Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-189
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 29 oktober 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 810 000 SEK

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility. With this application we seek funding for two series of field trials. One series will demonstrate advantages, disadvantages and profitability with four different soil tillage systems. The second series will investigate the various strategies and disadvantages of termination of grassland without the use of Glyphosate.
The aim of the committee of cropping systems is to, together with other subject committees, find cropping systems that makes better use of ecosystem services and where the profitable production of cultivated plants can be done with less environmental impact and consumption of resources than in today's conventional and organic farming.

Målet för ämneskommittén jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad. Minskad miljöpåverkan, minskad jordpackning och ökad bördighet är ytterligare målsättningar. Finansiering söks för två försöksserier, där en serie ska påvisa för- och nackdelar samt lönsamhet med fyra olika jordbearbetningssystem. Den andra serien ska undersöka olika strategiers för- och nackdelar vid vallbrott utan användning av Glyfosat.
Målet för ämneskommittén odlingssystem är att gemensamt med andra ämneskommittéer hitta odlingssystem som bättre tar tillvara ekosystemtjänster och där lönsam produktion av kulturväxter kan ske med mindre miljöpåverkan och minskad resursförbrukning än i dagens konventionella och ekologiska odling.

Glyfosatfritt vallbrott och Jordbearbetning i ett hållbart jordbruk -jämförelse i fältförsök, var två försöksserier som basfinansierats av Stiftelsens lantbruksforskning inom ämnet jordbearbetning. I glyfosatfritt vallbrott var syftet att utvärdera olika mekaniska och kemiska alternativ för att utföra ett vallbrott utan glyfosat. Två överfarter med mekanisk bearbetning krävdes för att få god sönderdelning av vallsvålen samt effekt på gräsogräsen. En selektiv gräsherbicidbehandling på våren i höstvetet gav i flera fall högsta kärnavkastning samt hade god effekt mot vallgräs och kvickrot. En tendens till ökande halter kväve i marken för försöksled som bearbetades intensivt, men även utan mekanisk bearbetning har det frigjorts mycket kväve under hösten. I den andra försöksserien Jordbearbetning i ett hållbart jordbruk som var i uppstart avslutades samma år på grund av utebliven långsiktig finansiering.

Jordbearbetning
I försöksserien Glyfosatfritt vallbrott var syftet att utvärdera olika mekaniska och kemiska alternativ för att utföra ett vallbrott utan glyfosat. I undersökningen testats olika maskintyper med mekanisk bearbetning, för att se hur vallsvålen sönderdelas, effekt på gräsogräs samt mätning av kärnaavkastning och kvävehalt i jorden. Kraven på tallrikskultivatorerna var att tallrikarna skulle vara tandade med minst 50 cm i diameter och väga minst 100 kg per tallrik. Motsvarande krav för styvpinnekultivatorerna var tre axlar, högst 30 cm pinndelning och utrustade med gåsfotsskär eller vingskär. Båda maskintyperna vara utrustade med återpackningsvals. Vallbrotten har gjorts i fält där vallen varit minst två år gammal och bestod av gräs och baljväxter. I utvärderingen av tallrikskultivatorer och styvpinnkultivatorer har det jämförts två överfarter med ca två veckors mellanrum med antingen tallrik+tallrik, pinne+pinne eller tallrik+pinne. Två överfarter har också jämförts med enbart en överfart med tallrik. I två försöksled putsades vallen strax innan plöjning och i ett av leden kompletterades det med en gräsherbicid på våren i höstvetet. Referensledet är behandlat med enbart glyfosat. Höstvete såddes hösten 2020 i alla led efter plöjning och kärnavkastning vägdes hösten 2021. Försöken lades ut på fem platser, Svalöv Skåne, Falkenberg Halland, Kalmar Småland, Vreta Kloster Östergötland och Ransta Västmanland.

Försöken visade på att få bra sönderdelning av vallsvålen krävdes två överfarter med mekanisk bearbetning. På platserna med torra och leriga förhållanden hade styvpinnekultivatorerna lättare att komma ner genom vallsvålen jämfört med tallrikskultivatorerna.

I försöket i Falkenberg var marktäckning av kvickrot 36 % i leden med putsning innan plöjning. I ledet med kemisk behandling med glyfosat var marktäckning kvickrot 0,2 %, i leden med två överfarter med mekaniska bearbetningar 3–4 % och ledet med en överfart med mekanisk bearbetning 20 % marktäckning kvickrot efter behandling innan plöjning. För att få god effekt mot rotogräs och kvickrot i samband med ett vallbrott krävdes minst två mekaniska bearbetningar. Marktäckningen av kvickrot, efter skörd av höstvetet, var 26–32 % för två överfarter med mekanisk bearbetning jämfört med 2–6 % täckning för behandling med glyfosat eller en selektiv gräsherbicid. Vid en överfart med mekanisk bearbetning var marktäckningen av kvickrot 72 %.

I försöken gav en selektiv gräsherbicidbehandling på våren i flera fall den högsta skörden av höstvete. Effekten av gräsherbiciden var god både mot vallgräs och kvickrot. Blev ett högre ekonomiskt netto, skördevärde minus behandlingskostnad, i leden med behandling glyfosat eller gräsherbicid jämfört med mekanisk bearbetade led.

Stora mängder kväve frigörs i samband med ett vallbrott. Det fanns en tendens till ökande halter kväve i marken i led som bearbetades intensivt men även utan mekanisk bearbetning frigjordes mycket kväve under hösten. Tendens finns att vid 30–60 cm provtagningsdjup blev kvävemängden högre för leden med mekanisk bearbetning jämfört med putsning eller glyosatbehandling.

Inom jordbearbetning startade försöksserien Jordbearbetning i hållbart jordbruk -jämförelse i fältförsök upp under hösten 2019. Syftet var att påvisa fördelar, nackdelar och lönsamhet med fyra olika jordbearbetningssystem. Målgruppen var i första hand sydsvenska jordbrukare med moränlättlera samt att hitta bättre lönsamhet i ett hållbart jordbruk och en förbättrad miljö med reducerad bearbetning med mellangrödor. Denna försöksserie blev nedprioriterad i den nya treåriga basfinansieringen i konkurrens av andra försöksserier, därmed beslutades att avsluta försöksserien innan skörd 2020.

Försöksserien Glyfosatfritt vallbrott kommer att presenteras på växtodlingskonferenser. Artikel med resultat för försöksserien kommer att finns i Försöksrapport Sverigeförsöken 2021 samt på www.sverigeforsoken.se Resultat och statistik för enskilda fältförsök finns på Nordic field trial system, www.nfts.dk Under 2020 gjordes även en film från de olika bearbetningarna, filmen finns att se på sverigeforsoken.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev