fältförsöken utfördes i elva län i Mellansverige och södra Sverige. Vädret 2020 började med en mild vinter, torrt mars och speciellt april, maj sval med nattfroster, juni varm, juli mer regn än normalt och augusti varm och torr. Torkskador och frånvaron av vissa skadegörare medförde att några försök kasserades eller inte alls lades ut. Totalt ett 30-tal pesticider provades på olika sätt. Resultaten från fältförsöken ger ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis; såsom val av preparat, preparatkombinationer, tidpunkter och doser. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.

I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet.
Växtskadegörarna är många i våra grödor. Växtskadegörarna begränsas och bekämpas med olika åtgärder, preventiva såväl som akuta. Preventiva åtgärder ger ett bra grundskydd mot skadegörarna. Bästa lönsamhet med akuta åtgärder som kemiska bekämpningsmedel uppnås genom att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt med rätt insats eller genom att undvika att göra insatser som inte ger ett lönsamt resultat, dvs. undvika onödiga kostnader.
Årsmånen avgör till stor del grödors vegetativa och generativa tillväxt och därmed deras avkastningspotential samt vilka växtskadegörare som gynnas och därmed blir ett akut problem. Nederbörd och temperatur är viktiga storheter i begreppet årsmån även om fler ingår. Starkt förenklat kan sägas att svampsjukdomar gynnas av hög luftfuktighet medan skadeinsekter är tydligt temperaturberoende. Vädret 2020 började med en mild vinter, torrt mars och speciellt april, maj sval med nattfroster, juni varm, juli mer regn än normalt och augusti varm och torr.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2019–2020 planerades elva fältförsöksserier med totalt 55 fältförsök med stöd från SLF. Elva fältförsöksserier genomfördes och av de planerade 55 fältförsöken skördades 48. Fältförsöken utfördes i elva län i Mellansverige och södra Sverige. Torkskador och frånvaron av vissa skadegörare medförde att några försök kasserades eller inte alls lades ut. Totalt ett 30-tal pesticider provades på olika sätt.
Mycket intressanta resultat framkom som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis. Slutsatserna från projektets fältförsök är många och presenteras i detalj i försöksrapporterna. För att visa på bredden ges här kortfattat några utvalda resultat:
• Vid sen utveckling av svartpricksjuka i höstvete i Mellansverige går det att flytta fram en svampbekämpning med SDHI–preparat till axgång.
• Resultaten från försöken ger bra information om vilken effekt olika produkter har på vetets bladfläcksjuka. Bäst effekt hade Ascra Xpro och Elatus Era.
• Alla behandlingarna gav en viss effekt mot sköldfläcksjuka i höstråg, men halv dos Priaxor hade bäst effekt och var också det försöksled som gav högst merskörd och den enda behandlingen som var lönsam.
• Stråskador av kornfluga i vårvete var överlag mer omfattande än mängden synliga skador i ax.
• Små och sena angrepp av kornets bladfläcksjuka är knappast lönsamma att bekämpa.
• Nexide hade bättre effekt än Mavrik mot stråangrepp av jordloppa. En dubbel behandling med insekticid var inte bättre än en.

Resultaten ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bonde-nyttan” och strävan mot ett hållbart jordbruk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev