Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-189
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 29 oktober 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 810 000 SEK

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility. With this application we seek funding for two series of field trials. One series will demonstrate advantages, disadvantages and profitability with four different soil tillage systems. The second series will investigate the various strategies and disadvantages of termination of grassland without the use of Glyphosate.
The aim of the committee of cropping systems is to, together with other subject committees, find cropping systems that makes better use of ecosystem services and where the profitable production of cultivated plants can be done with less environmental impact and consumption of resources than in today's conventional and organic farming.

Målet för ämneskommittén jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad. Minskad miljöpåverkan, minskad jordpackning och ökad bördighet är ytterligare målsättningar. Finansiering söks för två försöksserier, där en serie ska påvisa för- och nackdelar samt lönsamhet med fyra olika jordbearbetningssystem. Den andra serien ska undersöka olika strategiers för- och nackdelar vid vallbrott utan användning av Glyfosat.
Målet för ämneskommittén odlingssystem är att gemensamt med andra ämneskommittéer hitta odlingssystem som bättre tar tillvara ekosystemtjänster och där lönsam produktion av kulturväxter kan ske med mindre miljöpåverkan och minskad resursförbrukning än i dagens konventionella och ekologiska odling.

Glyfosatfritt vallbrott och Jordbearbetning i ett hållbart jordbruk -jämförelse i fältförsök, var två försöksserier som basfinansierats av Stiftelsens lantbruksforskning inom ämnet jordbearbetning. I glyfosatfritt vallbrott var syftet att utvärdera olika mekaniska och kemiska alternativ för att utföra ett vallbrott utan glyfosat. Två överfarter med mekanisk bearbetning krävdes för att få god sönderdelning av vallsvålen samt effekt på gräsogräsen. En selektiv gräsherbicidbehandling på våren i höstvetet gav i flera fall högsta kärnavkastning samt hade god effekt mot vallgräs och kvickrot. En tendens till ökande halter kväve i marken för försöksled som bearbetades intensivt, men även utan mekanisk bearbetning har det frigjorts mycket kväve under hösten. I den andra försöksserien Jordbearbetning i ett hållbart jordbruk som var i uppstart avslutades samma år på grund av utebliven långsiktig finansiering.

Jordbearbetning
I försöksserien Glyfosatfritt vallbrott var syftet att utvärdera olika mekaniska och kemiska alternativ för att utföra ett vallbrott utan glyfosat. I undersökningen testats olika maskintyper med mekanisk bearbetning, för att se hur vallsvålen sönderdelas, effekt på gräsogräs samt mätning av kärnaavkastning och kvävehalt i jorden. Kraven på tallrikskultivatorerna var att tallrikarna skulle vara tandade med minst 50 cm i diameter och väga minst 100 kg per tallrik. Motsvarande krav för styvpinnekultivatorerna var tre axlar, högst 30 cm pinndelning och utrustade med gåsfotsskär eller vingskär. Båda maskintyperna vara utrustade med återpackningsvals. Vallbrotten har gjorts i fält där vallen varit minst två år gammal och bestod av gräs och baljväxter. I utvärderingen av tallrikskultivatorer och styvpinnkultivatorer har det jämförts två överfarter med ca två veckors mellanrum med antingen tallrik+tallrik, pinne+pinne eller tallrik+pinne. Två överfarter har också jämförts med enbart en överfart med tallrik. I två försöksled putsades vallen strax innan plöjning och i ett av leden kompletterades det med en gräsherbicid på våren i höstvetet. Referensledet är behandlat med enbart glyfosat. Höstvete såddes hösten 2020 i alla led efter plöjning och kärnavkastning vägdes hösten 2021. Försöken lades ut på fem platser, Svalöv Skåne, Falkenberg Halland, Kalmar Småland, Vreta Kloster Östergötland och Ransta Västmanland.

Försöken visade på att få bra sönderdelning av vallsvålen krävdes två överfarter med mekanisk bearbetning. På platserna med torra och leriga förhållanden hade styvpinnekultivatorerna lättare att komma ner genom vallsvålen jämfört med tallrikskultivatorerna.

I försöket i Falkenberg var marktäckning av kvickrot 36 % i leden med putsning innan plöjning. I ledet med kemisk behandling med glyfosat var marktäckning kvickrot 0,2 %, i leden med två överfarter med mekaniska bearbetningar 3–4 % och ledet med en överfart med mekanisk bearbetning 20 % marktäckning kvickrot efter behandling innan plöjning. För att få god effekt mot rotogräs och kvickrot i samband med ett vallbrott krävdes minst två mekaniska bearbetningar. Marktäckningen av kvickrot, efter skörd av höstvetet, var 26–32 % för två överfarter med mekanisk bearbetning jämfört med 2–6 % täckning för behandling med glyfosat eller en selektiv gräsherbicid. Vid en överfart med mekanisk bearbetning var marktäckningen av kvickrot 72 %.

I försöken gav en selektiv gräsherbicidbehandling på våren i flera fall den högsta skörden av höstvete. Effekten av gräsherbiciden var god både mot vallgräs och kvickrot. Blev ett högre ekonomiskt netto, skördevärde minus behandlingskostnad, i leden med behandling glyfosat eller gräsherbicid jämfört med mekanisk bearbetade led.

Stora mängder kväve frigörs i samband med ett vallbrott. Det fanns en tendens till ökande halter kväve i marken i led som bearbetades intensivt men även utan mekanisk bearbetning frigjordes mycket kväve under hösten. Tendens finns att vid 30–60 cm provtagningsdjup blev kvävemängden högre för leden med mekanisk bearbetning jämfört med putsning eller glyosatbehandling.

Inom jordbearbetning startade försöksserien Jordbearbetning i hållbart jordbruk -jämförelse i fältförsök upp under hösten 2019. Syftet var att påvisa fördelar, nackdelar och lönsamhet med fyra olika jordbearbetningssystem. Målgruppen var i första hand sydsvenska jordbrukare med moränlättlera samt att hitta bättre lönsamhet i ett hållbart jordbruk och en förbättrad miljö med reducerad bearbetning med mellangrödor. Denna försöksserie blev nedprioriterad i den nya treåriga basfinansieringen i konkurrens av andra försöksserier, därmed beslutades att avsluta försöksserien innan skörd 2020.

Försöksserien Glyfosatfritt vallbrott kommer att presenteras på växtodlingskonferenser. Artikel med resultat för försöksserien kommer att finns i Försöksrapport Sverigeförsöken 2021 samt på www.sverigeforsoken.se Resultat och statistik för enskilda fältförsök finns på Nordic field trial system, www.nfts.dk Under 2020 gjordes även en film från de olika bearbetningarna, filmen finns att se på sverigeforsoken.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev